Annons:
Etikettfoton
Läst 2234 ggr
Hannaumea
2014-10-31 22:52

Ser ni det jag ser?

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Detta foto är tagit på ett gammalt sanatorium. Om ni titta noga/zoomar. Ser ni något då?

Annons:
LovePoppy
2014-10-31 22:56
#1

Ansikten? :O

[MikaelaR]
2014-10-31 23:01
#2

Jag ser bara en blixt från kameran!

Hannaumea
2014-10-31 23:01
#3

Ja! Ser ut som två pojkar!?

Hannaumea
2014-10-31 23:01
#4

#2 kolla till vänster!

LovePoppy
2014-10-31 23:02
#5

Kolla där borta vid den svarta ramen?

[MikaelaR]
2014-10-31 23:04
#6

Det är reflektioner från blixten :)

Annons:
Hannaumea
2014-10-31 23:10
#7

Det är det säkert, men det ser ut som två pojkar i mina ögon :)

[VampireGirlElvira]1
2014-10-31 23:26
#8

Jag ser inget. 😊

Hannaumea
2014-10-31 23:43
#9

Har du provat zooma?

Razzora
2014-11-01 00:05
#10

Ansikten på 2 pojkar, dessutom så ser jag som en "fe" snett ovanför. Men det kanske bara är jag.

----------------------------------------------------------------
Saknar dig Nisse Hjärta R.I.P. 2008-10-05 - 2014-02-12
Sajtvärd på mobiltelefoner.ifokus.se och android.ifokus.se

Tarotstollan
2014-11-01 02:19
#11

Jag ser två pojkansikten.

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

Magi-cat
2014-11-01 07:18
#12

Aha! Tror jag ser de där små barnansiktena. Är det en sån där spök-app? 👻🙂


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Hannaumea
2014-11-01 07:34
#13

I somras skulle det vara en "spökvandring" i min hembygd. Ett gammalt sanatorium som under ca 1930 startade upp som just sanatorium, efter ett x antal år byttes verksamheten ut och blev ett sjukhem. Skulle gissa från ca 60-70 talet och fram till 80 nångång. Då blev sjukhemmet ett typ av behandlingshem som LP hade (Leve Petrus). Under min uppväxt var jag där uppe en hel del då barn från byaskolan i princip växte upp där tillsammans med sina föräldrar. Nån gång under uppväxten fick jag höra om personer som bodde där sprang omkring och skrek att de var svarta madam osv. Men inget övernaturligt. Huset stod i princip tomt och hade en verksamhet som fungerade som konferens/hotell ungefär. Det gick inte superbra som jag förstod det och efter några år blev det äldreboende under tiden ett nytt byggdes i kommunens största samhälle. Under dessa år har jag själv arbetat i huset som sommarjobbare. Först som städerska och sedan som vårdbiträde. Min sista kväll, en sen oktoberkväll, hade jag hand om tre brukare (eller vad det kallas) som var för sjuka för att flyttas till samma avdelning som resten av avdelningen dom vistats på. Detta är ett enormt hus med låååånga korridorer. Jag minns att jag tyckte det var läskigt då det var kolsvart ute och korridorerna ekade tomt, det stod något gammalt "sängskelett" längst väggarna som dom inte hunnit ta med i flytten. Äntligen kom nattpersonalen och hon sa direkt "det ska bli så skönt att äntligen slippa det här stället!" Och jag tänkte mest på pendlingsavståndet… Sen fortsätter hon "det spökar ju här…" (Jag = dörädd). Hon berättar om ett rum på grannavdelningen där tre olika tanter har bott och dött, de har alla skrikit efter hjälp att då ut någon från garderoben på kvällarna. Folk har känt andetag i nacken i tvättstugan, sett en gestalt längst bort i korridoren sväva en bit över marken, hört bebisskrik från övervåningen, när de kommit upp är det helt tomt, inte en själ och inte en möbel. På den här spökvandringen i somras blev intresset för stort, de hade räknat med ca 30 pers men det dök upp flera hundra. De delade upp oss i två grupper, en fick samlas i matsalen och den andra i någon typ av aula. En person berättade om husets historia och sedan bytte de plats och de andra personerna berättade om vad de själva hade upplevt. Efter detta fick vi på egen risk gå runt i det enorma huset och titta, även i kapellet (där det säga ska spöka) som även fungerade som obduktion, i den bakre delen av den lilla kyrkan som typ rymmer 30 pers. Under kyrkgolvet var det en kammare för personer som just dött och skulle obduceras. Det fanns en överläkarvilla och tre sköterskebostäder där det också varit aktivitet. Min mamma bodde där som liten då min morfar och mormor jobbade på sjukhemmet, stället hade allt. Eget postkontor, apotek osv. Huset har väldigt mycket historia. Åter till spökvandringen… En tjej gick och tog bilder i huset, och då hon skulle få igenom bilderna hade hon zoomat in och så hittade hon det här. Jag själv ser klart och tydligt två pojkansikten till vänster. Ett kluster av "damm" som bildar dessa ansikten. Jag är helt övertygad att det spökar där. Alla historier man hört, oberoende av varandra, husets historia. Barn som lämnades av sina föräldrar då de led av tbc, även vuxna såklart, sedan under senare år personer som var inlagda på sjukhemmet med gravt psykisk ohälsa och sedan bodde många på LP som inte heller mådde så bra. Med tanke på vad jag fick höra som barn av klasskompisar. Jag tycker huset är så intressant, jag vill veta mer om vad som fanns där och vad som kanske finns kvar… :)

Annons:
Magi-cat
2014-11-01 07:39
#14

Sorglig historia om det där huset, allt som skett där, så mycket sorg, så många öden…Inte konstigt det sitter en massa minnen "i väggarna".


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Hannaumea
2014-11-01 07:52
#15

#10 kan du förklarar hur du ser fen, jag kan inte se själv riktigt! Berätta var och vad du ser! Spännande :) #14 det är ingen spökapp :) vad jag vet ;) Det är som du säger väldigt mycket i väggarna. Däremot vet jag att många friska som jobbade där tyckte det var ett fantastiskt ställe och de hade the time of their lifes osv. Samma då LP var där. Men mitt i det fina finns så mycket mörkt också :(

Magi-cat
2014-11-01 08:00
#16

#15 Ok, vad bra att det fanns mycket ljus och var ett fantastiskt ställe - också. 🙂


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Hannaumea
2014-11-01 08:05
#17

#16 men det är väldigt sorgligt… Allt hemskt som hände ligger kvar på nått sätt… Kanske ska ta kontakt med de okända så får vi nyfikna se vad de märker :)

pirri17
2014-11-01 08:08
#18

Ett medium skulle kunna ta bort minnen så att alla mår bra sen och går vidare! Sorgligt!

Brunett

Magi-cat
2014-11-01 08:20
#19

Det är minnena som är sorgliga, inte själarna.

I ett avsnitt av Det Okända var de på ett gammalt fängelse, också ett ställe där det finns mycket "i väggarna". Hon som drev stället, numera museum, fick uppmaningen att skriva en bok om platsens historia, något hon redan tänkt på.

Det kanske är det bästa man kan göra, att skriva historia så den inte glöms bort, så eftervärlden får veta hur det var. Helst innan ögonvittnena blir för gamla eller går bort och berättelserna med dem.

(Och till det behövs inget medium.)


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Hannaumea
2014-11-01 08:27
#20

Det är skrivet böcker om stället, både romaner och faktaböcker om jag minns rätt. Det finns ett café i samhället på sommaren där de har som en utställning om samhällets historia. Där finns gamla bilder, kläder, några möbler, instrument/verktyg som användes i vården osv. Tror du det skulle kunna bli bättre ifall någon skrev om personers öde osv? Snarare än om huset, personalen och verksamheten?

