# jobbigt utvecklingstadie Author: anvandarnamn jag är i 20 års åldern, har alltid känt mig väldigt spirituell etc, men endast de senaste 2 åren har jag börjat uppmärksamma skärskilda förmågor som jag verkar besitta. och dom utvecklas mer o mer ju mer tiden går...  Men det är samtidigt väldigt jobbigt. Alla som är i det första stadiet, vet hur det känns. Man är grön, man vet inte vilka känslor man ska lyssna på, man vet inte om det som händer är ren inbillning, eller att det faktiskt händer, man vet inte vilken röst man ska lyssna på inom sig, man vet ingenting med säkerhet... När man tror man vet, när man är säker så visar det sig motsatsen och så fortsätter förvirringen om och om igen... Ja ni förstår. Det är som att vara i en medial pubertet. Och det jobbiga är att man vill få "proffessionell medium hjälp", men man har inte råd, för alla kurser (som ligger mil bort) kostar en massa, och man är fortfarande ung och ens inkomst är inte den bästa. Och man känner ingen som är medial, som kan hjälpa en. Man har bara sig själv och sin mediala förvirring. vad gör man då? Visst, man har  övernaturligt forum, men det hjälper bara en viss bit. Jag önskar det fanns åtminstone några bra böcker som verkligen hjälper en att utveckla sin medialitet, men efter jag har försökt att leta, hittar inget. Visst finns det massa meditations skivor, men vad gör man när man blir fast och det känns som att man inte riktigt lyckas... Ja ni förstår kanske... Hur gör man då? hur utvecklade ni era mediala förmågor utan att spendera en massa pengar på kurser, etc? Finns det en möjlighet alls för oss som har lite av förmågan men inte föddes mer färdiga än så? Vad gör man när allt känns bara hopplöst och man är bara förvirrad? ## Comment 1 Author: Trisha Skrev ett långt svar till dig som plötsligt bara försvann.... har inte tid just nu att skriva om allt det jag plitat ner. Sammanfattar lite iaf! Medial pubertet - kanonbeskrivning! Du provar dig fram och känner vad som är rätt för dig. Hur vet man vad som är rätt då? Det kallas för livserfarenhet. Kanske känns droger och alkohol kanon ett tag när man är i puberteten, men väldigt många kommer till insikt om att det bara är en destruktiv flyktväg. Likadant med det mediala. En del går helt lost i sin mediala upptäcktsfärd och blir kosmiska scouter utan någon förankring. Det handlar om att BÅDE kunna lita på sin intuition, ha kontakt med andra dimensioner OCH att leva sitt liv fullt av livsglädje och kraft! Här på ÖN har du många, många intressanta trådar med många olika åsikter. Läs och ta till dig det som känns växande för dig. Likaså har vi ett antal artiklar som du kan göra detsamma med. Till sist - intressant tanke du födde. Bra idé kanske att ha ungdomshelger för mindre summa.... Det är ju många med dina funderingar... Lycka till så länge och känns noga efter vad som får dig att känna dig stark & glad och med en mycket tydligare livsmotivation! Elinor ## Comment 2 Author: aangeleyes Hej Jag förstår exakt hur du känner för sådär kan det bli för mig ibland att man får in vissa känslor och så visar det sig var motsatsen. Elisabeth sightvärd här på ÖN gav mig ett bra råd och det är att inte tänka alls, oftast då så är svaren du får oftast rätt. Vill också påpeka att jag är rätt så ung blir 22. Meditera ofta det kan vara utan eller med musik försök träffa din guide om du inte har gjort det redan , när jag hade träffat min guide så utvecklades jag väldigt fort och litar på alla dom känslorna jag får. Skulle det vara något som jag blir rädd för osv så är det oftast min egen rädsla som kommer in under en meditation. Jag gick på en kurs men gick aldrig klart den jag är helt självlärd men kan ge dig några simpla övningar som är jättebra. Ha en sittning/övning med någon och skriv ner allt du får ner på ett papperet om personens anhörig. För det du skriver ner på pappret är från den anhörige. =) Lycka till Kramar ## Comment 3 Author: Jane-Lyzell Medial pubertet - säger som Trisha kanonbeskrivning:-) Ja det är inte alltid så lätt när man e ensam med sin medialitet - men sök inåt i meditaion/kontemplation(aktiv meditation) sök din andliga ledare där och be om undervisning - det kostar inte en krona:-) Vet att Elisabeth har ju distanskurseer med här inne kanske är något för dig! Lycka till Vänligen Jane ## Comment 4 Author: Sigil Jag förstår exakt vad du känner. Nog för att jag har 2 nära vänner som kan hjälpa mig och vi utforskar saker tillsammans. Såg på din personliga sida att du ville vara anonym, men om du kanske ville berätta här på ön vart du bor så kanske det finns nån i din närhet som kan hjälpa dig. Det va bara ett förslag. ## Comment 5 Author: [Borttaget] intressan tråd :) ## Comment 6 Author: [Borttaget] Man måste möta sina motgångar och låta saker 'rinna igenom'. Var trygg i dig själv, lita på dig och försöka balansera känslorna är ett tips. Bryt inte ihop för minsta lilla och ta det som det kommer. Man kan känna sig extra klyven ett tag men det blir bättre och svaren kommer tillslut! _enligt mina erfarenheter_ ## Comment 7 Author: Amandla #6 Bra råd! Det gäller att hålla sig jordad och veta vem man själv är, då är det lättare att utvecklas. Plus att inte försöka forcera utvecklingen, särskilt inte när den verkar stanna av och man tycker att det inte händer något alls. Så är det för oss alla i perioder, och det är helt naturligt. Även om man inte märker så mycket av det så händer det saker under ytan och kunskaper sätter sig.