2014-02-03 22:57 #0 av: christian86

1. Efter att ja fick reda på att min farsa gott bort i en olycka så gick jag in på rummet och la mig, efter en stund så hamnade ja som i någon slags "koma" och kunde knappt röra mig lr skrika på hjälp , ja fick självklar panik men efter ett tag så släppte det å allt blev lugnare å ja tänkte inte mer på det. samma sak hände mig för ett par årsen kl 7 på morgonen efter morsan gott till jobbet men då va det betydligt mycket värre! jag kände och såg hur någon stod å ryckte i mitt täcke och en kvinnlig röst sa " nu är det jag som har hand om dig" .. jag tänkte att när jag kommer ur detta tillståndet så springer jag in på morsans rum å hämtar mina kläder för å sedan åka till morsans jobb, efter en stund så började det lugna ner sig å ja blev lugnare å lugnare å tillslut va det som vanligt igen och ja kunde somna.

2. Jag känner ofta oro och kan ibland må riktigt dåligt utan att veta varför min första tanke är (ångest/deppis) jag har varit med om att ja börjat finna mig i situvationer i mina tankar där det var 2 kvinnor och en man "om jag inte minns fel som bråkade om något , vet inte vad det handlade om man det hade något med VIN att göra :q "det kan ju vara något ja sätt på film lr drömt om" En annan gång för kanske snart 6 årsen så satt jag utanför en klubb och månde inte alls bra psykiskt och ja satt brevid en man runt 35 år som säger till mig " kom med mig du ska inte vara här" ( kan varit en psykopat som såg mig som ett lätt offer) men tanken slår mig att det kan vara någon från andra sidan, det kändes inte normalt hela situvationen va skum! osvosv..

3. ett tag vaknade jag upp "nästan" varje morgon med antalen 150 och 200 i skallen " kan vara en tvångstanke" men en dag ringer morsan mig å talar om att jag har 200.000 på banken  fonder hon sökte när jag var liten.


Jag har själv märkt att jag är jävligt lätt påverkad alltså kan dras ner i andras mående . måste nämna att jag har fått diagnosen adhd. 

Jag tänker mycke och ibland kan ja försvinna helt! går ständigt runt med en känsla i kroppen ( inget lyckorus)  men inte heller på en normal och lugn nivå. NU tänker ja att det kanske är andras tankar å känslor ja går å bär på??


Detta försvinner dock när jag inte är hemma , allt känns lugnare när ja tex åker till kompisar å är oftast jävligt posetiv när jag inte är hemma, känns som om alla känslor och tankar försvinner... HOPPAS INTE JAG ÄR FÖR OTYDLIG:)