Annons:
Etiketterandarspöken
Läst 2585 ggr
SarahSv
2014-06-26 02:13

Spöken förstör

Jag blir snart galen på min "förmåga" Jag tror inte ens på spöken men nog sjutton är dom där. Jag ser dom inte men dom stör mig. Jobbar natt inom äldreomsorgen på ett ställe där många människor gått bort. Jag pallar inte läget längre. Att gå till jobbet är som att hoppa rakt in i en skräckfilm. I tvättstugan på ena avdelningen står hon och tittar på mig. Jag hör eller ser henne inte men jag känner henne och jag känner vad hon säger. Hon tycker inte om mig. Jag är okammad och slarvig. I köket är en förvirrad ängslig man. Han är arg för att han inte kan uttrycka andra känslor. Han stannade nyss klockan. En sån där gammal med pendel. Jag tror han har ont i huvudet för när han går förbi mig känner jag mig alldeles bortdomnad i mitt eget huvud och jag vill liksom gråta. De här "andarna" (eller kalla det hjärnspöken om ni vill) kan jag hantera. Jag känner mig inte rädd. Men sedan är det någon jag inte får grepp om. Som lixom smyger sig på. Jag uppfattar anden (hjärnspöket) som smidig och farlig. Inte som någon man egentligen är rädd för. Utan mer en psykopat. En sån som alla tyckt om.Som har oerh höga tankar om sig själv men har djupa farliga hemligheter. Nog om det. Jag ger snart upp och säger upp mig. Jag går omkring i ren och skär skräck vissa nätter (andra är det hur lungt som helst, utom kvinnan i tvättstugan, hon är alltid där) Jag HATAR min "gåva" jag vill inte ha den. Har känt saker förut men psykopatmannen skrämmer skiten ur mig. Går det att få väck och stänga ute det man vill slippa. Vissa mornar är jag mer än slut efter att han har smugit och dragit i gardiner bakom mig. Puttat saker i skåpen så det smäller. Osv osv. Snälla hjälp mig. Jag älskar ju mitt jobb i övrigt

Annons:
Zamizen
2014-06-26 05:43
#1

Varför är du så rädd för "psykopaten"?

Öppenhet kommer inte genom att göra motstånd mot våra rädslor, utan genom att lära känna dem väl.

_Fisken
2014-06-26 06:50
#2

Brukar inte vissa förmågor kunna "stänga" andra drabbade? Lixom klippa telefontråden till andevärlden. 

Jag är övertygad om att du får hjälp .

skullcandy
2014-06-26 13:13
#3

Jag blir lite förvirrad av ditt inlägg, först skriver du att du inte är rädd sedan att du är vettskrämd och vill säga upp dig?
Jag kan hålla med om att andrar verkligen kan skrämma skiten ur en, men det är dem som lever som du ska vara rädd för. Jag har nyss fått jobb på ett demensboende och jag upplever att rummet är fullt. Som om det vore 25 pers där men jag ser bara 8 äldre där inne.. Har även varit med om små hyss som dem hittat på. Sett handtaget på en balkongdörr som vridits upp av sig själv, larm som gått trots att dörrarna har varit både stängda och låsta, mm. Jag har fått hjälp av ett medium med detta problem: blunda och slappna av försök sedan att föreställa dig en grind. Är den öppen eller stängd? Om den är öppen så stäng den! På detta sätt markerar du för dem att du inte är tillgänglig för tillfället. Detta är inte lätt i början, du kan behöva stänga grinden flera gånger per dag. Så fort dina tankar handlar om andlighet ( Är det någon här?) kan grinden öppnas av sig själv och andarna tar detta som en inbjudan att börja kommunicera med dig! Jag hoppas att detta hjälper något i alla fall. Kram Sofia :)

[Regnfru]
2014-06-26 15:00
#4

Du har inte funderat på att söka hjälp?

SarahSv
2014-06-27 00:32
#5

Det jag menade var att jag tycker det är obehagligt med andar men att damen i tvättstugan och mannen med huvudvärk kan jag hantera. Dock kan jag inte hantera psykopaten. Jag är rädd för honom. Idag är jag på jobbet och det är lugna energier här. Helt annorlunda än igår. Funderar såklart över min egen hjärna och vad jag själv framkallar och varför den signalerade mot fara igår men inte idag. Det kanske bara sitter i mitt huvud. Men att det är några som söker kontakt går inte att bara förklara med det. För mycket konkreta saker som händer. Tog upp detta med min kollega idag. Det är oftast rörigare på natten när hon är här. Jag sa bara "-visst är det mycket energier runt dig?" Hon svarade "-ja. När jag är stressad kan jag inte stänga ned." Jag frågade "-vart känner du av det?" Hon svarade "-i tvättstugan. Men det blir lugnare där om du stryker något och inte bara viker allt" Sen fortsatte hon "-stäng dörren mellan köket och vardagsrummet på natten. Jag kan inte förklara det, men öppna dörrar stressar någon. Det är då jag nästan blir rädd för allt som händer i allrummet" Jag provar får vi se.

[[Månen@]]
2014-07-13 15:16
#6

Ja tänk dig att du är i ett ägg eller stäng grinden som någon sa tidigare. Funkar för mig:) jag är inte lika känslig och känner inte av lika mycket. Stäng av flera gånger om dagen och när du är på jobbet . Ofta och mycket så blir det bättre :) säg också att du inte vill ha dom där och att de måste acceptera att du jobbar och inte vill bli störd

Annons:
H-lena
2014-07-13 18:40
#7

Du kan också antingen sända ut en tanke att du inte vill känna av dem, att du skulle uppskatta om de kunde sluta störa dig så att du kan göra ditt arbete, eller helt enkelt säga det rätt ut. Dessa andar låter som att de behöver hjälp till andra sidan, jag förstår att du inte kan göra det, men ärligt talat man borde nog ta dit ngn för det är ju ingen hållbar arbetssituation. 

Om inte annat försök att stänga ner dig. Du kanske har hört om att man har chakran, ett i pannan, ett i halsen, ett vid hjärtat, ett uppe mellan revbenen i magen och ett bak i ryggraden (svanken). Tänk dig att de ser ut som blommor. När du vill stänga ner dig så föreställ dig att blommorna sluts som de gör på natten och blir som små knoppar. Gör detta med alla dina chakran utom de två längst ner. Det är värt ett försök även fast du inte är helt "troende" på det här. Hoppas att det hjälper och att du får det lite lugnare runt dig snart!


Zmileyy
2014-07-13 20:05
#8

Arbetar också på ett äldreboende och vi har mycket aktivitet i vissa rum samt vinden! :-)

Upp till toppen
Annons: