Annons:
Etikettermytologinaturväsenskrock
Läst 10404 ggr
zikkan
9/15/09, 3:06 AM

När en tomte väckte mig...

Detta hände en natt då jag var ungefär 13 år gammal, och skulle sova över hos min syster…

Jag fick sova ute i vardagsrummet, alldeles bredvid väggen, på en madrass på golvet…Jag somnade gott och tryggt, och mitt natten så vaknar jag KLARVAKEN….Jag kommer ihåg hur jag ligger o tittar in i väggen, och känner mig alldeles varm och glad….Jag varken gäspar eller blinkar, utan är alldeles klarvaken, och jag kan verkligen känna hur det är någon alldeles intill mig, som tittar på mig…

Ni vet den där känslan då man bara VET att någon tittar på en i nacken….Jag ligger där o lyssnar och hör verkigen små små sorts rörelser, som att någon står och kikar på mig och rör sig litegranna…..

Jag beslutar mig för att vända mig om, för jag är inte det minsta rädd, och då jag vänder mig om, så ser jag hur en liten tomte med grå stor mössa liksom…."flyter" eller springer nästintill ljudlöst över golvet i en rasande fart…jag ser hur han försvinner in i hallen och sedan vet jag inte vart han tar vägen….jag blev så oerhört glad kom jag ihåg…inte det MINSTA rädd! Han var cirka 30-40 cm hög, och klädd i grått, med en stor grå mössa som var liksom "toppig", och grått lite spretigt hår och skägg…helt fascinerande….

Jag somnade om senare och berättade för min syster om händelsen när jag vaknade, och då berättade hon att hon varit med om en väldigt fin historia för ett tag sen….Hon hade blivit mamma nåt år innan och hennes lilla kille hade varit väldigt sjuk och hostat ett bra tag, och min syster var heltidsarbetande och ensamstående, och en natt så låg lillen med mamma och hon somnade till slut av utmattning då han slutade hosta för en stund, och hon blir väckt av en manlig röst som högt och tydligt säger; " Men snälla du, lillen ramlar ju snart ner!"….Syrran vaknar med ett ryck och fattar ingenting men ser hur lillkillen masat sig ända fram till sängkanten och var på väg att trilla ner… Så tydligen fanns det nån som höll ett vaknade öga där hon bodde….

Annons:
chik
9/15/09, 10:20 AM
#1

Vilken fin berätelse o mine.Du-Ni har.

Vist fins det någon som vakar över oss.

Nu till min fråga.""Hur kom du fram till att det var en liten Tomte?"

Jag har nämligen också set en liten som var klädd i Grå typfilt ull .Luva typ strut jacka byxor ca lite över en meter fats bara i profil.

O jag har undrat var det kunde vara..

Lena.

Lena.P är jag i verkliga livet.

zikkan
9/15/09, 3:08 PM
#2

Neee, ja har ingen aning om det verkligen var en tomte, men jag tyckte det såg ut som det…men det kanske var nåt annat? =)

majlar
9/16/09, 11:24 PM
#3

Jag har en historia om min morfar som vaktade en mila i skogen, han somnade och det var ju totalt förbjudet, därför blev han väckt med en smäll i ansiktet, morfar vaknade till och fick sen en liten grå tomte kila iväg inåt skogen.

En annan historia i nutid, en manlig bekant var ute och joggade han sprang i närheten av en gammal kyrka och han var ensam, plötsligt får han se framför sig en liten tomte som sprang över vägen och försvann ner i ett djupt dike. När han kom hem ville han inte först berätta vad han varit med om för han trodde att hans fru skulle skratta åt honom.  Men hon lovade dyrt och heligt att hon inte skulle göra narr av honom så han berättade hela historien för henne, sen var han lika nyfiken varje gång han srang den rundan, men har inte sett den någon mer gång.

Jinaum
9/17/09, 12:54 AM
#4

Den enda tomte historian jag hört var en vän till min mors far (jobbig rundgång) som sov i militär tält. Kan inte säga att jag kommer ihåg berättelsen till fullo tyvärr för den var halv lustig. Men iaf.. Han sov i militär tält med en kamin och kaffe panna på den. Tydligen kom en tomte in varje natt och välte omkull hela skiten och fick denna fadern att bli knäpp å jaga efter den med gevär. Jag tyckte historian var rolig när jag var liten. Men nu i efter hand tror jag de där var lögn.

Tydligen skulle tomten vara sur för de täckt igen hans hål. Ingen aning dock. Tror det mest var en barn historia gjord för mig :)

Men det är ändå kul att höra andra sådana saker. jag trodde starkt på att en tomte flyttade in när vi renoverade en gård vi flyttade in på. INGEN aning varför jag bestämde mig för det. Men jag gjorde det bara. Då vi hade djur å sådant med mellan varven.

Jag får väl tro på som mossan skämtade om när stormen gudrun rev halva vår ladgård in i häst hagen där hästarna var (som otroligt nog klarade sig utan EN ENDA skada). Att tomten föste hästarna till den stadigare delen av ladugården som var ny :) Känns bra på något vis.

Denna kommentar har tagits bort.
idann
9/27/09, 9:55 PM
#6

fan vad mysigt det låter, lixom känslar av att vakna jätte pigg och glad och helt plötsligt se en tomte! det skulle vara en upplevelse. sen att dom är så små också :D

Annons:
Spiggen
9/27/09, 10:12 PM
#7

Otroligt,så ni tror det finns tomtar o troll.Man skulle tro att ni är lite konstiga men jag hoppas det finns troll o tomtar.Det konstiga är hur dom kan smyga så att dom inte ses mer.Om det nu är så att dom är där i skogen så är det super coolt.

Sökaren.

[Northbridge]
5/9/12, 9:03 PM
#8

Min morfar berättar/berättade att han har hört/sett delar av s.k 'småfolket'.. Om man ska tro på det eller ej, det är en annan sak!

[dandamimm]
5/10/12, 7:46 AM
#9

Jag ser skogen innevånare och har gjort det hela livet. Har pratat med en del och kanaliserat andra under Sejd. Vissa ser jag för mitt inre öga och andra helt fysiskt.

Jag har fått som förklaring på att vi inte ser dem att vi helt enkelt slutade titta på dem. Då försvann de så småningom från vårt synfält. Som "det osynliga barnet" som Tove Jansson skrev om, typ. Så om vi öppnar ögonen så kommer de tillbaka, sakteliga.

Jag vet att vissa tycker detta låter galet men för dem som träffat mig så brukar det stå klart att jag äör allt annat än galenGlad

Magi-cat
5/10/12, 8:10 AM
#10

den som sett en tomte glömmer det nog aldrig.Skrattande

Jag känner ytterst trovärdiga människor som haft förmånen att se Tomten.

"De gamle" berättade ofta om småfolket, lika naturliga som vi, men på ett annat plan.

En del säger att de är på väg "tillbaka" igen, börjar synas mer….


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

[dandamimm]
5/10/12, 8:13 AM
#11

Jag tror det är så, att de börjar synas mer, för fler och fler verkar se dem. Eller så är det mer ok att berätta om sina upplevelser nu…

[Northbridge]
5/10/12, 12:06 PM
#12

Min mamma sa att en gång, innan jag var född (året hon var gravid med mig), att hon var ute och gick med vår dåvarande hund. Plötsligt träffar hon en tomte som önskar henne god jul, sedan traskar hon vidare. Hon har aldrig varit med om något liknanade sedan dess!

snowonsnow
6/21/12, 10:25 PM
#13

hur mysigt som helst! min mormor och jag brukade "passa" en gammal bekants loft på somrarna då han var bortrest. Då brukade mormor berätta om de små tomtarna som kilade omkring stugan och gjorde en massa saker. själv minns jag att när jag var liten och det var nära impå jul, så brukade jag vakna väldigt tidigt av mig själv på morgonen eller mitt i natten då jag hört bjällror. Och ljudet hade liksom förstärkts och sedan avtagit - som om någon tassat ljudlöst på golvet utanför fram och tillbaka - som en tomte!

Annons:
[Northbridge]
6/23/12, 5:06 PM
#14

Kan även tillägga att min morfar har talat om de små trollen/tomtarna i sitt gamla barndomshem som är en stuga ute i skogen. Jag har aldrig vetat om jag ska tro på det, men han kör och har alltid kört på att hälsa på småfolket när han kommer innanför de dörrarna. Antagligen har han varit med om något? Han brukar alltid säga som såhär "Hej! Nu är jag här"..

Annisangel
6/24/12, 8:54 AM
#15

Härligt att läsa denna tråden! Jag får så många minnen tillbaka. Jag har också sett småfolk hela livet, även nu i vuxen ålder, men nu är det mycket annat som upptar mina tankar så jag har svårt att vara öppen emellanåt.

Min starkaste upplevelse var när jag blev vän med en tomte och hans fru som bodde under ett berg i närheten där jag bodde. Vi blev mycket goda vänner och han lärde mig mycket om relationer och villkorslös kärlek. Några år senare flyttade nytt folk dit och tomten och hans fru försvann också med motiveringen: "Dessa människor är fantasilösa!"

Jag tror att han menade att med fantasi, precis som med små barn, kan få det till vad som helst, vad man vill! Har man bara tänkt det en gång så finns det, benhårt!!!

Fantasi = Öppenhet

Många Goa Kramar

Annisangel

Marr
6/24/12, 9:33 AM
#16

Har också fått endel tomteberättelser presenterade för mig det här är en; En bekant hade problem med att räven tog hans hönor så han placerade sig på ett loft i ladan några nätter för att skjuta räven.

Han låg där flera nätter och en natt fick han korn på räven. Han gör bössan redo och lägger an. När han fått sikte dyker helt plötsligt en liten liten gubbe upp i grå kläder med grå toppig luva. Han står mitt i siktet och vänder sig om och vinkar till "jägarn".

Behöver jag säga att han tappade all lust att skjuta. Den halvmeter långa lilla gubben vänder och kilar in i skogen. "Jägarn" packade ihop sina saker och gick hem. Efter det fick hans hönor vara ifred! Glad

 *Jag tror mer på Ufo, än på Sifo*

Anaid
6/24/12, 10:26 AM
#17

Jag brukar se Dom små grå som jag kallar dom i ögonvrån, jag har aldrig sett nån sådär riktigt tydligt. Vad roligt att läsa om era tomtemöten, jag tror jag ska byta namn på Dom små grå till tomtar istället eftersom det ju är det dom är. Jag har bara berättat åt ett fåtal mänskor om att jag ser dessa små varelser, men jag har aldrig vågat säga att det är tomtar.

"Rädslan klänger fast vid och håller kvar allt vi har, kärleken ger bort allt vi har."
ur Samtal med Gud

Marr
6/24/12, 12:23 PM
#18

Många kallar dom för småfolk kort och gott, men är inte förvånad att vi har gjort en "egen tomte" för oss, när vi alltmer tappade kontakten med naturen och dess väsen…

 *Jag tror mer på Ufo, än på Sifo*

ALPHIRA
11/20/12, 12:20 AM
#19

Sajtvärd! Jag vet att man inte ska puffa upp allt för gamla trådar men jag gör det ändå. (Sitter här på en pall, flinar och ser elak ut!)

zikkans och andras berättelser var så fina att jag kunde inte låta bli!

#10 Magi-cat! Du skriver att "dom" är på väg "tillbaka" igen. Säkert.

Men jag tror lika mycket att det är VI är på väg tillbaka!

Magi-cat
11/20/12, 10:17 AM
#20

#19 Det är så härligt med tomtar och naturväsen, så det gör inget alls att du puffade denna gamla tråd!Skrattande

Kanske det, att "vi" är på väg tillbaka. Man kan alltid hoppas. Fast framåt på samma gång. Man måste nog ha ett visst mått av lugn och ro för att ha förmånen att se dessa väsen….

Vet inte om jag tipsat om den förut, men Mikael Kvist har studerat dessa väsen och skrivit bl.a. boken Naturväsen.

Cassandra Eason har också skrivit flera trevliga bäcker om naturväsen.


"Freden måste komma först. Gör den inte det, min vän, kommer inget efter den."
💓 Sajtvärd på Fenomen, Hjärnan, Kulturtant, Oförklarade fenomen

Annons:
[NeferNefer]
5/9/13, 12:00 PM
#21

Puffar upp den här mysiga tråden. Jag tycker om tomtar och hoppas få höra mer om dem 😊

Tettelush
5/9/13, 2:04 PM
#22

Väldigt intressant tråd! Jag har vad jag nästan hundraprocentigt tror är ett minne, men kan inte vara helt säker. Jag var runt 6 år gammal och skulle sova. Av någon anledning gick jag efter ett tag ut ur mitt rum till husets trappavsats som låg precis utanför min dörr. Mellan spjälorna kikade jag ner på trappan och såg vad jag minns som små tomtar som sprang upp och ner i trappen. Minns dem med grå kläder och som ca 30-40 cm höga. Jag vet att jag blev jätterädd men stod som paralyserad och glodde som en tok. Ropade också till mamma i våningen under om att det var någon som sprang i trappen. Fick det vanliga svaret om att det inte finns något, gå och lägg dig. :P

Har aldrig sett något sådant mer. Har heller aldrig drömt om tomtar varken före eller efter vad jag kan minnas.

[Remix]
12/19/13, 2:57 PM
#23

Jag var bekant med en nykter och skötsam herre, nu död sedan några decennier, som var helt övertygad om att han i sin ungdom (bör ha varit på 1920-talet) sett en tomte gå över vägen framför honom och vandra ut på en liten mosse. Tomten var en knapp meter hög, var klädd i vadmalskläder och hade luva, enligt min sagesman. Berättaren blev alls inte sur om man verkade lite vantrogen, han var trygg i sin förvissning över vad han sett.

Några mil från den här platsen låg en ort som i början på förra seklet var lokalt välkänd för att hysa tomtar. Min morfar kom själv från den här platsen men hade flyttat till staden någon mil därifrån där han hade en verkstad. Där fick han ofta besök av sina kusiner som bodde kvar, och de talade ofta på tomtarna och vad de hade för sig. 

Även om jag själv väl inte är tomtetroende så respekterar jag de gamle och deras upplevelser för bara några generationer sedan. Det känns som om de på många sätt levde ett rikare liv i sin närhet till naturen och till en folklig kulturskatt som vi nu bara kan läsa om i gamla uppteckningar. 

(Väcker liv i den här tråden eftersom det ju är "säsong" för det nu…)

Upp till toppen
Annons: