Annons:
Etikettupplevelser
Läst 4813 ggr
linn8
2014-06-04 20:12

Obehagligt

Hej ville bara berätta något väldigt obehagligt. Imorse kollade jag på min mobil och bland mina bilder. Sen hittade jag en bild på mig, när jag sover som var tagen samma dag kl 00.00. Lite skumt eftersom att ingen annan utom mina bästa kompis vet mig kod:/ Har ni någon obehaglig historia? (Var inte säker på gruppen)

Innan du går hemifrån, kolla både en och två gånger så att du är säker på att du har huvudet med dig!

Annons:
Loxy
2014-06-04 20:29
#1

Gud vad obehagligt! 

För ca en vecka sedan när jag var ensam hemma hörde jag steg upp för trappan utanför ytterdörren. Sedan ringer någon på. Jag vågar inte öppna eftersom att jag var ensam hemma och det var ganska sen kväll, så istället går jag för att titta ut genom fönstret alldeles brevid där jag stod, men då är det ingen där. Kanske var det en busringning av någon unge, men borde jag inte ha hört trappstegen på vägen ner i så fall eftersom att jag hörde dem på väg upp? Bara helt tyst och ingen där. Det var riktigt obehagligt.

Zmileyy
2014-06-04 20:34
#2

Hade praktik på en butik förut. Var inne på butikens toalett som även är till för kunder (man möter en vägg typ en meter innanför dörren så måste man gå till höger och sen rakt fram igen för att komma till självaste toan) Jag gick in utan att tända lampan (dörren var öppen så man såg allt ändå) för jag skulle tvätta händerna, då jag hör fotsteg komma bakom mig. Hördes högt och tydligt!Trodde det var chefen, då vi var dom enda i butiken just då. Vände mig om för att möta.. Ingenting. Sjukt läskigt! Vågade mig inte in där på ett tag igen. :P

linn8
2014-06-04 20:53
#3

Jag har en till läskig upplevelse på min mammas morbrors hotell som är ur gammalt. Det gör det inte mindre läskigt att de har svartvita bilder på kändisar som bodde i deras stad upphängda på väggarna! Hur som helst när jag satt i bibloteket och läste någon shitbok som stod i någon hylla eftersom att jag hade så tråkigt. Då öppnas ett skåp och en bok ramlar ut. Det är en barn bon som heter något i stil med "spökflickan på parkbänken" som är en riktigt gammal bok. Typ 7 sidor. Jag ställde tillbaka boken och sedan nästa morgon hittade jag samma bok liggandes i korridoren utanför. Blä vad rädd jag blev:S

Innan du går hemifrån, kolla både en och två gånger så att du är säker på att du har huvudet med dig!

J-Artur-K
2014-06-05 04:15
#4

En morgon ringde min mobil telefon och stod på mobilen att det var mor som ringde. Jag svarade inte (jag sov o orkade inte svara) men jag klev upp och gick ner. Min mor kom hem efter en stund. (hon hade varit på affären o handlat) Jag fråga henne vad hon ville när hon ringde. Men hon svara att hon inte ringt och inte ens haft mobilen med sig. Mobilen låg avstängd på vardags rums bordet.

Även en av mina systrar som har andliga förmågor har varit med om liknande. När hon jobbade på stena line så ringde det på hennes mobil ifrån hennes hem nr i sverige ifrån hennes lägenhet där bara hon bodde i.

Vi har en vind hemma och rummet man går in i som man sedan får fälla ner en lucka för komma upp på vinden med hjälp av en stege. Det rummet som sedan går till vinden genom luckan var ett område jag hatade redan som barn för kände starkt av energierna därifrån. 

Vid två olika tillfällen har ljud ifrån en speldosa hört därifrån (jag har inte hört det men mor har hört det o tror det var en av mina bröders flickvän som hörde en annan gång ljud av en speldosa ifrån vinden) 

Men har varit där uppe för ett tag sedan för kolla vad som är där egentligen och tog med en diktafon. (som kan fånga in andliga ljud lättare)

När jag spela upp inspelningen så hörde man direkt en andlig röst

Jag tog senare bort andar som var där uppe men är fler där. (var minst 4st jag tog bort måste ditt igen och ta bort resten. ) Har en känsla av att det är en portal där men kan ha fel i det. Men skulle förklara en hel del. 