Annons:
Magi-cat
2014-11-01 08:30
#21

#20 Jag tror ingenting, jag tycker bara det är bra att dokumentera historia och berättelser…Men det är tydligen redan gjort. 👍


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Hannaumea
2014-11-01 08:34
#22

Jag håller med! :) tror dock att det skulle kunna skrivas böcker som känns mer intressanta att läsa :)

pirri17
2014-11-01 10:17
#23

19# Den avsnittet har jag sett att hon har fått en uppmaning att skriva boken, då kommer dom att känna sig fria från händelser och jag följer alla avsnitter på Det Okända varje år med nya säsonger!

Brunett

Lynxx
2014-11-01 10:38
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
Förhandsgranskning av bild 1 av 2
Förhandsgranskning av bild 2 av 2
#24

Att känna igen ett ansikte är en oerhört komplex förmåga och kräver att flera delar av hjärnan samarbetar. En förhållandevis stor del av hjärnan används för ansikts-igenkänning. Därför är det lätt att se/tolka in "ansikten" i typ fläckar m.m.

I just ditt fall vet jag ju så klart inte - vad som är vad. Men med tanke på förväntningarna? - vid just detta tillfälle - så kan det ju bli att man vill se…

Precis som en älgjägare ser en "älg" - men skjuter en människa, häst elr en rotvälta, i övertygelsen om att det är en älg. Detta har faktiskt hänt i verkligheten.

---

Men jag ser ansikten i alla möjliga saker - molnformationer etc…

Ett xpl: Ett rovdjur (vänstra bilden) & delar av vänster ansiktshalva av en man m. skägg - samt lite av v. axeln (högra bilden)

//L

Magi-cat
2014-11-01 10:42
#25

#24 Precis. Människan är "programmerad" att känna igen ansikten.

Fast jag är själv inte jättesnabb med det så jag tänkte mer på spök-app. 😉

Förväntningar spelar också stor roll. De är en genväg till att snappa upp det förväntade.


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Razzora
2014-11-01 13:51
#26

#20 om det är ok att jag lånar bilden så jag visa det lite mer direkt. Svårare att förklara vart "fen" jag ser är någonstans.

----------------------------------------------------------------
Saknar dig Nisse Hjärta R.I.P. 2008-10-05 - 2014-02-12
Sajtvärd på mobiltelefoner.ifokus.se och android.ifokus.se

Hannaumea
2014-11-01 15:10
#27

Ja gör det razzora :)

Annons:
Hannaumea
2014-11-01 15:16
#28

#24 jag förstår helt klart. Det som hände med den här bilden var att jag fick den i ett sms. Jag visste inte var den var ifrån eller vad jag skulle se. Ska jag vara helt ärlig så tror jag inte att man kan se andar/väsen/spöken på bild. Klart man kanske kan det men alla bilder jag sett på internet osv är väldigt otrovärdiga. Tror alltid att någon fejkat eller så ser dom sånt jag inte kan se. Men i just den här bilden så tycker jag mig tydligt se två barn stå bredvid varandra. Sen då jag fick höra var bilden är tagen så känns det som att det verkligen kan vara så att någonting fångats i bilden. Jag är ingen fotoexpert eller så, vet inte hur blixtar kan fånga damm och smuts osv, men det är i alla fall lite häftigt att det bildas ansikten av dammet på just det stället :)

Razzora
2014-11-01 15:25
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#29

Här är "fen" som jag ser. Man ser vingarna lite diffust.🙂

----------------------------------------------------------------
Saknar dig Nisse Hjärta R.I.P. 2008-10-05 - 2014-02-12
Sajtvärd på mobiltelefoner.ifokus.se och android.ifokus.se

J0554N
2014-11-29 16:09
#30

Ser bara en ljus människoliknande skugga till vänster ovanför dörren?/den långa breda trädbrädan

Strong people don't put others down, they lift them up. 


shelbyeleanore
2014-11-29 22:44
#31

Är det de där ljusa prickarna på rad vänster i bild som ni menar? Där tycler jag att jag ser ett tydligt ansikte

Upp till toppen
Annons: