Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Alternativmedicin, hälsa m.m. Andar/Spöken Andlighet Barn i Andevärlden Barn/Ungdomar Bok- och filmtips Dagens Ros / Dagens Kram Dikter, visdomsord Drömmar/Drömtolkningar Foton Frågor ang. sajten, funktioner m.m. Healing iFokus-information Info från admin Kurser Länktips Medialitet Meditation Medium Musik Mytologi/Naturväsen Mässor, storseans, arrangemang, träffar Ny medlem/presentationer OT Bildgalleri OT från tråd Off Topic Oförklarade Fenomen Redskap: tarot, pendel, kristaller m.m. Reinkarnation/Tidigare liv Seans - upplevelser & frågor Sorg Tips & Råd TV/Tidningar/Radio m.m. Tävlingar och lekar på sajten och iFokus Undersökningar UFO Upplevelser Videoklipp Övningar Övrigt
Drömmar/Drömtolkningar

Drömmar som blir verkliga ?

2013-07-31 16:20 #0 av: [MinIda]

Hej, jag är en flicka på 12 år och som bor i Finland. Jag har råkat ut för en konstiga saker om man säger så. 

Jag drömmer ju (Som alla andra gör) men nästan alla drömmar som jag drömmer händer. Både dåliga,bra saker. Även drömmar jag kunnat drömma för cirka 5 år sen. Sen då det händer så kommer det upp som en blixt från en klar himmel, och jag kommer ihåg hela drömmen. Har börjat skriva ner mina drömmar, alla, som jag drömmer och sedan kommer ihåg. Och 8 av 10 händer i verkligheten. Som exempel.

Det var år 2009, jag sitter i min farfars famn. (Varje gång man kom in i lägenheten så lyfte han upp en och kittlade en, för att sedan låta en rutscha ner för hans ben, oavsett hur stor man var). Jag går in och somnar i hans famn. Jag drömmer en konstig dröm om att han ligger på sjukhus. Och han säger - Men håller du på med mina fingrar nu. Jag gråter men ler till honom och han ler tillbaka och kramar om mina fingrar. Sen så hoppar det bort och sen ser jag honom ligga i samma bädd. Fast helt utpumpad, röd, ser sjuk ut. Jag grät massor. Sedan efter cirka 3 månader händer det jag drömt om. Han ringer ambulansen själv och sedan kommer det fram att han hade skelettcancer som hade spridit sig. Inget fanns att göra han var hjälplös. Man gav honom medicin för att få honom att leva längre. Men det dom inte förstod var att han ville dö. Han sa det flera gånger. Jag grät varje gång. Sen dog han 2011. Och han låg exakt som i drömmen. Sen åker pappa upp en kväll medan mamma och jag tittar på Barnkanalen. Sen när han står i en kö till en grill (Då min faster,Farmor hade varit där hela dan) och han skulle köpa mat. Då det var hans tur så slutade faffin andas.    Men efter hans död så har jag sett honom sitta i vårt hus. Vid en stol och kolla på sin ring på sitt finger (Han tog aldrig av den, dog med den, dom fick inte av den). Han log men hans ögon var blanka. Jag gick fram men han bara fortsatte. Jag började gråta. Han såg mig inte.


Är det här vanligt eller är jag helt... ?

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-07-31 20:22 #1 av: ALPHIRA

Ni var nära varandra, du och din farfar. Det är inte konstigt att man kan få en sådan dröm, du är ju känslig. Du fick -så att säga- gråta i förväg i drömmen. Den kunde ha lättat på smärtan sedan i verkligheten.

Din farfar är säkert hos dig även idag och skyddar dig. Han har visat sig för dig för att du ska veta det. Va glad och tacksam för det!

Du är medial och för att vara bara 12 år skriver du jätte bra.

All lycka till dig i livet / Marjaana


 

Anmäl
2013-07-31 20:29 #2 av: [MinIda]

#1 Vi var faktiskt inte jätte nära. Men nära var vi. Kommer bli värre då min farmor dör. Ledsen

Tack Hjärta

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-07-31 21:18 #3 av: ALPHIRA

Får jag lov att säga en sak. Tack.

Jag tror ni var närmare varandra än du tror. Han älskade dig mycket men du kanske inte kände sammastarka känsla tillbaka.

Jag bara tänker på min egen mormor, hade egentligen inga känslor för henne och jag var ganska ung när hon dog. Jag kan säga att jag inte var nära med henne alls egentligen.

Men har fått veta sen att jag var "allt" för henne och hon var jätte stolt att hon fått sitt första barnbarn.

Vi är mer älskade av våra släktingar än vi tror, både av levande och döda! (Fast det finns undantag förstås..)

Anmäl
2013-07-31 21:21 #4 av: [MinIda]

#3 Vi var nära. Men inte så att man pratade om allt. Pratar om allt nästan med min farmor Glad

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-07-31 21:32 #5 av: ALPHIRA

Lyckligt för dig att du har en äldre människa att prata med om allt. Om NÄSTAN allt.

Har du berättat om den här drömmen för henne. Om inte, gör det.

Anmäl
2013-07-31 21:33 #6 av: [MinIda]

#5 Har gjort det. Hon log. Glad

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-07-31 21:46 #7 av: ALPHIRA

Hon är klok. Hon själv har kanske upplevt något. Har hon berättat? Om inte, fråga henne.

Anmäl
2013-07-31 21:50 #8 av: [MinIda]

#7 Nej inte som jag. Dock har detta hänt för henne.

Hon och hennes klass var på en klassresa någonstans. Och hon kom ihåg allt. Allting som fanns på stället. (Gammalt ställe, slags gammal gård). Hon såg barn som sprang runt på gården. Gamla hus och så Glad

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-01 00:27 #9 av: ALPHIRA

Du kanske har ärvt något av henne, vad vet jag. Vissa förmågor går ju i släkt, det är ganska vanligt.

Anmäl
2013-08-01 04:21 #10 av: Biotoxina

Jag är likadan. Drömmar som blir verklighet. Det var mer förr, när jag var runt 10-12 oftast. Drömde om när jag bröt mitt nyckelben som sedan hände. När jag berättade det så himlades de bara med ögonen. Drömde även om att min svägerska var gravid, 2 mån senare berättar hon "nyheten" ;)

Drömde även om att min pappa blev jätte sjuk och var nära att dö, något jag aldrig berättat för någon förrän just nu. Fem veckor senare hamnar han på sjukhus, han hade tydligen kol och problem med hjärtat. Han lever idag, tack vare pacemaker och medicin. Inte alls lika alert som förr, han pratar rätt mycket om att "tja jag dör nog snart". Men om min dröm nu senast slår in, så är han med på min sons student. Sonen är 9 år han är 82 år. ;)

Hade jag haft tillgång till forum och internet så hade jag kanske fortfarande varit lika "känslig", men i den lev vi lever i så är ovanligheter konstigt och allt som inte är vetenskap och kan förklaras icket troliga. Så jag stängde av mer och mer.

Jag snubblade faktiskt in på detta forum av en felklickning, har ingen aning om hur jag hamnade här - men rakt in på detta inlägg.

Tack för det!

Lycka till och ta väl vara på dig. Vinkar

Anmäl
2013-08-01 07:38 #11 av: [MinIda]

#10 Varsågod, Tack detsamma GladHjärta

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-01 23:54 #12 av: ALPHIRA

Biotoxina!

Det finns inga FELKLICKNINGAR...du förstår vad jag menar.

Hoppas vi hör mer av dig och dina tankar.

Anmäl
2013-08-02 18:41 #13 av: [MinIda]

Känner mig lite underlig nu. Var och shoppade med min kompis och hennes familj. Vi går runt i olika affärer (Vet ej om jag får nämna namnen, så låter bli.). Men då vi går runt och sedan går in i en bokhandel, så går en kvinna runt i affären. Inte så märkvärdigt,vet. Men hon var så vacker. Så jag säger till min kompis, titta på henne, visst är hon vacker. Och hon såg henne inte. Jag gick helt förbi och gjorde en liten ryckning med axeln då jag gick exakt förbi. Då jag kom tillbaka sa hon återigen, Vilken kvinna ?, Hennes mamma kom sedan och hon såg inte kvinnan heller. Har börjat hända massor med saker som jag inte har en aning om varför det händer, är jag en som kan se andar eller, inbillar jag mig. Dom ser så ''mänskliga'' ut. Funderar

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-02 18:49 #14 av: [Sol69]

Tror att du är väldigt öppen och ser mycket som andra inte kan se. Om du inte vill se måste du nog stänga ned dig.

Sajtvärd på Druid & Shaman och på Astrologi i fokus

Anmäl
2013-08-02 19:07 #15 av: [MinIda]

#14 Vill se det. Men så konstigt att jag som bara är 12 år. Ser sånt här. Finns yngre men jag har som aldrig varit speciell om man säger så. Blir bara frustrerad när ingen annan kan se personerna. Och vissa är ledsna och då får jag dåligt samvete. Ledsen

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-02 21:47 #16 av: ALPHIRA

#13 MinIda.

Undrar om den vackra för andra osynliga kvinnan var en ängel och ville visa dig en bok som du skulle behöva läsa. -Detta var bara en av mina "konstiga" tankar.

Anmäl
2013-08-02 22:50 #17 av: [MinIda]

#16 Jag vet faktiskt inte Funderar

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-03 00:17 #18 av: ALPHIRA

Tids nog får du kanske veta det. Det kan vara så att man är efterklok.

Att hon skulle vara en ängel. är naturligtvis långsökt men inte omöjligt. Det har jag fått lära mig. Det finns så mycket märkliga saker i livet...

Anmäl
2013-08-03 05:49 #19 av: skotty

Ca en månad innan min mormor gick bort drömde jag om detta. Det var inte alls som det blev sen i verkligheten, då mormor var vaken i drömmen, medvetslös i verkligheten. I drömmen var jag ensam med henne, i verkligheten var nästan hela familjen där. Min mormor hade cancer, men fick en hjärtinfarkt och dog utav denne.

I drömmen fick jag en chans att prata med mormor, och hon fick en chans att prata med mig. Hon sa till mig en massa bra saker, allt från att jag skulle ta hand om mamma å morfar till att jag skulle klara skolan osv och att hon trodde på mig - alltid. Sen sa hon hur mycket hon älskade mig och allt sånt där. Hon var min bästa vän, mitt allt, hela min värld. Men hennes död var mer kaotisk i min dröm.

När hon dog där så gallskrek jag, klamra mig fast vid henne och ingen lyckades dra bort mig. Vaknade upp med våta kinder och ångest. Ringde mormor direkt och sa till henne att hon ALDRIG någonsin skulle få lämna mig. Hon lovade. Och jag lugnade ner mig.

När hon dog på riktigt så stod jag vid hennes sida och höll i hennes hand. Jag behövde inte se på maskinen för att förstå att hon var borta, det kände jag. En del av mig försvann, bokstavligt talat, det kändes verkligen. Känslan var så konstig, lättnad över att hennes lidande var slut, chock, sorg, tomhet.. Men det är trots allt ett "fint" minne, jag är så otroligt glad att jag fick chansen att vara med.

Jag är också medial, har någon form av kontakt med henne fortfarande, vet att hon vakar över mig osv. Har även drömt andra drömmar som det där, fast situationen skiljer sig alltid från drömmen, även om det är samma sak som händer. Jag tror det mest är det att jag tänker för mycket, faktiskt.

Din farfar vakar nog över dig. Och det är som någon här sa.. Din farfar älskade dig nog väldigt mycket. Eller ja, älskar. För jag ser det inte som att döden avslutar en relation, den avslutar ett liv. Inget annat. Mina morföräldrar har varit en stor del av mitt liv sen jag föddes, på olika sätt. Mormor var den jag kunde prata med om allt, den som skämde bort en och daltade med en, hittade på saker osv. Morfar håller sig i bakgrunden. Han är alltid med, i bakgrunden. Han ställer alltid upp osv. Och jag vet att han älskar mig precis lika mycket som mormor, även om han inte visar det på samma sätt.

Anmäl
2013-08-03 08:22 #20 av: [MinIda]

#19 Beklagar det som hände Hjärta

Tack Hjärta

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-03 08:30 #21 av: [MinIda]

Okej, vet inte hur jag ska säga det här nu. Men, jag försöker.

Då jag sov inatt,vaknade jag upp. Klockan var cirka 4. Jag vände mig från väggen, meeen på natten tror jag att det blev ett misstag. Jag såg en person som böjde sig mot mig, hon öppnade munnen men inget ord kom. Hon sträckte fram handen. Men jag blev ju rätt så rädd och ja som skrek Generad

Alla i min familj tror jag är knäpp när jag berättar. Så jobbigt. Ingen tror en.. Ledsen


Människan (Som jag såg att senare hade varit en kvinna) försvann sedan. Kanske var fel av mig att skrika. Men jag blev ju så himla rädd.


Ville nog mest skriva av mig. Sånt här har också hänt förut. Oftast cirka varje dag. Men tycker det bara blir mer och mer nu. Funderar


Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-03 11:05 #22 av: ALPHIRA

# Min Ida. Du upplever för mycket på kort tid, det blir jobbigt. Du måste lära dig stänga ner dig. Så du får upplevelser när du själv bestämmer.

Har du kollat på Fjärils Hjälp-tråd där uppe på vänster sidan.

Anmäl
2013-08-03 13:09 #23 av: [MinIda]

#22 Tack, ska verkligen lära mig. Lite jobbigt som du säger Glad

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-04 17:09 #24 av: Elauren

#22

Min väns vän hade det väldigt svårt ett tag. En massa saker hände, verkliga och icke övernaturliga som hon tog hårt på. Sista gången hade hon låst in sig och sa högt för sig själv "varför händer allt mig?" Då hon blinkade bort tårarna såg hon hur en gestalt uppenbarade sig framför henne och sträckte ut handen, som för att hjälpa henne upp. Den försvann sedan snabbt därpå.

Sedan dess har hon fått hjälp med allt, småsaker som löser sig på mest märkbara sätt och försvunna saker uppenbarar sig mitt framför henne och så vidare.

Tänk om den utsträckta handen bara var ett sätt att visa att hon hjälper dig? Att du inte behöver vara rädd :)

Anmäl
2013-08-04 18:09 #25 av: [MinIda]

#24 Det låter ju positivt Glad

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-05 18:25 #26 av: Biotoxina

#alphira

Jag tror på ödet och att saker händer av en orsak, så jag förstår vad du menar ;)

Anmäl
2013-08-05 18:53 #27 av: twoodblue

Ja, ibland så blir drömmar Sanna,
Hade nyligen en sådan dröm, tyvärr med tråkigt slut.
Ibland drömmer jag andra drömmar, som har lyckligare slut.

Drömmar är för mig det bästa i livet, blir besviken när jag vaknar från sköna drömmar. Men dömmar är ändå drömmar, och mycket återspeglar livet.
Det som händer i livet, rensas undan under sömnen, för att man ska kunna sortera saker som har hänt.

Anmäl
2013-08-07 17:53 #28 av: [MinIda]

Hej igen. Har sett andar hela tiden. Men faktiskt bättre på något sätt. Såg i en affär jag gick i en kvinna, brevid henne stod en man som var mycket yngre. Han kollade på henne hela tiden, gick brevid henne, han pratade om barn. Jag stod nästan och stirrade. Mannen kollade på mig, länge och väl, som om han visste att jag såg honom. Läskigt. Men jag kände hans känsla i mig, Sorg. Kvinnan var gammal runt 80 kan jag tro. Mannen såg ut att vara runt 30.

Även sett andar som bara vandrat runt. Ibland är det som om dom tittar på en med blicken - kan du se mig ?. 


Ville mest bara skriva av mig.

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-07 23:39 #29 av: Solvalla_Liv

Jag hittade hit utan någon andledning och har läst det mesta om vad ni skrivit. 

Jag kommer ihåg en dröm då jag RÅKADE döda min katt. En gång om året drömmer jag om att jag antingen sitter i vardagsrummet eller i sovrummet. Just denna gång satt jag i vardagsrummet. Då hör jag en smäll, som om någon slår i väggen. Sedan några sekunder senare springer alla tre katterna in dit. Sen så kommer massa katter av en och samma katt. Mitt uppdrag blir att döda alla "kopior" av samma katter, men så råkade jag slå ihjäl min katt, min älskade katt som jag stog närmast till, och han dog direkt. En vecka senare, så var vi tvugna att avliva honom. Han mådde inte alls bra. 

Ska jag vara helt ärlig, jag får onda känslor i hela kroppen, som om mitt hjärta sitter på höger sida, men det värker som en tickande bomb. Ja, jag tror på andar, livet efter döden. 

Jag är rädd varje kväll som jag ska sova. Jag vill inte att det ska hända igen!! 

(Om ni vet vad värken uppe vid lungorna beror på så meddela mig, hade inte ont precis innan jag började skriva om den. Gråter)

Anmäl
2013-08-17 19:59 #30 av: [MinIda]

Det händer mycket just nu och inga andar har nästan dykt upp, dock andra saker. 

Flera nätter nu så har det hänt något ''konstigt''. Det är som en slags dröm (?) men ändå inte. Okej iallafall ska förklara lite bättre. Det är som att jag vandrar iväg och ser saker jag inte ska se, om man säger så. Jag ser vad som kan hända i skolan, om något kommer hända någon, om jag kommer göra något fel. Ja, jag ser mig runt i hela omgivningen, jag ser det som kommer hända nästa dag/nästa vecka och så. Senast igår hände det. Jag hade 'drömt' om att jag var ute och vandrade med någon vid någon stig,att det skulle hända något och det blev som ett klart utropstecken att jag INTE skulle gå där. Jag såg bara hur någon ramlade och slog sig, sedan när jag gick fram så såg jag bara skräcken i ögonen inget annat. Ansiktet var tomt men känslorna kom över mig som ett vattenfall. Sedan var jag mitt uppe i ett vitt utrymme, jag gick runt och inget fanns där, det var tomt tills jag ser en säng längre bort, jag börjar springa men jag kom aldrig fram, hur mycket jag än sprang.

Jag vaknade sedan upp och efter en stund så får jag ett meddelande där min vän frågar om jag vill följa med henne ut och vandra. Jag tänker, Varför inte ? så vi gick iväg, men där gjorde jag misstaget. Jag skulle sagt nej och att vi skulle stannat hemma, men det var ju bara en dröm. Men vi sprang i skogen och så ramlar hon ner på ryggen vid några rötter. Hon blev tyst och jag blev rädd att något allvarligt hade hänt. Hon var helt tyst och hennes ögon var helt fulla av skräck om man säger så. Går inte att beskriva. Jag böjde mig ner och då sa hon, Ring. Jo, vem ska man ringa. Så jag ringde till mina föräldrar, som kom dit. Sedan hennes föräldrar. Hon låg helt orörlig och sa ingenting. Och då var det exakt samma ögon som från drömmen. De rädda,skräckslagna ögonen. Dom ringde efter ambulans och vi körde efter med bil. Jag somnade efter allt som hänt då det ändå var 3 timmar till sjukhuset. Så när jag sedan vaknar är jag ensam i bilen. Jag stiger ur bilen och går in till sjukhuset. Lukten av förtvivlan,sorg,skräck och ensamhet/förvirring slår emot hårt när jag stiger in. Det är vitt där, sjukskötare som springer förbi, människor som förs på bårar. Men man känner sig ändå så ensam. Jag går in mot rummet där en sjuksköterska berättat att hon låg. När jag kommer in så sitter ingen där. Alla är borta, säkert och äter något vid den lilla cafeterian tänker jag. Så jag går in och sätter mig vid sängen. Tar hennes hand och börjar prata med henne. Då mina föräldrar sedan kommer tillbaka förklarar de att hon hade så stor tur, en riktig skyddsängel. Det visade sig att hon hade fått en spricka i skallen, hjärnskakning, någon spricka vid något ben i ryggen. Allt av ett litet fall mot rötter,stenar. Och jag visste om det, Okej inte allt men jag visste att något var fel, men hur skulle jag veta att det skulle hända idag. Sedan så kunde jag inte få tag på henne där hon låg i sängen, hon såg så liten ut. Hon låg stilla och andades med massa konstiga apparater till sig. Det var som i drömmen, jag kom inte fram. Hur mycket jag än försökte få tag i henne. Det gick inte.


Förlåt för ett rörigt,förvirrande inlägg men jag var bara tvungen att dela med mig, känns som om hjärtat håller på att hoppa ur och hjärnan sprängas av alla tankar.


Det händer att jag förflyttar mig i drömmar,som om min själ ''ger sig iväg på en vandring'' och lämnar kroppen kvar. För jag ser runt mig, personer men inte alltid vem.



Som sagt var bara tvungen att skriva av mig.

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-17 20:11 #31 av: [MinIda]

Vissa får det att låta så underbart att vara lite mer ''speciell''. Men jag tycker det bara känns negativt just nu. LooserLedsen

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-18 12:18 #32 av: Nordqvist

Jag brukar drömma drömmar eller få "bilder" av saker innan de händer. tex att min kompis blev förlöst med snitt! I drömmen var vi i hennes kök (Jag hade aldrig varit hos henne i den nya lägenheten då!) och frågade "hur kändes det då att föda barn?" och hon svarade "jag vet inte, jag blev snittad" och 2 dagar efter åkte hon in till BB och 48 timmar senare förlöst med akut snitt!
Sen åkte jag hem till henne med min dotter för att hälsa på och träffa bebisen och hennes kök var exakt somn i min dröm!

Jag har även drömt att en kompis möblerad om hemma (En helt värdelös dröm tyckte jag, innan han ringde!) Han ringde och berättade att han möblerat om och jag sa "Vänta, har du ställt den där och den där och den så" osv och han utbrast förvånat "hur visste du det?!?!?!"

Och senast när en komnpis berättade för 3 månader sedan att hon var gravid så tog jag hennes hand och fick upp en bild i huvudet på ett mörkt rum, hon satt och grät och massa läkare runt om. jag visste att hon skulle få missfall, och mycket riktigt fick hon missfall i 4:e månaden.... Jag sa självklart inget till henne, hon vet inget fortfarande...

Och efter en kväll ute på stan med min pojkvän och några vänner skulle vi åka tunnelbanan till en biljardhall. Min kille gå sist bakom mig och precis innan han kliver på rullrtrappan så ser jag framför mmig hur han kastar sig upp och trycker på Nöd Stop! (Jag vet, korkat!!) Jag tar ett fast tag i räcket och förbereder mig på stop. När det stannar håller alla på att falla eftersom de inte var beredda, utom jag som höll i mig! Min pojkvän fick massor massor med skäll!!

Tack och lov ser jag inga andar!! Vad jag vet om.... Hmm... men jag kan känna dom ibland!

Anmäl
2013-08-18 12:27 #33 av: [MinIda]

Oj Förskräckt


Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-18 12:35 #34 av: Nordqvist

#33 Oj själv! Dina drömmar verkar läskigare!! Förskräckt

Anmäl
2013-08-18 12:39 #35 av: [MinIda]

#34 Men dina är som så, att det kommer bilder om du tar dem i handen att det bara kommer. Jag måste som sova/vara koncentrerad för att det ska fungera. Funderar

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-08-18 13:43 #36 av: Nordqvist

#35 men det var bara de två gångerna och jag vart förvånad själv! haha!

Anmäl
2013-10-09 14:00 #37 av: [MinIda]

Hej, det har rent sagt varit kaos här inuti mig själv. Det händer om och om igen. Samma ramsa tjatar där inne. Ibland vill jag bara ta bort det som gör att jag får sånt där. Dra bort det, kasta iväg det så någon annan kan ta det. Ska försöka förklara vad som har hänt.

Första saken.

Jag hade en dröm för cirka 4 veckor sedan. Det var som en normal dröm med små detaljer som man kanske inte riktigt skiljer ur drömmen innan man riktigt börjar tänka på de små detaljerna. Men i drömmen var det som vanligt. Jag var i skolan, var med vännerna, var som vanligt. Men varje person jag var med hade en detalj där det stod vad som hade hänt. Vissa var så glada,normala. Medan andra var dystra inte var sig själva. Som om någon annan satt och styrde hur de var. Jag vaknade då. Steg upp från sängen. Går till skolan. Går hem igen av ett samtal. Se, vilken normal dag eller hur. Samtalet eller ska jag säga samtalen var från 2 personer. Min vän som var sjuk och min syster. Min vän var överlycklig, dom skulle på en resa på höstlovet. Medans min syster hade mindre roliga nyheter. Hennes vän har blödarsjukan, vilket gör att då hon slår sig så kan hon faktiskt dö. Jag är inte så insatt i sådant. Men om hon ramlar,får en bokkant i sig så börjar det blöda rejält. Hon kan förblöda alltså. Av saker som vi kanske får ett blåmärke av. Så nu måste hon då hon äntligen kommit till en skola där hon fått kompisar, läggas in på sjukhus. (Min syster är snart 19 år, så flickan var det med). Sedan så hade även min systers kompis tagit självmord. Hoppat ner under ett tåg. Och det var de små detaljerna i drömmarna. De små detaljerna som jag aldrig tänkt på. Och det som var konstigt. Min systers kompisar så dom var med i drömmen, fast dom var i min ålder, fast mer mörka och dystra. Som om dom inte hörde hemma där och med de där detaljerna jag inte kunde förstå.  Men men, det var inte en sån där WOW sak riktigt.


Nästa sak kommer i annat inlägg.

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-10-09 14:08 #38 av: [MinIda]

Andra saken.

Jag har ungefär besök av en hon när som helst. Jag vet inte hur gammal hon är bara att det är en av kvinnligt kön. Hon kommer fram när som helst. Behöver bara kolla bakåt och så står hon där och kollar rakt in i en, vissa gånger känns det som om hon kollar rakt igenom,vissa som om hon tittar in i mig. Om jag går runt i stan så går jag in i en affär. Går runt och kollar, sedan så ser man en klunga med folk och där står hon. Hon är överallt. Hon har en klänning i ljusblått tyg. Gröna ögon, små läppar som har en hallonrosa nyans. Brunt hår som har lätta lockar. Alltså det kanske låter som vanligt. Men hon är i mitt hus, är där jag är. Alltså var som helst är hon. Hon kan bara stå och titta ut genom fönstret då jag kommer hem. Genom vårt fönster. Ingen tror mig, ingen. Alla tror jag har skenande fantasi. Men det är inte så denna gång. Hon är där. Tittar på mig eller igenom mig. Men jag vet inte varför. Känner inte henne, vet inte alls vem det är.


Förlåt för ett rörigt och helt konstigt inlägg. Men blir så frustrerad över detta. Ledsen

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-10-09 18:45 #39 av: [JollyJustin]

Det är nog gaanska normalt :) Händer mig med ibland.. Men sakerna händer bara efter ca 1-2 år eller flera månader

Anmäl
2013-10-14 23:26 #40 av: [nettaahs]

Som #1 skrev, du skriver otroligt bra för att vara 12!!
Men gud vad hemskt att behöva uppleva såntdär.
Jag har alltid varit fascinerad av ''andevärlden'' och det övernaturliga.
Och det du berättar är ju så coolt egentligen, men det lär vara otroligt jobbigt.
Det är nog ingen tvekan om hur mottaglig du är.. :)
Jag själv blir ju nästan lite tjock i tarmen av att läsa dina berättelser..
Men det måste väl finnas nåt sätt att stänga av det? Jag kan i princip ingenting så jag vet inte..

Anmäl
2013-10-15 07:17 #41 av: [MinIda]

#40 Tack Hjärta

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl
2013-10-29 02:39 #42 av: ALPHIRA

Hej MinIda! (Det var ett bra tag sen...)

Tycker din tråd är så bra att vill puffa upp den...

Anmäl
2013-10-29 05:45 #43 av: [MinIda]

#42 Hej, jo det var ett tag sen. Vet inte riktigt här vad du menar med bra, men okej :)

Medarbetare på: Agility och ryssland

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.