Jag kan ju säga att mitt sovrum är bredvid rummet som går till vinden och när jag hörde på inspelningen första gången som var efter klockan 24.00 på natten o den anden var inte den trevligaste precis. (han hade mycket inre frustration o man fatta mycket varför man aldrig gillat det området av huset mycket mera då) Så var det inte det lättaste att somna den natten. (mycket snurra i huvudet då speciellt när man känner av energier så lätt o allt det där o man fick höra andens röst)

Fast frustration var ju inte riktat mot mig själv var hans egna frustration men blev lite obehagligt just då ändå.

Ny dag nya möjligheter

H-lena
2014-06-30 20:44
#5

Jag har varit med om MÅNGA läskiga upplevelser. Vissa läskigare än andra. Ett exempel på en av de läskigaste händelserna var då jag var ca 15-17 år och jag gick förbi mina föräldrars sovrum. Jag har sedan jag var ungefär 10-11 år varit med om oförklarliga händelser, och upplevd det som att det spökade i vår lägenhet. Jag var väldigt rädd i många år, tyckte att det här med andevärlden var otroligt läskigt. Jag har nu vant mig och känner nästan trygghet i den. När jag tänker tillbaka känns det som att det var min farfar som var här som jag antar fick kontakt med mig, tror att jag är den känsligaste personen i min familj. I vilket fall, åter till berättelsen. Så jag går förbi dörröppningen till mina föräldrars sovrum, jag tänker inte på något speciellt men ser plötsligt i ögonvrån en svart skepnad sitta på mammas sida av sängen. Skepnaden är i princip kolsvart, det gick inte alls att se igenom den. Den satt som med huvudet i händerna, och armbågarna på knäna. Tänk dig hur du sitter då du känner dig riktigt uppgiven och ledsen. Som att man bara är på väg att ge upp allt. Så satt han. Jag kände det som att det var en man. Tyvärr vågade jag aldrig vända mitt huvud och se direkt på varelsen utan jag gick snabbt därifrån, väldigt skakad efter vad jag hade sett. Jag tror dock inte att denna varelse var min farfar, då jag tror att han hade valt att visa sig på något annat sätt för mig, inte på ett sådant obehagligt och negativt sätt energimässigt. 

Jag har många gånger hört oförklarliga ljud, fotsteg, en gång hörde jag något som ramlade med ett j*kla brak i köket följt av en arg mansröst som jag tycker svär något, men jag uppfattade inte de exakta orden. Då blev jag helt vettskrämd eftersom jag dessutom var hemma själv. Jag rusade i princip hem till en kompis och hade knappt sinnesnärvaro att låsa dörren efter mig. 

En annan väldigt obehaglig grej som hände var i mitt sovrum två nätter då jag låg och sov. Jag vaknar till mitt i natten av att min garderobsdörr (har en garderob inbyggd i väggen precis bredvid huvudändan av min säng. Garderoben har inget riktigt dörrhandtag utan jag öppnar den genom att vrida på en nyckel i nyckelhålet.) står och skakar. Första natten då det händer är jag inte tillräckligt vaken för att försåt vad som händer utan somnar om igen. Någon natt senare vaknar jag upp igen av samma sak, men denna gång skakar dörren mer frenetiskt, som om någon står och drar i nyckeln som öppnar garderoben. Den stod och skakade ett par sekunder, slutade ett par sekunder och började igen. Jag grävde ner mig innanför täcket med ett skenande hjärta och svettades. Jag var så rädd så det var inte sant. Efter vad som verkade vara en evighet men troligen bara ett par minuter tog skakandet en lite längre paus, jag passade då på med ett sista uns av mod att kasta av mig täcket, och springa in till mina föräldrar, helt hysterisk och gråtande försöker jag förklara vad som händer. Min mamma låter mig då sova bredvid henne. Det tog en lååång stund innan jag lyckades lugna ner mig. Under i alla fall en timme hörde jag hur garderobsdörren fortsätter att skaka. 

