Annons:
Etiketterbarnungdomandligt
Läst 13124 ggr
ALPHIRA
2012-10-12 00:50

Abort...

Hur tänker ni om vi pratar om aborter?

Vad händer med den lilla själen? Har fostret en själ? Från början eller senare i graviditeten?

Vad är meningen med det hela?

-Om någon svarar att ja, mamman/pappan ska lära sig någonting av det, så undrar jag bara varför ska det ske på detta märkliga sätt? Ska den lilla själen lära sig någonting också?

Vad "tänker" den lilla (eventuellt "gamla") själen som kommer till jorden för att vistas några veckor någonstans där det är mörkt och trångt. Och sen plötsligt skickas (kanske våldsamt?) tillbaka till himlen. OBS! Slängs i papperskorgen ibland…om det är fråga omen pytteliten själ (vill kalla den så).

Plocka bort detta inlägg om det känns olämpligt eller ni tycket det kan vara för känsligt ämne i största allmänhet. Mvh/Marjaana

Annons:
[MikeW]
2012-10-12 01:08
#1

Den själen kanske vill lära föräldrarna något. Den kommer ju tillbaka till himlen eller vad man nu vill kalla det, efter ett litet tag så den är ju inte "borta" en lång stund.

När man är "död" då är man "vaken" och man är snäll och vill bara det bästa för alla människor och allting.

Fick reda på igår att min mamma hade gjort en abort när hon var 18(kan vara 19 kommer inte ihåg)

Och att mamma var väldigt ledsen över det. Hon sa även att hon hade gått till ett medium/healer när hon var äldre och denna personen berätta allting om hennes liv och att den personen/själen är alltid med mamma.

Jag tror att min mamma har lärt sig mycket efter det faktigst.

Eftersom hon var så ledsen över det så har hon blivit en sån snäll mamma att man inte kan tro det :P hon är väldigt rädd om mig och min bror och syster. Och hon är SÅ snäll! hon är den bästa mamman någonsin! <3

Och jag tror att eftersom hon förlorade ett barn så är hon otroligt rädd om oss bara för det. Så vem vet, den personen som kom till min mamma kanske gjorde det för att hon skulle bli så snäll och bra mot hennes andra barn som hon skulle få.

Det var nog meningen med varför min syster/broder kom.

Antingen det eller så vet inte själen vad som kommer hända. Och bara kommer och hoppas att han/hon blir född.

Och jag tror att själen kommer in i kroppen så fort som möjligt.

Själen kommer nog in i den första cellen som skapas. (eller den fjärde) Har sett hur cellerna i en bebis kommer och först kommer en cell sen några fler och dom formas i formen av "The Egg of Life"

Som har med helig geometri att göra.

Amandla
2012-10-12 10:27
#2

Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
ALPHIRA
2012-10-12 11:05
#3

MikeW. Tack för dina synpunkter och extra roligt är att du har sådan respekt för din mamma!

amandla. Tack för hänvisning till den gamla tråden. Den har skapats innan jag var "född" i iFokus.

yamher
2012-10-12 12:38
#4

kan finnas lika många syften med en abort som meningen med att gå utanför ytterdörren. Dum liknelse kanske.

I det ena fallet finns det inte plats för ett barn (att framtidens skeende är viktigare än det livet), odugligt foster, bespara sorger för mamman osv. Det ena fallet är inte det andra likt. Men ofta stöter man på är det som är menat att ske i vårat liv. Saker och relationer som är viktigare för mitt lärande och inte få "riskeras" att inte inträffa pga något som sker innan. Om en av mina livsuppgifter är att träffa mr X, så kanske allt äventyras och våra vägar inte kommer att mötas i framtiden just pga jag blev gravid.

Oavsett anledning så spelar det ingen större roll för oss. Det enda som har betydelse är vad vi väljer och tänker här livet. Om någon från andra sidan styr oss till att ta ett beslut så kommer vi aldrig veta det förrän möjligtvis efter åt.

Så vi kanske inte ska döma den som väljer att göra abort…

Alis volat propriis Oskyldig

ALPHIRA
2012-10-12 13:00
#5

Orsaken till varför jag tog upp den här frågan är att jag själv gjorde abort när jag var mycket ung.

OCH JAG HAR ÅNGRAT OCH LIDIT SÅ MYCKET FÖR DET UNDER ALLA ÅR!

Lider fortfarande men försöker att inte tänka på det så mycket. Jag orkar inte.

Det värsta kring min abort egentligen var följande:

Jag kände mig mycket ensa och var också ensam när jag var ung.

Då i min förtvivlan ber jag till Gud att FÅ ETT BARN. Tydligen då i syfte att ta bort min ensamhet och ge mening till livet. -Hade inte ens en pojkvän.

Var utan arbete, fattig som kyrkråtta och i 1950-talets Finland var det en stor skandal att ha barn utanför äktenskap. Och min mamma hade läxat upp mig och sagt att "hem får du inte komma med ett knyte på armarna…".

Men jag visste hur man gör barn, så ut i vimlet bara.   Träffade en kille en kväll -det blev bara en kväll men det räckte.

Sen visade sig killen vara gift och han ville inte veta av mig efter beskedet.

Jag hade inte en enda människa jag skulle ha kunnat prata! Förtvivlan var enorm.

Att Gud lyssnade på mig, jag blev gravid OCH SEN GÅR JAG OCH GÖR ABORT!

Svårast för mig är släppa skuldkänslan i min relation till (min) Gud.

tarotlasse
2012-10-12 18:50
#6

Ja det är en intresant fråga när kommer själen till fostret är det vid befruktnings ögonblicket eller kommer själen senare ?

Finns nog ingen som kan ge svaret på det konkret.

Men man kan ju ha en tro på det ena eller andra.

Som medium har jag aldrig fått kontakt med ett aboterat foster eller ett missfall. Däremot har jag vid 1 enda tillfälle genom åren fått kontakt med en Baby som avlidet några månader gammal.

Så inte speciellt vanligt att små barn kommer igenom överhuvudtaget.

Min mamma miste ju ett barn ngn dag efter födseln och hon är aktiv spiritualist och har gått på seanser sedan 60 talet och denna lilla baby har aldrig kommit igenom under alla dessa år.

Vilket min mamma tycker är väldigt märkligt för hon har ju ändå haft en önskan om detta.

I övrigt kan jag bara hålla med det yamher skriver i sin tråd.

Lasse

Annons:
yamher
2012-10-12 22:49
#7

Gud ger oss det vi behöver inte alltid det vi ber om OFTAST. Då o då statuerar han dock exempel för oss att lära, att aldrig be om något som är större än vad vi klarar av. Samtidigt visade han dig att han lyssnade och hörde din bön.

Det e grymt. Det finns inget romantiskt med det. Ibland är livets läxor hårda att lära sig.

Jag beklagar ALPHIRA, men du måste förlåta dig själv. Du är inte straffad. Du kommer inte att bli straffad. så känn ingen skuld nu, för du har lidit tillräckligt länge (om jag inte misstar mig helt).

En sak måste du också få höra. Att avliva ett djur eller göra abort är beslutet redan tagit (till 99%) av dem på andra sidan. det är därför som vi kan ta steget och göra det. Även om Gud skulle ha kunnat stoppat barnets tillblivelse så kan han inte alltid ingripa mot naturens gång, men han kan hjälpa oss på vägen inom "gränserna".

Alis volat propriis Oskyldig

Loris M
2012-10-13 10:22
#8

Alphira,

Tycker att du redan fått många bra och kloka svar. Vill ändå skriva några rader utifrån det jag läst och det jag tror på.

Enligt Sylvia Browne och Michael Newton skulle aldrig en själ välja att komma ner i ett foster som ska aborteras bort. Det finns ingen anledning, då vi redan vet om det när vi planerar vårt liv på andra sidan. Alla stora händleser är förutbestämda/planerade tror jag, samtidigt som allt inte kan förutsägas och vi har en möjlighet att påverka vårt liv.

Ibland kan en själ välja, precis som någon redan skrivit, att komma ner i ett forster som ska aborteras eller ett barn som lever väldigt kort. Föräldrarna behöver den erfarenheter eller/och själen för att kunna erfara känslan av att känna sig efterlängtad och älskad. Ibland händer det att man mister ett barn fast det inte var "planen", då kan samma själ komma tillbaka i ett annat barn till samma familj. Det som är meningen att ske, det sker.

Ja, det är ett hemskt sätt att lära sig, men man kan undra om det finns ett sätt som inte är hemskt om det nu är förlust man ska erfara. En förslust är alltid hemsk för den som tvingas gå igenom det.

Enligt Newton kommer själen ner till fostret oftast någon gång under de sista månaderna av graviditeten. I sin bok Själarnas resa har hans patienter med hjälp av regression gått genom sina liv, livet på andra sidan och han har t.o.m. beskrivit processen hur det går till när själen kommer ner till fostret och hur den försöker på kontakt med barnets medvetande, reser genom livmodern… Mycket fascinerande!

Kom att tänka på en bok av Dalai Lama jag läst. Han menar att vi ofta har fel inställning när vi råkar ut för svårigheter. Vi tänker ofta:"Varför? Varför händer det här mig?", den inställningen hjälper oss inte vidare menar han utan bara förstärker vår offerroll. Han menar att vi istället ska tänka:"Vad kan jag lära mig av det här?". Lättare sagt än gjort Obestämd, säger en som försöker tänka så.

Jag tror att du skulle tycka om Själarnas resa och få både svar och tröst.

Kram

/Mesa

ALPHIRA
2012-10-13 11:47
#9

Tack till er alla som har gett mig nya infallsvinklar. Och tröstat mig!

Om den här aborten har jag tidigare berättat endast för min. Att jag sen kan öppna mig och berätta för er, där ser ni hur stort förtroende jag har för er!

Faktum är att började gråta när jag läste vad ni skrivit. Jag vet inte om det generellt är så att det är lättare att förlåta andra än förlåta sig själv. För mig är det så i alla fall.

Fortsättningsvis i mitt fall blev det så att jag blev med barn senare under livet under ordnade förhållanden. Men det var utomkvedshavandeskap, fostret låg inte i livmodern utan i äggstocken. Det hade gått ganska långt (några månader) och jag t o m svävade i livsfara. Fostret blev bortopererad. Jag sörjde länge.

Har tänkt många gånger om det var frågan om samma själ som försökte komma andra gången.

Jag vill också tänka ibland att jag kanske fick mitt straff på detta sätt. Det känns faktiskt bra för mig att tänka så. Är liksom mer "kvitt" med min gud.

I alla fall är det så att jag har lärt mig mycket.

Och eftersom vi inte fick några egna barn, har vi tidigare tagit hem på somrarna barnhemsbarn från Östeuropa, Det kanske var meningen det också. -Och dom kallade oss för mamma och pappa.

Tack, tack ni alla snälla och härliga människor!!

Det känns mycket bättre när jag fått prata med er!!!

Loris M
2012-10-13 12:31
#10

# 9

Jag blir tårögd när jag läser ditt inlägg. Jag har aldrig behövt ställas inför samma dilemma, men min mamma. Hon berättatde för mig först när jag själv fått egna barn att hon hade gjort en abort när jag var nyfödd. Hon var gift med pappa, men graviditeten kom vid en tidpunkt då de hade det kämpigt på flera sätt, ekonomiskt, känslomässigt.. När det något år senare ordnade sig försökte de få barn men hon fick två missfall och de fick inga fler barn. Hon såg på det som ett straff och gör det nog fortfarande. Rynkar på näsan

Det är så fint av er att ni tagit hand om barnhemsbarn! Det finns en mening med allt. Tänk om det är så att ni har betytt så mycket för dessa barn och att ni har gjort ett avtryck och påverkat deras liv i rätt riktning, att de kunnat följa sin "plan" just tack vare er. Glad

ALPHIRA
2012-10-13 14:20
#11

Mesa! Tack för din empati!

Jag vet inte hur många aborter görs i landet varje år, men det är ganska vanligt, skulle jag tro. Fast det finns preventilvmedel.

Kan hända att det är massor med kvinnor som vid något skede får skuldkänslor angående vad det gjort.

Men det är som det är. Lätt att vara efterklok.

Vad det gäller barnhemsbarn, tror jag absolut att det var en (positiv) mening och betydelse att vi tog hand om dom. Positiv mening både för dom och för oss.

Tänker på din mamma.

Ha det bra, Mesa!

NadiaJohansson
2012-10-13 15:16
#12

Min mamma var hos en "tant" som kan se ens "tidigare liv" och hon frågade mamam ifrall om hon hade gjort någon abort och då sa hon att hon hade gjort det. Då sa "tanten" att det var en flicka och en pojke som var med henne "mamma asså" och hon skulle få träffa dom barnen igen fast som hennes barnbarn, så det betydet att jag eller min bror ska föda tillbaka dom själarna igen fast som "våra barn" det är ganska coolt faktiskt :)

zepanita2
2013-10-04 01:21
#13

hej.

Ja abbort - min tro är att själen inte inkarnerar i fostret med en gång.

Men att den är i kontact med fostret hele skapelsen och kansje "provar det" inn i mellam.

Min tro är att det är mycket stort ansvar att föda barn inn i värden.

Det är ingen kvinna som tycker det är lätt - att välge abbort.

Men inn i mellam måste man ta et svåra valg.

Som jag ser det - är det inte als bra att föda barn inn i mycket svåra omstendigheter - då kan barnets liv bli en "katastrof" och vem önsker sitt barn å leve i  misär.?

Tiden finnes inte - där själen bor. 

Det är relgionen som har lärt oss att vi inte gjöra så - och den har män satt i hop for länge sen.  I den tid såg dom på kvinnor som slavar och födeskor - inget annat.❤️

Annons:
sarajo
2013-10-04 02:24
#14

Tycker många skrivit bra inlägg här.

Några här funderade om de blev straffade av högre makter för att de gjort abort. Det tror jag inte alls. Ibland har man helt enkelt otur i livet.

Om det var så att man blev straffad för att ta bort ett liv, hur mycket borde då typer som Stalin, Hitler, Idi Amin, som mördat stort, straffats under sin livstid? Men det har de inte. Så jag ser det som ologiskt att man skulle straffas pga att man tar bort ett foster - som inte är färdigutvecklat, men att man skulle gå fri om man mördar miljoner människor.

Så nej jag tycker inte att ni ska känna er straffade. Ibland är livet inte som man önskar helt enkelt. Ha inte dåligt samvete. Ert beslut var säkert inte lätt att fatta, men det var det bästa beslutet i den situation ni befann er då.

Får man ett barn när man inte mår bra och omständigheterna runt om är dåliga, kan det ju gå väldigt illa för barnet. Då kanske det är bättre att det får födas senare istället. När det är önskat och kan få all kärlek det är värt.

imke
2013-10-04 09:17
#15

#ALPHIRA
Nu gråter jag…. Usch, det gör så ont i hjärtat när jag hör vad människor varit med om i sina liv ibland. Känslig på det sättet….
Kanske var ändå meningen med allt att du skulle ge denna moders kärlek åt dom barnen ni tog hem på somrarna. Hade ni haft egna barn kanske inte dessa fått er varma kärlek. Nu fick dom uppleva den och det i sin tur gör med all säkerhet underverk under deras uppväxt.

Jag har själv gjort abort och tänker än i dag på detta. Det är sånt som aldrig lämnar en tror jag….. Dock har jag haft turen att ha 3 i livet just nu. Som jag tackar ödmjukast för.

Du har fått så otroligt många kloka tankar här så jag har inget mer att säga än att instämma. Massor av kramar! 🌺


Those who don't believe in magic will never find it Hjärta

ALPHIRA
2013-10-04 17:41
#16

Tack till er alla som följt mitt inlägg.

Minns när jag skrev inlägget för nästan ett år sedan. Då mådde jag dåligt, hade skuldkänslor och funderingar hit och dit.

Jag fick mycket tröst och hjälp här.

Jag blir alltid så glad när en ny medlem "födds" här på sajten!!! Varje medlem utvecklas enormt andligt när man umgås med likasinnade. 

Det är ingen tillfällighet att vi kommer in i gemenskapen, vi leds hit.

Tack. 🤗

Aleya
2013-10-04 18:09
#17

Bara för att detta kändes som en intressant tråd så vill jag lägga till min syn på detta med själ och barn och aborter.

Jag hade nämligen en dröm då jag var ca 4. (detta kanske är bara gorm men jag har tänkt på detta)
Jag drömde att min mamma låg på operationsbordet(hon gjorde kejsarsnitt) och att jag ovanifrån såg allt och sen åkte in i min egna kropp.

Så jag tror inte barn och foster egentligen har en "fast" själ.
Jag tänker detta för vi börjar ju egentligen inte "minnas" vårt liv riktigt bra förrän vi är ca 5 år.

Och kära TS känn ingen skuld för det som varit. Tänk all glädje du har kunnat ge dessa "oälskade" barn, hade det varit möjligt om du haft egna?

Som sagt tror jag allt har en mening. Verkar inte alltid så då man mår dåligt, men det är konstigt nog så då man ser tillbaka på livet.

Sköt om dig! Och fortsätt göra gott. 🤗👍

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

twoodblue
2013-10-04 19:59
#18

Hej,  Jag är lite kluven i denna fråga angående abort. Men en sak är jag säker på, du har inte gjort något fel!

Varför jag är kluven, är för att jag reflekterar lite så som du gör.

Du ska absolut inte ha någon skuldkänsla, om någon ska ha det, så är det mannen,  han var ju gift och tog inget ansvar!.

Du gjorde helt rätt, så lätta på dina axlar och lev ett gott liv!!

Kramar  :)

Beautiful Dreams…

ALPHIRA
2013-10-04 21:30
#19

Clawdeen och twoodblue. Tack för era tröstande ord ❤️!

Presis, mannen var en skitstövel som du skriver, twoodblue! Önskar honom inget illa men han kanske får skörda som han sår.

Clawdeen. Det var en mycket intressant (sann)dröm för en 4-åring.

Jag är till och med säker på att du fick se vad som hade hänt din själ när din mamma låg på operationsbordet.

Du pratar om en "fast" själ.

Jag tror vi inte har någon fast själ över huvud taget. Den kan resa, förlytta sig i tid och rum. Oavsett om man är barn eller vuxen. "Död" eller levande.

Du, jag tycker du skulle kunna skriva ett helt nytt inlägg kring detta tema!

PS Mitt första minne är när jag var ca 2 veckor gammal.

ALPHIRA
2013-10-04 21:46
#20

#13 zepanita 🤗, #14 Sarajo 🤗, #15 imke 🤗

Ni härliga människor, tack för förståelse och kloka ord.

Imke, jag har gråtit många gånger när jag läst allt som står här på tråden.  Personligen har jag gråtit mest av lättnad!

Du har 3 barn, Imke. Mina barnhemsbarn var också 3, dom kom varje sommar under flera år. Jag fick uppleva hur det känns att bli kallad för mamma! ☀️

Annons:
imke
2013-10-04 22:12
#21

#20

🤗


Those who don't believe in magic will never find it Hjärta

Aleya
2013-10-04 22:46
#22

#19 sanndröm vet jag inte om jag ska kalla det heller, men vad jag har fått lära mig så har ibland barn vissa fragment av sitt förra liv.

Hörde av en vän att en i hennes klass i gymnasiet minns fram tills han var kanske 7 hur det var att födas. Det finns helt rätt och slätt inte saker man kan förklara.

Ja du har rätt med din tanke att själen är fri, men jag tänker mer att när vi föds och när vi dör är själen mer fri, när vi lever så är den mer fast.

Ikväll orkar jag inte starta ett ämne men kanske sen. 🙂

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Timmorn
2013-10-05 11:27
#23

Efter att ha tänkt lite snabbt. (det är ju ett avancerat ämne på så sätt så man kommer ju på nya grejer hela tiden)
Så tror jag mer på att själen kommer vid vårt första andetag inte innan.  

Jag tycker inte att du ska må dåligt, eller tänka att du har blivit straffad. Även fast det är svårt.
Tänk då på alla som får missfall eller när barnet föds och det har dött då. Vad är meningen med det liksom? Att mor och far ska känna sådan sorg och lära sig om igen hur flyktigt livet är?
Ibland tycker jag att det är svårt att sätta en gräns för det gudomliga och det vetenskapliga.
För min hjärna säger mig att en del som gjort abort kan få det svårare att få barn igen och det kan leda till missfall, säkerligen beroende på vilken läkare man har haft också.
Men jag kan inte få ihop det i mitt huvud att det gudomliga skulle straffa oss. Varför är då preventivmedel skapat? För om man tänker enbart gud så är varje spermie viktig och man bör då aldrig använda preventivmedel.
Nej jag tror att de barn som det är meningen ska födas föds. Och att själen kommer till oss vid vårt första andetag. Valet av kropp och liv kanske sker innan men själen kommer in i oss vid första andetaget.

Men samtidigt när jag tänker på vad min mamma berättade för mig om hur jag blev till så undrar man valde jag redan då att bli deras barn vid första försöket. För de skulle inte ha barn hade de bestämt. Men så ändrade mamma sig vid 29 års ålder och pappa fick välja om han också ville ha barn eller om hon skulle hitta någon ny. Och samma kväll som pappa drog till med ett okej då så blev hon gravid. Och samma sak när de började försöka med min lillebror. Hade vi valt redan då vilken familj och vilken kropp vi skulle ha? Och väljs då de foster som det blir abort på eller missfall osv.. bort av själarna?

Blev mer frågor än svar…

We accept the love that we think we deserve - Perks of being a wallflower

“A dog is the only thing on earth that loves you more than he loves himself.” ― Josh Billings

ALPHIRA
2013-10-05 14:25
#24

Timmorn.

Jag har alltid trott att en själ har valt sina föräldrar, av olika skäl just dessa föräldrar. Har läst att själen går genom olika alternativ  till sitt nästa liv och tillsammans med sina guider eller hjälpare hittar lämpliga föräldrar.

Men jag har det jätte svårt att gå ihop tankemässigt att min bortaborterade själ medvetet valde just mig samtidigt med vetskap att det hela skulle sluta med en abort. 

Hur hade den här själen i så fall ha resonerat…

Anna Berg har skrivit en bra bok som heter ungefär "Livet mellan liven" eller liknande. Där redogörs hur vi tänker när vi väljer våra föräldrar. Måste låna den på nytt på biblioteket, kommer inte ihåg hur det hela gick.

ALPHIRA
2013-10-05 14:32
#25

Googlade "Böcker Anna Berg".

Boken heter Återfödelsen och döden: Livet mellan liven.

Kostar 100 kr. Men på biblioteket åtminstone i min kommun finns många av henne skrivna böcker. Läsvärda samtliga.

Amandla
2013-10-05 14:36
#26

#24 Anna Berg? Hon är ny för mig. Jag har läst en bok av Helen Wambach som heter Liv före livet, tyvärr utgången från förlaget men finns på bibliotek. Där tas precis de här frågorna upp. De som deltagit i boken säger bland annat att en själ kan ha haft väldigt svåra erfarenheter från tidigare liv och därför vägrar gå ned igen, men kanske övertalas till att åtminstone prova att vara ett foster som kommer att aborteras/bli missfall. Detta för att bara få känna på hur det är och ofta ändrar de sig och vill födas "på riktigt" sen. 

Det står mycket i Michael Newtons böcker Själarnas öde och Själarnas resa, om hur vi väljer våra föräldrar och liv. Brian L Weiss har skrivit några vid det här laget klassiska böcker om reinkarnation, livet mellan liven och hur vi väljer nästa liv.


Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
ALPHIRA
2013-10-05 20:47
#27

Amandla. Vad spännande…måste få tag på Helen W:s bok.

Annons:
Timmorn
2013-10-05 20:50
#28

Håller med! Googlade lite på era Boktips, oj vad intressanta böckerna lät! Och jag som redan beställt hem massa böcker.. Får läggas i önskelistan 😉
Svårt ämne, och så mycket som inte går att förstå rent tankemässigt det håller jag med om också. Många tankar och funderingar som väcks, får läsa lite av dessa böcker och se om man blir någe klokare. :)

We accept the love that we think we deserve - Perks of being a wallflower

“A dog is the only thing on earth that loves you more than he loves himself.” ― Josh Billings

Imasy
2013-10-06 00:13
#29

Men hur är det om man får missfall då? Är det något man ska lära sig där? Det är ju förvisso något man inte kan rå på, en abort är ju ändå "självvalt" på ett annat sätt.

te@gc
2013-10-06 01:50
#30

 jag och min dåvarande gorde en abort 1998, vi hade ingen möjlighet att bli föräldrar då. 2006 fick jag mitt första barn. både jagoch min dotter från 06 har en förnimmelse av detta. hon kan säga storasyster I lekar. utan att hon har någon. när min 6åring bor hos sin mor kan jag höra musik rån hennes rum. jag tror att det är den ofödda själ som vill vara med oss. jag är inte så orolig för detta. någon skyddar min dotter och även mig. nice!

Amandla
2013-10-06 07:51
#31

#29 Som jag förstod det av böckerna jag tipsade om ovan, så kan det vara för att få känna föräldrarnas kärlek. Då kanske själen blir så glad att den vågar komma tillbaka, antingen till samma föräldrar eller andra.


Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
Imasy
2013-10-06 10:55
#32

#31

Men vad skulle då de som får missfall "ha ut" av det? Om det nu är för att själen ska få känna föräldrarnas kärlek?

När det hände mig för många år sedan så var det både sorg men samtidigt en "lättnad", för det barnet hade inte kunnat få den uppväxten jag anser att ett barn ska ha. Men för många andra så är det ju en oändlig sorg där man kanske försökt jättelänge att få barn.

Amandla
2013-10-07 21:00
#33

#32 Jag minns inte allt som stod, men det kunde vara karmatiska orsaker. Att man skulle göra en annan själ en tjänst, eller att man ska vänja sig vid varandras energier om man kanske varit elaka mot varandra i ett tidigare liv.


Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
Imasy
2013-10-07 21:18
#34

#33

Fast det skulle jag aldrig våga säga till de jag känner som försökt och försökt få barn i evigheter under konstens alla regler, att de får missfall ytterligare en gång för att de varit elaka mot den själen i ett tidigare liv.

Finns det verkligen de som lär ut sådant? Tyckte det lät riktigt elakt faktisikt. Speciellt till människor som redan är väldigt sköra av sorg.

Annons:
Amandla
2013-10-07 22:40
#35

#34 Nej för guds skull, man talar ju inte om det på ett sådant vis att det kan såra folk! Jag har själv fått missfall (längesen) så jag vet hur det känns. 

Det här är ur ett högre perspektiv, och sådant som människor berättat i hypnos där de kommit åt sina andliga jag och minnen från andra sidan. Allt ska man inte veta här i livet, så att säga, och tur är väl det. Men känner man sig mogen för att våga ta reda på hur det skulle kunna vara så finns det en hel del information. 

Och just det exemplet du tar upp var ju inte ordagrant taget ur någon bok utan bara ett förslag på vad jag tycker mig minnas att jag läst. Ta inte det som någon sanning på vad som står i en bok!


Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
katsy
2013-10-07 22:49
#36

Har läst denna tråden med alla funderingar kring abort och missfall. Med tår i ögat och skuldkänslor som inte vill försvinna över en abort som jag var tvungen att göra, känns det både jobbig och en viss tröst i det ni skriver.

Jag fick ett sent missfall för över 20 år sedan men sedan 2 friska fina barn. Precis innan min man och jag skilde oss blev jag gravid igen och denna lille goding är nu 9 år. 

När han var liten, ca 3-4 år berättade han att han suttit på månen och väntat på mig, det kändes som han var barnet jag förlorade tidigare. 

En tanke var att han kom precis i tid för att ge oss hopp och kärlek igen ❤️

[LadyForestStar]
2013-10-07 23:00
#37

Jag tror på att låta själen få bestämma själv om den ska gå bort på naturlig väg eller inte. Abort gör ont i mej bara att tänka på. Jag anser att jag inte har rätt att leka gud över någon annan! En själ är värdefull! & alla har vi något att lära av det livet vill ge oss i läxa.
Liksom jag älskar min mamma att hon har fött mej till denna världen trotts mkt besvär. Den föreningen mellan oss kan ingen ta bort. Det är ett hedersuppdrag!
Detta tänker jag ändå skäms jag att jag har övervägt dom tankarna en gång. Men det var min läxa.. att överväga & känna vikten av livet vid det tillfället. Just då kämpade jag själv med att överleva en destruktiv relation och vid de tillfällena kan man bli desperat. Men jag fick massor av lärdomar från den tiden.

Svåra frågor som alla bör tänka igenom nogrant & viktigt att komma ihåg att det är upp till var och en! Bra att du tar upp det i en tråd!
Kram & Kärlek till er som har gått igenom denna jobbiga procedur. 🌺

ALPHIRA
2013-10-07 23:26
#38

Ja. Summasumarum.

Jag skulle aldrig, ALDRIG mer göra abort (nu är det för sent ens att bli gravid i för sig). Men jag försöker ta med dig den här lärdomen med mig till mitt nästa liv. Och ska vara motståndare till abort redan i detta liv.

Jag kommer alltid att försöka HINDRA ABORT! Om jag inte själv är inblandad utan någon annan, så ska jag på alla möjliga vis hjälpa till att barnet kan födas och få det tryggt. -Men världen är stor…

Jag känner innerst inne att varje barn som börjar växa i mammas mörka mage, väntar att få "se ljuset".

Tack till er alla som varit med här på tråden. ❤️

[[Månen@]]
2013-10-08 15:36
#39

Jag är livrädd för att bli gravid men använder inget skydd, jag tror att om jag verkligen inte vill bli gravid så kommer ingen själ att hoppa in i min livmoder heller

Jag tror att den själv väljer om den vill födas eller inte, den kanske ångrar sig när det blir missfall? '

Min mamma skulle ha haft 8 barn med oss tre som finns, de första missfallet va tvillingar.. Då kanske dom också finns med henne? jag har då inte märkt att någon är med henne förutom tanten som fanns i mammas nya lägenhet när hon flytta in…Häftigt om mina syskon finns med oss:)

ALPHIRA
2013-10-08 18:03
#40

#39 Månen@

Vad "farligt" om du inte använder preventivmedel om du inte vill bli med barn!

Jag tror inte alls att vi har så mycket makt att bestämma om någon "själ vill hoppa in" där, som du säger.

Bondförnuftet säger att använd skydd från och med nu för guds skull!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hälsningar från tant ALPHIRA.

Amandla
2013-10-08 19:52
#41

#39 Har du den minsta aning om hur många av påbörjade graviditeter som faktiskt är oönskade? 🤔 Det funkar tyvärr inte som du önskar, att man själv bestämmer att man inte vill bli med barn, utan då måste du använda p-medel av något slag.


Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
Annons:
[LadyForestStar]
2013-10-08 20:06
#42

#39 Skaffa skydd!!!!!
Det finns jätte många olika & bra alternativ till prev medel idag +att du slipper den psykologiska stressen att tänka efter varje samlag att du kanske är gravid..

Min mens sköts upp hela tiden pg.a. stressen. och då trodde jag att jag var gravid. Det drog ut på tiden innan jag fick tid hos barnmorskan. Men tillslut.. Nu kan jag andas ut & slappna av på ett annat sätt, om det någon gång skulle bli en "olycka" :)
Själv fick jag alltid höra under min uppväxt att man måste ta ansvar om man ska ha sex. Att göra abort hur som helst är ingen lek. Preventinmedel är mkt enklare & du slipper känslomässiga stress/press som det innebär.

[[Månen@]]
2013-10-08 20:36
#43

Jag kan inte använda p-piller och jag kan inte tänka mig något annat slternativ så då blir det inget… får vänta tills killen skaffar p-piller när det kommer ut om 50år.. nej men då vet jag inte.. kondom kan vi heller använda..

Amandla
2013-10-08 20:44
#44

Ok, då låter det som att ni snart har stor chans att bli med barn 😉


Sajtvärd på Healing och Pudel, medis på Tarot och Övernaturligt
[[Månen@]]
2013-10-08 21:46
#45

Snart? Jag har inte använt piller sen fyra år tillbaka och sen några år tidigare också och det har aldrig hänt något.. men vad ska man göra dp om man inte kan använda några piller eller nåt annat??

tarotlasse
2013-10-08 22:28
#46

#39 vad håller du på med att ha sex utan skydd och ändå inte vilja ha barn.

Vad säger din vän som inte har ngt emot att öva  men du hur reaagerar din eller dina killar på att du berättar detta för dom. 

Jag träffade en jätte goo tkek som jag verkligen gillade i höstas hon var ung lite för många ås skulle nog visss säga jag 53 o hon 32 så 20 år i mellan oss.

En helt underbar tjej och vi hade riktigt riktgt trevliga övningar i sänghalmen.

Jag är 53 år  oc har två vuxna och underbara barn första gången vi hamnade i säng så sa hon hade jag inte behövde tänka på skydd  utan det var bara att köra på. 

Efter 3 månader när vi låg där o kela så sa hon att hon använde inte några skyd och att det fick väl  ske som de ville.

Men inte ett ord till mig om detta på tre månader jag säger fyyyyyy på er  vi men vill nog också vara  med o bli informerade om detta.

Svaret blev att jag skulle inte bry mig hon skulle aldrig ställa några krav på mig som pappa o fader okänd det var ingen pappa hon sökte utan ett barn.

Så detta med aborter har vi män inget att säga emot o tydligen har vi inte  mycket heller att säga emot till att bli pappa. 

För den man tycker om litar man ju på och man känner sig fördbakom ljuset.

Jag vet att hon är gravid i dag men jag är inte fadern säger hon och har flyttat  och jag vet inte var 

Jag vill säga att ett nytt liv har både rätt till både sin mamma och sin pappa men inte alla babysar som kommer  få den möjligheten.

Det är så lätt att skylla på oansvariga killar men finns lika oansvariga tjejer tyvärrr. 

Lasse

[[Månen@]]
2013-10-08 23:12
#47

Öm nu har jag ett fast förhållande och det betyder också att han vet att jag inte skyddar mig. Han sprutar aldrig i mig JAG vet att det inte är någon garanti men det har funkat i alla år.. vad ska vi göra då? Sluta ha sex? Eller finns det något nytt alternativ som inte påverkar kroppen och hormonerna? Eller som innebär att någon ska gräva i de allra privataste? Hemskt skulle det vara om jag blev gravid… men vad gör man?

ALPHIRA
2013-10-08 23:49
#48

Du måste prata igenom denna situation med din kille!

Är det omöjligt att ni skulle gå till ungdomsmottagningen tillsammans?

Det kanske finns något nytt där ni upptäcker…

Om någon expert skulle gräva i de allra privataste…du, dom är ju där för att hjälpa. Dom har sett och hört allt i sammanhanget. Ingenting att vara rädd för eller skämmas över!

Ta itu med problemet, du är en klok kvinna innerst inne!

Annons:
[[Månen@]]
2013-10-08 23:55
#49

Vi är över 25 så då blir det nog barnmorskan.. men ja man kan ju höra om det har kommit ut nåt nytt

Timmorn
2013-10-09 09:17
#50

Hej Månen det är inte alla som känner till det men det finns hormonfria pdatorer som är 99,3% säkra. Inte alla barnmorskor verkar känna till den heller för det är då inga som rekommenderar den. Den kostar ett par tusen och varnar de dagarna som du är som mest fertil. Då kanske ni kan ha kondom då. Om det är så att det är latex du är allergisk mot så har jag ganska 100 på att det finns i silikonmaterial också.
Maskinen i sig kostar ett par tusen, men kan vara värt. Jag har själv funderat på att köpa den och mina p piller fungerar, men är mer för att vara hormonfri. 

http://www.naturafemme.se/

We accept the love that we think we deserve - Perks of being a wallflower

“A dog is the only thing on earth that loves you more than he loves himself.” ― Josh Billings

Azeman86
2013-10-09 10:17
#51

Jag har gjort abort två gånger i mitt liv, en gång när jag var 18 år och en gång i vintras (nu är jag 27år). Tror även jag fick missfall för några år sedan, men hann inte bli en bekräftat graviditet. Eftersom det inte var rätt tillfälle så får den själen vänta ett tag till tills den får komma till liv vid ett bättre tillfälle då omständigheterna är bättre. 
Nu i vintras hann jag gå lite längre än innan jag bestämde mig för abort (lite i sista minuten), mot för när jag var 18år (då var jag runt 6 veckor). Och nu var jag runt 12 veckor.

Vad händer med den lilla själen?
- Jag har ingen aning och jag försökte att inte tänka så mycket på det. Eftersom abort är känslosamt jobbigt ändå, så då är det ingen meningen att grubbla mera över det. Men att den fick backa och vänta igen ett tag till tills nästa tillfälle.

Har fostret en själ? Från början eller senare i graviditeten?
- Jag tror lite smått att själen föds under graviditeten och att den växer samtidigt som fostret växer, men att själen även fortsätter att växa när man blivit född med och blir äldre och äldre. Men när man gör abort så backar dennes tid och jag tror att den själen hoppar tillbaka och väntar.
Eller ja, vilket fall tror jag att själen får backa och hoppa tillbaka och vänta ett tag till. Men ändå känns det som två olika barn, med kanske två olika själar eller med en och samma. Vem vet. :)

Vad är meningen med det hela?
- Min första graviditet vet jag inte, då den blev hemskt jobbig. Graviditeten i vintras kanske ville visa sig att jag kunde bli gravid, för att jag trodde att jag inte kunde bli det igen pga lite olika problem som jag har. Kände också lite ödet att jag skulle ha det barnet och allt med, som jag även såg framtid med. Men det blev inte så ändå att jag behöll det, då som sagt. Fel tillfälle och omständighet.

Men man ska nog inte grubbla allt för mycket på det, livet måste ändå gå vidare. 

Och sen så om man är för eller emot abort, det är väl upp till var och en. Själv så är jag för abort.
"Alla barn förtjänar föräldrar, men alla föräldrar förtjänar inte barn."
Finns så många hemska människor som verkligen inte borde ha barn. Och sen så finns det dessa fruntimmer som lurar till sig graviditeter utan att killen vet något om det. Det är så fult. Bara för att kvinnan kan bli gravid och bär på den så är det inte bara hennes. Utan även pappans, och pappor ska ha något att säga till om det med. Man kan inte påtvinga någon att bli förälder, och man ska inte det heller. Man är två om det, och det ska vara ett gemensamt beslut. Att lura in ex pappor till sånt här, att inte säga att man har skippat skydd osv, och kanske bara är ute efter ett barn egentligen. Det är fult, och det är synd om barnet.

Azeman86
2013-10-09 10:36
#52

Månen@ : För eller senare blir man gravid (om man inte har några problem med det), speciellt större chans att bli gravid under sex utan skydd (även om han drar ut den innan). Ärligt talat (förlåt men), lite naivt tänkande med "jag tror att om jag verkligen inte vill bli gravid så kommer ingen själ att hoppa in i min livmoder heller". Det kan komma helt plötsligt & när man minst anar det, och sen så är den där. En liten privat fråga, varför kan du inte använda preventivmedel? Vet inte om jag missade att läsa det det upp i när jag läste igenom lite snabbt. Om du inte vill bli gravid den närmsta tiden och är till och med livrädd för det, så bör ni fixa preventivmedel. För eller senare händer det. Plus som en annan skrivit ovan (har jag för mig). Så slipper du även den eventuella stressen efter sex med att kanske tänka "tänk om…". Som inte heller är en sån rolig situation.

ALPHIRA
2013-10-09 11:41
#53

Månen@! Vad glad jag blev om du kan tänka dig att gå till barnmorskan! Personligen tycker jag att ni skulle behöva gå dit tillsammans. Problematiken angår lika mycket din kille som dig.

Kanske Timorns tips vore något för er om det nu är helt uteslutet att ni inte kan använda "gamla hederliga" preventivmedel. Jag tror inte på det riktigt men och andra sidan jag kan ju inte veta…

[[Månen@]]
2013-10-09 13:25
#54

Jag kan inte använda p-piller och varför tänker jag inte ta upp här och heller inte varför jag inte kan använda kondom men det beror inte på allergi. Han ska inte med. Det är inte naivt. Är man stressad och inte mår bra så har man också mindre chans att bli gravid

[LadyForestStar]
2013-10-09 14:27
#55

Jag kunde inte heller ta P-piller eller sprutor eller P-stav.. Och kondom blev aldrig av. Men hormonspiral är den som har minst hormoner och påverkar inte måendet. Mensen blir mindre osv. Den gick bra att sätta in trots att jag inte fött barn och trots att jag hade perioder med Depp, men den påverkade inte måendet alls. Nu vet jag inte varför det inte går för dej. Men kolla upp hormonspiral om du inte redan har gjort det! Det låter värre än vad det är!!!! Kram på dej & lycka till!

Annons:
[[Månen@]]
2013-10-09 14:39
#56

jag vill inte att någon som jag inte är tillsammans med gräver där nere och därför vill jag inte ha spiral men det hade vart ett alternativ annars..

[LadyForestStar]
2013-10-09 14:48
#57

Ah.. Förstår den känslan! Det dröjde många år innan jag satte min fot hos Gyn! Jag va 27år första gången! Men sen har jag hållt på mej väldigt länge oxå.. Tillslut blev jag tvungen efter en våldtäkt. Men kom ihåg att det bara behöver vara Max 30min helvete hos Gyn. Än ett livstidsprojekt med barn! Då du måste föda fram en liten krabat på några kilo inför några stycken. Hoppas det löser sej för dej!

[[Månen@]]
2013-10-09 14:53
#58

jag ska inte ha barn:)

Azeman86
2013-10-09 14:55
#59

Även om man är stressad och mår mindre bra så kan det hända, det har hänt mig två gånger. Även för flera andra, så det kan absolut hända dig med. Jag har levt ett hemskt jobbig destruktivt och stressigt liv. Även ett liv där jag lekte runt en massa, oskyddat. Jag har också trott att jag inte kunna bli gravid igen efter det första, som jag var även helt säker på (var rätt så naivt från min sida med, men hade även mina anledningar till att tro det). Fram till graviditeten som kom plötsligt i vintras. Den första graviditeten fick jag när jag var 18 år (innan jag fick pcos och tumör som jag fick lite senare i livet), jag var ung, naiv och dum och tänkte "Det kan inte hända mig", men det gjorde det.

Jag har inte heller fått tagit vilken preventivmedel som helst pga pcos och tumör (som slutade med att jag endast har en äggstock nu). Och jag var inte helt för med preventivmedel heller (så jag var oskyddat alla gånger i flera år), men med min abort nu i vintras så satte jag in en koppar spiral (även om en del läkare sa att jag inte skulle ha spiral medans andra tyckte att jag skulle ha den - så det blev lite snurrigt). Men jag valde det ändå, pga för att jag inte ville riskera att bli gravid igen för tillfälligt (nu när jag visste med bekräftelse att jag kunde bli gravid - kanske det jag behövde). Jag minns sällan att ta p-piller, kondom är oskönt, osv. Så det fick bli kopparspiral för mig.
Tänkte också lite på ödet, naivt, om ödet väljer att jag ska bli gravid nu så då blir det så. Men det vart aldrig rätt tillfälle eller under bra omständigheter, och för mig tycker jag att jag vill ge ett barn rätt och bra förutsättningar för ett bra liv, och såklart en stabil familj och föräldrar. Så därför får den lyckan vänta lite.

Processen att tro att det inte kan hända mig, kan inte hända mig och sedan få veta att den helt plötsligt är där. Är rätt så jobbigt & skrämmande, även om det är lite roligt och mysigt med.

Även visst, jag hade även tankar innan, bland annat när jag och fd sambon försökte få barn i några år men lyckades inte, stressen att tänka på "tänk om… jag är gravid", gjorde så att man blev mera stressad och kunde även ibland leda till sken graviditeter, det var inte heller så roligt. Så preventivmedel är bäst när man verkligen inte vill bli gravid eller tänker för mycket "tänk om" och blir orolig och stressad över det med. Eller ja, skydda sig är bra överhuvudtaget om det inte är med rätt person eller rätt tillfälle med att bli gravid. Som sagt, det kan hända med eller mindre alla.

Loris M
2013-10-09 14:55
#60

#56 Du får ursäkta att jag lägger mig i, men jag vågar påstå att det är ingen som tycker att det är speciellt roligt att någon utomstående (barnmorska) gräver "där nere". Roligare kan man absolut ha. Men om alternativet är att råka få ett oönskat barn så tycker jag att det är något man får stå ut med. Det tar knappt en minut att sätta in hormonspiral. Ett barn har man livet ut. Minnena av en abort har man också livet ut, som du läst här om. Det du gör är oansvarigt.

[[Månen@]]
2013-10-09 15:03
#61

jag skulle må dåligt för att jag skulle vara tvungen att kasta muffen i ansiktet på folk för att göra aborten, inte att jag tar bort ett liv

Imasy
2013-10-09 15:44
#62

#61

Någon kommer ju att "gräva där nere" oavsett om du gör en gynundersökning, väljer att göra abort eller genomgår en graviditet, så det är nog bara att välja det minst jobbiga alternativet.

Annons:
[[Månen@]]
2013-10-09 16:17
#63

nej det väljer man helt själv om du inte visste det!

Imasy
2013-10-09 16:20
#64

#63

Jag förstår inte vad du menar med att du väljer själv, men om du blir gravid så kan du väl knappast utföra en abort på dig själv eller förlösa dig själv?

[[Månen@]]
2013-10-09 16:23
#65

nej men nu händer det inte mig. Vill du ha barn och vill att folk ska gräva i din så varsågod!

Imasy
2013-10-09 16:26
#66

#65

Jag har redan tre barn så det är färdiggrävt i mig 😃

Azeman86
2013-10-09 16:29
#67

Fast det kan ju hända dig Månen@    precis som det händer för alla andra. När du minst anar det, om du nu inte har tagit bort saker och ting i magen eller verkligen inte kan bli gravid då förstås.

Plus att det är deras jobb, barnmorskor och gynekologer. Och man vänjer sig ändå något (även om det inte är en rolig grej att göra), dock har jag varit på gyn så många gånger så jag har tappat räkningen. Men ändå, det är deras jobb och det finns väldigt duktiga ena med där man kan slappna av lite enklare. Och jag tror inte att ditt ställe är mera speciell än andras heller. Och ja, det är helt enkelt deras jobb. 

Nu vet jag inte hur gammal du är, men gissar på att du kanske är rätt så ung. Så du kan kanske prata med någon utav dina föräldrar om skydd och be dom lite om hjälp?

Felliiis
2013-10-09 19:22
#68

Det är vid födseln som man får sin själ, sin skyddsängel, sina guider och allt sådant. Jag anser att så länge man får göra abort är fostret.. embryot.. bara celler och ingen människa.

Dessutom är det ingen människa som "gräver" i dig när du gör abort. Man kan välja kirurgisk abort men medicinsk är det absolut vanligaste.

xoxo Tahki
http://tahki.blogg.se

Azeman86
2013-10-09 20:03
#69

Fast med medicinsk abort, om det kanske finns rester kvar. Får man inte göra kirurgisk ändå då, för att ta bort rester? Dock har jag bara gjort kirurgiska båda gångerna, dock i samband med den första aborten så fick jag missfall under natten pga medicinen inför den kirurgiska som man då på den tiden fick kvällen innan, men fick göra kirurgiska ändå för att liksom ta bort resterna.

Annons:
Felliiis
2013-10-09 20:08
#70

Det händer sällan att man får ta bort resterna men visst sker det. När man gör abort så tar man ett piller som avstannar graviditeten och sedan två dagar senare får man de andra tabletterna som gör.. Ja, resten.

xoxo Tahki
http://tahki.blogg.se

Timmorn
2013-10-09 21:07
#71

Det beror väl ändå på hur långt det har hunnit gå? Vilken vecka man är i avgör om det blir kirurgiskt eller medicinsk och i vissa fall blir det både och för att man inte ska bli sjuk av resterna som är kvar. Medicinsk gör man väl i de första veckorna, kanske gör man både och i senare veckor. Så har jag alltid trott att det är men är ju inte läkare förstås.

We accept the love that we think we deserve - Perks of being a wallflower

“A dog is the only thing on earth that loves you more than he loves himself.” ― Josh Billings

Azeman86
2013-10-09 21:12
#72

Under min första abort (2004) fick jag välja allafall om jag ville ha medicinska eller kirurgiska. Då spelade det ingen roll om i vilken vecka man var i, om jag minns rätt. Nu var det att man fick ta det som avgjorde med i vilken vecka man var i. Men kan nog inte vara så omöjligt att få det man vill ha/önskar sig, för att jag har för mig att dom föreslog mest bara på vilket man skulle köra på med.

Timmorn
2013-10-09 21:16
#73

Okej, det är så det går till. Beror säkert på landsting och läkare och sånt också. Men det är bilden jag fick efter att studerat sexualkunskap och abort i skolan. Men har aldrig gjort en själv så har inte fått vara i situationen och diskuterat med läkaren.

We accept the love that we think we deserve - Perks of being a wallflower

“A dog is the only thing on earth that loves you more than he loves himself.” ― Josh Billings

Aleya
2013-10-09 21:22
#74

#65 du låter som min mamma tänkte. Och här sitter jag, om jag inte är bara påhitt. 😂

Det är nog tyvärr inte så lätt att man kan välja att bli gravid eller inte. Jag skulle föreslå att du börjar använda preventivmedel av något slag om än du tror att tankens kraft är starkare så är nog hormonernas starkare.

Sen detta med att barnmorskor gräver en i underlivet ser jag som en "smäll" dom tagit för att hålla på med det dom älskar att jobba med.

Finns nog inget som är konstigt för barnmorskor.

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

imke
2013-10-10 09:10
#75

Va roligt att du säger sådär Månen.
Jag kan inte heller äta p-piller av mååånga olika anledningar.
Och jag gick många år runt och trodde att jag hade makten över min egen kropp på det sättet jag med. Men tji fick jag! BIG TIME! För det har man inte serru. Om man inte tänker praktisera avhållsamhet då förståss. Annars, tyvärr. :-)


Those who don't believe in magic will never find it Hjärta

zepanita2
2014-09-24 01:19
#76

Hej.

Är inte kyrkans dogmer som ger oss dåligt samvete ?

Kanske det finnes mer kärlek i att välja abort en att döma detta lilla livet i ett hårt jordliv. ? 
Så tidigt i graviditeten har fostret inte utvecklas till en människa.  
Och vi vet inte ens hur många gånger ett foster spolas ut av sig själv -  kanske vi bara tror att mensen ovanlig kom sent. 🎈

Annons:
pirri17
2014-09-24 15:49
#77

Jag har en P-stav i vänstra armen som byts ut mot en ny var tredje år!

Brunett

vallhund
2014-09-25 19:07
#78

#65 Hur naiv/världsfrånvänd får man vara, eller är du född utan äggstockar eller livmoder?

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Upp till toppen
Annons: