Så tråkigt att du förlorat din son, hur gammal var han?

Det jag vet om barn som går över är att de alltid blir väl emottagna och omhändertagna. Alltid! De får massor med kärlek och värme, har många roliga kamrater och trygga vuxna som ser till att de får allt de behöver.

Han var 7månader :'(

Tack! Kan du se något annat på andra sidan kring honom?

Jag skickar mina varma tankar, beklagar din lille son och säger som amandla, de små blir väl omhändertagna, med kärlek och trygghet! Stor kram!

hjärtskärande, men din gosse vill nog att du ska vara glad, tror du inte det, kärlek till dej och din gosse.

G

Beklagar din förlust. Jag är själv Änglamamma till en flicka som blev 6,5 år. Jag hoppas och tror, att hon är tillsammans med min mamma. (Och säkert med min pappa med.)

Bland mina sista ord till min dotter var faktiskt då hon höll på dog, (hon var cancersjuk) skynda dig, mommo väntar på dig med jordgubbsglassen, så skynda innan den smälter. ( Min mamma hade alltid sådan glass hemma). Jag hoppas att dessa små ord också kunde hjälpa min dotter över, att hon visste att hon hade lov att gå nu.

Jag tror att din son har det bra där han är, och han ser till dig och vill att du skall försöka leva här och nu, även för hans skull. Våra som gått föra oss är bara ett andetag bort,  ett kliv åt sidan.De är med oss. Så länge vi vill det och så länge vi minns dem, och så fort vi tänker på dem.

Varma kramar.

Jag vill få reda på hur min lille bror har det för att han skulle ha blivit 13 år nu i september

Din son har det bra, tro mig du har inget att oroa dig för! Och tro mig! du kommer att träffa han snart! mycket snabbare än vad du tror =)

Får en kännsla att han leker ganska ofta, han är lycklig och har någon som tar hand om han.. Tror det är en kvinna, hon är väldigt beskyddande av honom.

Är det någon annan i din familj som har gått bort? det kanske är hon som tar hand om honom. Antingen det eller så är det hans guide kanske.

Fast han har det bra! Och som jag sa! det är inte långt kvar tills du kommer se honom igen =)

Beklagar din lille.

Sorg & bortgång är nått som nästan kan ha lika många skiftningar på reaktioner som det finns människor & situationer, där varje sanning & upplevelse är lika mycket värd som någon annans. För dom flesta så innebär det en stark saknad där verkligheten inte kan komma en närmre, för andra nya möjligheter, nya dörrar som öppnas i livet, kanske en händelse som ger en möjlighet till börja se på livet med andra ögon, saker som kommer i förändring och samtliga förändringar behöver ju inte tvunget betyda de som är mörkt & sorgset även det är dit hän sinnet gärna vill tänka & känna.

Det är lite som spela på lotteri, svårt & veta på förhand vad som passar och hur du är som person och vad som lämpar sig bäst.

Men det finns en sak som jag tror skulle kunna hjälpa en & annan till förstå varför man känner som man gör och en insikt till inte slira fast.

När det kommer in på barn ifrån en förälders synvinkel så hamnar mycket i ljuset omkring vad som tillhör mig och saker som finns runt om mig som jag har, nästan som små personliga ägodelar. Det behöver inte enbart handla om sorger utan ifrån skeenden då vi lever tillsammans också. Situationer med husdjur är också ganska vanligt och då även ifrån barns beteenden. Jag tror det kan underlätta väldigt om vi lär oss fundera över varför vi så lätt gärna vill äga det som vi fäster oss vid och som vi jämför med kärlek.

Kärlek och samhörighet bör ju alltid sättas i relation till frihet och dom goda krafterna. Det andra biten liknar ju då mer vad man kan likna vid känna kontroll över det som finns runt mig som person, att äga och fastna för något. Det senare riskerar ju då bara i att man gör både sig själv som dom man har omkring sig att må dåligt om det sker på fel sätt.

Tycker du gjorde rätt i som kom & besökte sajten.

Viktigt & få prata och få skriva av sig i vad man känner, ha några & dela en del av allt man går & tänker på.

Tips; Gör något roligt så ofta du kan!