Jag har många fler historier men det börjar bli lite långt så jag avslutar där. :) Usch, börjar nästan jaga upp mig själv nu!


valentiino
2014-07-01 12:44
#6

Jag är med om obehagliga saker väldigt ofta, så jag tar upp de senaste. Min mamma har flyttat ut från lägenheten jag bor i, så jag bor numera själv. En natt vaknade jag av ett ljud i köket, som att någon stod och diskade. Vattnet var på, och man hörde hur någon skramlade med disk. Nyvaken tänkte jag "vad gör mamma uppe och diskar mitt i natten?" - så kom jag på att jag ju var ensam hemma. Blev riktigt rädd och precis då ramlade en flaska ner från min hylla i mitt rum med världens duns…

 Har även hört knackningar på min dörr under flera tillfällen, men det har aldrig varit någon utanför. Häromnatten när jag skulle sova öppnades min sovrumsdörr lite. Detta är vardag för mig, och jag har nästan vant mig 😮

"Lyckas med mig och vi kommer alltid vara evigt tacksamma för våra tvivel är borta."

Annons:
[..$Dog$..]
2014-07-02 23:12
#7

Usch vad hemska berättelser! Jag har aldrig varit med om något sådant! som tur är men ibland när det är helt mörkt tänker jag att någon står där. därför har jag alltid dörren öppen och en lampa tänd i ett annat rum så man ser

H-lena
2014-07-03 09:11
#8

#7 Jag är likadan! Ibland tror jag också att någon står i mitt rum, så ibland vågar jag inte sova med ryggen utåt, hehe. Men det tror jag är inbillning faktiskt. Man ska helt enkelt inte tänka på sånt när man ska sova. Då är det lätt att man får för sig saker!


[..$Dog$..]
2014-09-05 20:28
#9

#8 Exakt så gör jag också sover alltid med ryggen vänd utåt och stirrar in i väggen, det är så creepy, Jo! jag kom på en sak! när jag låg i min säng för kanske 2-3 år sedan, och låg med ryggen utåt, och alla sov i huset, så kände jag en tyngd, som satte sig på sängkanten, jag trodde det var min mamma eller pappa, men när jag tittade bakåt såg jag typ en skepnad som försvann och tyngden försvann ju den också, HE**ETE VAD JAG BLEV RÄDD!! Jag sprang så fort jag kunde ner till mamma och pappa, och precis när jag skulle ta första steget ner för trappan såg jag i ögonvrån att det var någon som satt där i soffan blev ännu räddare! och klampade ner till mamma och pappa mitt i natten och väckte hela huset ….

H-lena
2014-09-05 21:56
#10

#9 nej men fy vad obehagligt!!! Det där är en av mina mardrömmar faktiskt..! Usch! :(


J-Artur-K
2014-09-06 15:12
#11

#9 Jag kan inte sova med ryggen utåt. När jag var barn o under flera år. (minst 7 år men inte mer 9 år tror jag) (Fast dom 3 siste åren bodde jag på internat boende nör jag gick gymnasiet så var bara hemma på helger o lov )

Men var som jag mins det. Varje kväll att en bitter ande som satt på en stol o stirra på mig. Jag var tyst om det under alla år för visste att ingen skulle tro på ett barn. ¨

Jag sovde alltid med ansikter utåt så jag hade ryggen mot vägen. För ville veta om anden gjorde något. Bad o guds beskydd många gånger. Visste att inget kunde hända. Men var oftast skräckslagen för allt man kände ifrån den bittra frustrerade anden. Jag visste att anden inte rikta det personligt mot mig men det hjälpte inte mycket. 

Fast han är borta idag. Så kan jag aldrig sova med ryggen utåt och ansiktet mot vägen. För är fast gjutet upplevelserna ifrån när man var barn. 

Att vara skräckslagen att av att bara veta att man ska gå o lägga sig o veta vad som väntar på en. När man gick upp till övervåningen så blev det direkt som en smäll i ansiktet av energierna direkt när man kom upp. 

Skillnaden mellan när anden var där o efteråt. Var som ett bomdnedslag under vången kände man av det o för varje trapp steg man tog när man gick upp blev det starkare o starkare och när man kom upp kom en  till smäll och när man kom till rummet en till smäll och sedan ett han stirra på en utan röra sig bara stirra. 

Men han bad om ursäkt senare för att han hade skrämt mig under uppväxten. Var bara att han ville ha hjälp och han såg mig som en väg att få hjälp. 🙂

Ny dag nya möjligheter

[..$Dog$..]
2014-09-06 18:07
#12

#11 Hur bad han om ursäkt? 👻

Denna kommentar har tagits bort.
Annons:
H-lena
2014-09-06 21:00
#14

För mig var det mest när jag var liten och inte tyckte det var naturligt. Då var jag livrädd. Om någon skulle hända nu, att jag såg en ande hemma skulle jag fortfarande bli rädd mest för att man blir "tagen på sängen". När jag däremot sett andar på andra platser än hemma blir jag inte alls rädd. Rädsla är ju inte logisk. Men är inte alls lika rädd som när jag var liten, då visste jag ju inte bättre.


J-Artur-K
2014-09-06 21:09
#15

#12 Ett medium var hemma och hjälpte till för att få bort anden (hjälpa anden) Men mediumet lyckades inte med få bort anden. 

Man kände fortfarande närvaro men inte alls på samma sätt. Så känslan var som man var himlen i jämn förelse med alla år som det var dom energierna fast det fanns kvar men lugnat ner sig enormt. 

Var mycket olika aktiviteter i huset. Som ex när det var vinter så hörde jag ena garage port dörren öppnas. (är två stora dörrar och man använder vanligen båda händerna för öppna. En hand på handtaget och en hand på ett handtag för lättare få upp den tunga dörren som är som en port men är dörr. Man måste ta i hårt för öppna och därför har man handtaget så man kan använda båda händerna)

Jag hörde ljudet av att den ena dörren öppnades när jag var själv hemma. Trodde det var en av mina bröder som kom. Men efter ett tag undra varför han inte kommer upp. (är trappa ner om man ska gå ner i källaren dörr garaget är) 

Jag gick till fönstret och titta ut. Såg att en dörr var tror i alla fall en meter öppen. Jag börja undra vad han håller på med så jag gick ut och titta. 

När jag kom fram fanns inga fotspår i snön men dörren var öppen som om någon varit där och öppnat den och lämnat den en meter eller mer på glänt. 

Jag gick in och när jag kom in och säte mig på fåtöljen så kom pricken över i:et. Ström avbrott och jag förstod vad det var som öppnat dörren. För har tidigare hänt massa andra saker och det mesta har man nog förträngt för man lärde sig leva med det. Så man bara ignorera. 

6 år senare (eller liknande plus minus 1 år)ifrån när mediumet var hemma. Så var en vän som jag visste har andliga förmågor men inte använder sig av det. Hemma hos mig. Han hade tidigare pratat om att han skulle tycka det var roligt att prova utveckla det. 

Detta var när jag själv utvecklat det andliga så jag själv kunde hantera det. Med hjälp av andra sidan.

Jag visste ett rum som var speciellt i. Men jag själv är aldrig i det rummet. (är en av mina systrars tidigare rum och är hennes rum när hon kommer på besök) 

Jag hade tänkt kolla lite där och få bort det som är där. (Jag hade lärt mig bara ignorera men så inte hon ska känna något besvär)

Så jag och min vän gick upp till rummet och jag fråga han om han ville prova få kontakt som medium med anden (sade medium så han skulle förstå vad jag menar) 

Han ville prova och jag tog han i händerna för göra så jag är kanalen till andra sidan o min förmåga går över till han. (inte att han får alla förmågor men jag blir länken emellan men jag har ingen dialog med anden. Det hade min vän)

Han fick kontakt direkt och förklara att anden hade jag märkt av mycket ifrån jag var barn o flera år. Att ett medium var här för några år sedan och skulle hjälpa anden men misslyckades. 

Jag sade till han att han skrämde mig väldigt som barn när han var på mitt rum och stirra på mig. 

Han bad om ursäkt då och var ledsen för det. Han avsikt var inte att skrämmas. Men han såg mig som en möjlighet att få hjälp på grund av att jag kände av han. 

Vi löste det med varandra. Sedan fråga jag (genom min vän) om han vill ha hjälp över. 

Han svarade jag gärna (eller liknande , minns inte exakta ordvalen men han ville verkligen det. Var som en lättnad) 

Vi avslutade och jag koppla upp mig till han och hjälpte han gå vidare. (Kände att han var över i min kropp. När dom går över blir jag djupt harmoniskt inombords och om jag står upp kan jag bli knäsvag och vara tvungen att ta tag i något för hålla balansen) (Men är något jag kan ta bort den effekten men jag använder mig av den för då är du garanterad att dom gick hela vägen för det blir bara så om dom går över. År då dom får den där inre harmonin. En frustrerad ande som blir otroligt spänd på grund av den inre frustrationen och sedan får den harmonin som genomborrar en när man går över och får den inre friden. Är inte konstigt alls att det gör att man tappar balansen. (om mediumet har kontakt med anden att mediumet gör det för känner av andens känslor)

Man kan göra en jämnförelse , Du har en balans våg (en våg där du har vikter på två platser för få samma vikt = vågen visar balans)

Du har 1 kg på båda sidorna och vågen är i balans. Men sedan ökar du till 1.1 kilo på ena sidan. Vågen far till obalans. Du ökar ifrån 1.1 kg på ena sidan till 1.3 kg (är hela tiden 1 kg på en sida den ändras aldrig), vågen far mer i obalans. Du ökar ifrån 1.3 kg på ena sidan till 1.6 kg vågen visar kraftig obalans och kan inte håla balansen alls. 

(behöver inte vara just dom vikterna blir ju stor obalans innan säkert med. Men själva principen)

Samma som när jag har kontakt med anden och han får hjälp över. Blir det så där. Men jag kan koppla bort det men är bra användning för det kan inte hända om dom inte går över o slutet när det blir kraftig obalans och man måste sätta sig är dom över. (är inte alltid man måste sätta sig för beror på om anden är frustrerad o så o om den var mer frustrerad så blir det mer obalans för dom positiva energier tar kraftigare) 

Är inget obehagligt är skön upplevelse ren harmoni rakt igenom som genom borrar en in i djupet. 

Efteråt så prata jag med han o kola så han var över. Jag tog tag i min väns händer utan säga att jag tror han är över och lätt han kolla. Han sade ja han är över och jag sade att jag har samma uppfattning. 

🙂

#13 Om man är barn 0 10 år gammal i början (men varade ju i många år) Så tänker man inte som en vuxen så är inte så konstigt i min åsikt. Idag är jag inte rädd. Men som barn så hade man inte dagens kunskap 🙂

Ny dag nya möjligheter

tarantass
2014-09-07 00:09
#16

#13: konstigt är konstigt. Oavsett verklighetshalt brukar ju inte de här sakerna framstå som något som hör till den här världen och som man naturligt uppfattar med de fem sinnena. Inte ens på den tid de mer allmänt ansågs normala ansågs de ju riktigt i sin ordning för den skull. Och för så okända ting har vi kanske en del primitiva skyddsmekanismer som lätt går igång. 

Många som upplever sådant här gör det inte heller för att de vill det, ännu fler har ingen bakgrund av bristande verklighetskontakt, och därmed har man inte heller den sortens förberedelse.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Denna kommentar har tagits bort.
Denna kommentar har tagits bort.
H-lena
2014-09-08 14:20
#19

Klart det är obehagligt att ha någon främmande sittandes på ens säng när man ska sova. Oavsett om det är en människa av kött och blod eller en ande. Sen handlar det om vilken känsla eller typ av energi som anden avger. Vissa andar känner man har en negativ och hotfull energi medan andra avger en varmare energi. Det beror helt på. Hör man ett oförklarligt ljud exempelvis mitt i natten, oavsett om man tror på andar eller inte, så hoppar man ju till, eller hur? Det är lite samma sak. Jag är sällan rädd hemma numera för jag känner inte av några negativa energier. Men inatt ramlade något ner på golvet och jag hoppade ändå till och undrade vad de var som ramlade.


Mia-45
2014-09-08 14:23
#20

Jag kan bli rädd när jag inte vet vem det är. Jag är inte rädd för själva anden….och jag kan bli rädd för energierna den avger.

Annons:
Denna kommentar har tagits bort.
Mia-45
2014-09-08 15:09
#22

#21

Ska försöka…men svårt för en som kanske inte känt av sånt. Andar avger olika slags energier, tycker jag..Som tex härom natten så vaknade jag med ett ryck och kände att någon/något var i mitt sovrum. Jag fick obehagliga känningar som rysningar och allmänt obehag…en sådan energi kan jag bli rädd för då jag inte vet vem/vad den kommer av. 

Annat om en annan ande kommer så kan jag där känna rent välbehag. Dessa energier blir jag ju inte rädd av.

adan 34
2014-09-08 18:42
#23

13# jag tar en händelse för att förklara.jag vaknar det känns som något är i rummet och plötsligt faller något jag blev dö red

adan 34
2014-09-08 18:54
#24

min historia är kort men det börjar så här jag skulle bara bära upp mina saker jag använt till rummet och så hör jag något som låter som en att någon kastar en sten mot fönstret det var väl inget märkvärdigt med det tänkte jag och  gick upp jag la mej och då… det lät precis lika dant fastän nu var det upprepat

egentligen var det ju bara flugor tror jag men visst kan vissa saker skrämma en ändå

Denna kommentar har tagits bort.
Gesus Pettersson
2014-09-09 14:29
#26

Kan rekommendera dom som inte bara vill tro att det är spöken, att läsa på om Sömnparalys - det förklarar istortsett alla upplevelser som folk tror är spöken. Som många ovan nämnda i tråden

Röster, ljud, syner och att någon sätter sig, lägger sig på eller bredvid i sängen osv

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

H-lena
2014-09-09 15:45
#27

#26 Det kan dock inte förklara min prisrosett som ramlade ner på golvet och gjorde att jag vaknade med ett ryck. Den ramlar ner lite då och då, inget konstigt eller "oförklarligt" med det, men ändå blir jag rädd varje gång. Så allt kan inte förklaras med Sömnparalys heller!


Annons:
tarantass
2014-09-09 16:12
#28

Det är väldigt mycket rapporterat spök som inte kan förklaras med Sömnparalys. Det behöver man inte gå igenom mycket rapportering för att se. Sedan behöver ju inte en förklaring vara riktig i alla fall där den är möjlig.

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Ljusta
2014-09-09 19:09
#29

Jag var med om mycket saker när jag bodde i mitt (nu nerbrunna) barndomshem. Många saker som gör att jag än idag är mörkrädd och rädd för andevärlden.

En dag vaknade jag av att någon satt på mig, kittlade mig utan att jag kunde putta bort det, hällde vatten i mina öron. När jag försökte att ropa på mamma så gick det inte, pappa kunde jag ropa på dock. På morgonen var jag blöt i öronen (hade inte badat). Jag kunde röra mig under detta så det var inte Sömnparalys.

En annan gång när jag låg och sov så vaknade jag av att någon drog i min arm, höll ett stadigt tag om klockan som var på min arm som för att dra av den. Minns att jag slet och drog för att få bort handen. Sov då i ett kolsvart rum, och sen den natten vågar jag inte sova med armarna utanför täcket, och tycker inte om att det är helt mörkt.

Min mamma har sagt att jag såg folk i det huset när jag var liten, dock är det inget jag minns nu. Har varit med om andra saker också, men inget som gjort mig så räd som i de exemplen ovan.

Vet inte varför jag fått vara med om sådana läskiga "möten och vad de vill mig. Skulle gärna våga vara mer öppen för andevärlden, men just nu är det bara skrämmande :/

Ljustadalens kaningård

adan 34
2014-09-09 19:55
#30

alla mörkrädda även om det inte är sant 

DET KOMMER IN GE ANDAR I LJUS

adan 34
2014-09-09 19:55
#31

alla mörkrädda även om det inte är sant 

DET KOMMER IN GE ANDAR I LJUS

adan 34
2014-09-09 19:55
#32

till rum med ljus🤫

Gesus Pettersson
2014-09-09 19:57
#33

#27 Nej såklart kan inte grejer som ramlar ner förklaras med Sömnparalys, om du inte rycker till eller något av det och orsakar det - men då finns det såklart andra förklaringar…

Som jag skriver handlar det om att tex höra röster, ljud och se och tom känna grejer mycket verkligt - dvs det mesta som tros vara spöken

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

Gesus Pettersson
2014-09-09 19:58
#34

#28 Njej - vad skulle det vara som inte kan förklaras med Sömnparalys..?

Som jag skriver handlar det om att tex höra röster, ljud och se och tom känna grejer mycket verkligt - dvs det mesta som tros vara spöken

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

Annons:
Gesus Pettersson
2014-09-09 20:02
#35

#29 "En dag vaknade jag av att någon satt på mig, kittlade mig utan att jag kunde putta bort det, hällde vatten i mina öron."

"En annan gång när jag låg och sov så vaknade jag av att någon drog i min arm, höll ett stadigt tag om klockan som var på min arm som för att dra av den."

Klassiska sömnparalyser - läs om tex maran eller Old hag syndrome..!

Har det själv och det är obehagligt om man inte vet vad det är - särskilt om man tro det är spöken eller så

Har skrivit lite om det här (om jag får länka här?)

http://wp.me/pZ3jN-4XQ

Så mycket woo - så lite tid!
Det jag hinner kika på och skriva om hamnar på Gesusbloggen 

Lizalie
2014-09-10 08:22
#36

Jag var med om en händelse i mina tonår som skrämde mig mycket. Jag var ute med några vänner och det blev lite bråk mellan mig och min pojkvän så jag gick undan lite och satte mig mot ett träd. Plötsligt kände jag hur något/någon satte sig intill mig, det var litet (typ halva min överkropp) och jag kände tydligt trycket mot min kropp. Inget syntes när jag tittade. Jag blev livrädd, for upp och skrek så de andra kom och började lysa med ficklampa. Efteråt förstod jag ju att den lille ville erbjuda mig tröst/stöd och att om jag inte överreagerat så hade det säkert varit en underbar upplevelse istället.

Ljusta
2014-09-14 17:48
#37

#35

Som jag skrev så var jag högst rörlig under dessa båda tillfällen, i ena satt jag dessutom upp i sängen. Under en Sömnparalys så är man paralyserad, dvs orörlig.

Ljustadalens kaningård

H-lena
2014-09-14 18:06
#38

#37 Jag tror dig iaf, har hört om flera liknande historier, där det troligen inte heller var Sömnparalys av samma anledning som du har, att du var rörlig medan det pågick.


Denna kommentar har tagits bort.
Denna kommentar har tagits bort.
Denna kommentar har tagits bort.
Annons:
Mymlan&Vifs
2014-11-20 17:47
#42

#37 & #38 Det är dock inte sömparalysen som orsakar upplevelsen, utan sömnhallucinationer. Båda hör dock ihop.
Det handlar om att två olika funktioner i hjärnan inte kopplas på/av så som de ska. Det räcker med att du vaknar innan hjärnan "kopplar av" drömläget för att du ska kunna erfara sömnhallucinationerna. När vi drömmer så påverkas vi även av stimulans utanför kroppen, så om du har en obehaglig dröm kan obehagskänslan stanna kvar även efter att du vaknat.
Eftersom hjärnan drömmer samtidigt som den är vaken, spär det undermedvetna på känslan och skuggor kan ta form och börja röra på sig.

H-lena
2014-11-20 18:53
#43

#42 Hur kan det förklara att hon fick vatten i örat och fortfarande var blöt på morgonen?


Mymlan&Vifs
2014-11-21 14:29
#44

#43 Det kan det inte. Hur örat blev blött kan inte förklaras med sömnhallucinationer eller Sömnparalys, däremot om man känner att örat är blött när man är i ett sådant tillstånd så påverkar det hallucinationerna.
Dock bör man för den sakens skull ej heller anta att det måste ha varit en ande som gjorde örat blött, bara för att man inte kan komma på den bakomliggande orsaken. Till exempel kan ett blött öra förklaras av öronlock som släpper, eller en öroninflammation/infektion. Då kan vätska samlas i örat och ibland rinna ut. Det kan såklart finnas många andra orsaker.

Min poäng är egentligen inte att skapa misstro, jag ville mest släta ut lite missförstånd gällande sömnhallucinationer och Sömnparalys, dvs att det är inte paralysen som orsakar hallucinationerna, utan att de två hänger ihop och att den bakomliggande orsaken sitter i hjärnan.

Ljusta
2015-01-04 20:36
#45

#44 Långt efter men…

Jag har väldigt svårt att tro att Sömnparalys och sömnhallucinationer bara uppkommer i ett speciellt rum/hus men aldrig någonsin annars. Jag har aldrig haft öroninflammation eller problem med örat så det var inte på grund av det som det fanns vatten i mitt öra. Inte heller hade jag duschat/badat dagen innan så det kan inte heller förklara saken. Huset som det hände i har fler personer upplevt som "läskigt" med negativ energi.

Sov förresten över i det huset med min familj för några år sedan, vaknade mitt i natten (jag VET att jag inte sov, är otroligt lättväckt) av att sonen som låg bredvid mig sa i sömnen "Vad var det vi skulle göra imorgon egentligen?". Kruxet var bara att han var två år gammal och knappt kunde prata alls… Så något känns det som att det fanns i huset. Man kan bara hoppas att det försvinner nu efter branden när det står ett nytt hus där. Det är trots allt mitt älskade barndomshem.

Ljustadalens kaningård

Tant Grön
2015-01-05 13:15
#46

Detta hände en vinter när jag gick över en bro. Det var snö på bron som knarrade när jag gick. När jag kommit halvvägs över, så hör jag hur någon går bakom mej. Hör tydligt hur snön knarrar. När jag kommit över bron hör jag fortfarande stegen ett par meter bakom mej. Jag vänder mej om men det fanns ingen där. 
Enda möjligheten, om det varit en människa, var att den skulle ha hoppat ner från bron på vägen,  en starkt trafikerad väg, och jag tittade faktiskt ner, var rädd att personen hoppat och låg skadad där, för bron var ganska hög. Men där fanns ingen.

yamher
2015-01-05 21:27
#47

När möbler har flyttat på sig. Tycker det är mäktiga upplevelser som jag inte har hittat några "naturliga" förklaringar. Att ingen levande människa kan ha orsakat det, att något kan ske så snabbt utan att man hör något är en upplevelse som kan skrämma en människa.

Alis volat propriis Oskyldig

Mia-45
2015-01-06 10:26
#48

Möbler som flyttar sej ja. 

Sonen hade en kompis hemma hos sej som sov över. Detta var när vi bodde på landet. Då hade hon sett att en stol rörde på sej. Fram och tillbaka.

Och en morgon  så frågade sonen och hans tjej vad jag hade gjort på natten…Vadå?🤔 Jag hade sovit. 

Då säger de att det lät som om jag hade flyttat möbler där uppe. Då hade nog stolen flyttat på sej fram och tillbaka igen. 
Jag tog ut stolen ur rummet (vi hade bytt sovrum då och hade även en annan stol än sonens). Och efter det så blev det tyst.

Annons:
yamher
2015-01-06 21:53
#49

Eller att stolar hamnar på bordet i konstiga ställningar, möbler som är upp o ner, sängar som har flyttats

Alis volat propriis Oskyldig

Candela
2015-01-09 13:19
#50

Upplevde en obehaglig grej när jag bodde i min förra lägenhet. Jag hade min säng i vardagsrummet, eftersom mina barn bodde i det enda sovrummet. Rummet var avskärmad med en bokhylla från IKEA (en sån här), så jag kunde se lite igenom bokhyllan.

Hur som helst. Jag vaknade mitt i natten och hörde fotsteg i hallen, precis utanför vardagsrummet. Sen ser jag en skepnad som rör sig framåt långsamt bakom hyllan, in i rummet. Det var dock svårt att urskilja något i mörkret. Låg blick stilla i sängen med bultande hjärta och trodde det var en inbrottstjuv, även om jag inte hade hört någon komma in i lägenheten.

Sen vaknade jag och insåg att det var en dröm, en oerhört verklighetstrogen dröm.😐 

Har haft andra, ej otäcka drömmar, som jag dagen/dagar efter har trott varit verkliga händelser. Där har jag efter lite funderande kunnat räkna ut att det var en dröm.

Ett exempel var när jag en kväll hade bokat tid med en kompis att fortsätta chatta på msn morgonen därpå eftersom det började bli sent. Satt där vid 11 och väntade, men han kom aldrig online. Jag sms:ade och frågade var han höll hus, men han sa att vi inte alls hade bestämt något. Sen tittade jag i historiken och hittade inte konversationen där vi hade kommit överens om en tid för att chatta, som jag var 100% övertygad om skulle finnas där. Mycket märkligt.

Ett annat exempel är när jag fick veta att min kusin hade gjort en sen abort. Jag kom att tänka på det en dag när jag var ute på en promenad, men sen kom jag på att jag ju inte pratat med henne på ett år.. Så hur kunde jag veta det? Drog slutsatsen att det måste vara något jag hade drömt nyligen.

Likaså tänkte jag en dag "Åh, jag måste ta mig iväg till den där skiv-butiken som rear ut cd-skivor superbilligt!". Någon sekund senare insåg jag orimligheten i att de skulle sälja skivor för 1 kr styck, och när jag funderade vidare så kom jag på att det inte ens fanns någon sån skiv-butik överhuvudtaget - den jag hade en bild av i huvudet.

Jag tror att hjärnan kan lura oss rätt rejält 🙂

Upp till toppen
Annons: