# Ärftlighet och lite annat...
Author: [Borttaget]

Vet inte riktigt var detta inlägget passar bäst in.

Har haft en hel del tankar kring det där med intution och vara öppen för det overnaturliga, kan man kalla det för övernaturlig?

Min farmor är en kvinna som kan bara titta på en och se rakt igenom en, se alla ens mörka hemligheter utan att man ens behöver yppa ett ord. Min pappa är likadan, likaså jag och min bror. Är sådant ärftligt eller vad är det frågan om? Till och med när omgivningen lägger märke till det, till att man är lite "annorlunda" att de känner att man kan "se".

Jag fascineras varje gång över hur jag kan känna av och se en människa i ett så tidigt stadium, det har också alltid stämt när man har känt att något inte är helt som det ska, att man rent ut sagt ska hålla sig undan den specifika personen. På något sätt känns det så fel att se det och veta det i ett så tidigt stadium, många gånger har jag tänkt att det är så dömmande att jag har valt att blunda för/ ignorera det jag känt/sett och så kommer den dagen då man inser hur rätt man hade, man står där, sårad och besviken. Hur ser ni kring det, väljer ni att lyssna och att hålla er undan? Jag vill ju inte dömma någon i förväg, på något vis känns det så fel i mig? Hur ser ni på det?

Kan också läggas till att jag provat några av övningarna här på forumet, ibland känns det starkt och det som skriker i mig, och ibland har jag helt fel, därför jag inte riktigt vågar lyssna till det jag känner gällande nya människor, tänk om jag har fel?

Det har alltid varit människor som ätit så mycket av min energi, människor som har varit så destruktiva o velat dra ner mig i sin destruktivitet när jag känt av att något inte är som det ska.

En annan grej är relationer, jag kan se på ett par och med en gång veta/ se att den relationen är destruktiv och inte kommer att hålla och det har också skrämmande nog stämt. Har ju självkalrt aldrig sagt det till paret i fråga. Men Kan man stänga av detta? Det är så påfrestande att se. Hur kan jag se det, jag vet liksom inte ens vad jag gör, jag bara ser det.

Jag känner mig så knäpp och onormal på något vis, men vad är egentligen normalt och vem bestämmer det.

Många tankar och funderingar, hade varit intressant att få läsa om era tankar och reflektioner kring detta, känner igen något i det jag skriver eller håller jag på att bli tokig? Har alltid varit såhär, sen jag varit liten och jag har aldrig haft fel.

## Comment 1
Author: [Borttaget]

Måste lägga till en sak, jag känner av folks känslor, när någon mår dåligt, är olycklig, avundsjuk, sårad, smärta m.m. Kan man stänga av det? Deras känslor kan bli så påtagliga att jag liksom känner det de känner.

Kan man stänga av allt på en gång och få lite ro?

## Comment 2
Author: tarotlasse

Hej på dig alla mäniskor är mediala och alla kan läsa av andra med sin intuition så ingen speciell gåva för vissa personer utan ett av våra sinnen vill jag säga.

Men sedan så ett sinne kan ju vara mer eller mindre utvecklat vissa personer har super syn andra behöver glasögon.

Så igentligen inte så konstigt men inte ovanligt om man har en väldigt stark intuition att det även finns andar i ens familj som har det.

Så kan troligt vis vara ett genetiskt arv också precis som med synen som också kan vara genetisk.

Jag är själv uppväxt med detta bäge mina föräldrar var aktiva spiritualister men farmor sysslade med det mediala min mammas mormor o morfar var byns kloka gumma o gubbe som folk sökte vägledning hos och som hjälpte folk som hade andeaktiviteter i sina hus.

Så visst tror jag att det kan ha en viss genetisk och ärftlig del också men alla kan mer eller mindre.

Visst kan du stänga ner och bläddra bland trådarna här eller använd sök funktionen så kan du hitta hundratals trådar om hur man stänger ner.

För man kan lära sig att hantera sin medialitet och vara öppen och läsa av när man vill det och stänga ner när man inte vill göra det.

Ngt som är det första man ska lära sig innan man börjar arbeta medialt för annars är det väldigt lätt att man bränner ut sig.

Lasse

## Comment 3
Author: [Borttaget]

Hej Lasse och tack för svar. Jag har så mycket att lära, är väldigt ny på detta, har mer ignorerat i den mån det gott men nu känner jag mig redo att utveckals och lära mig. Tack!

## Comment 4
Author: Fjäril

Hej sagalina123  
  
Vad gäller ärftlighet, så skulle jag snarare vilja säga att du och din familj har valt varandra i det här livet.  
  
Ibland är alla "mediala" i samma liv (inom familjen) medans någon lever "medial" själv (där ingen annan i familjen är det)  
  
Som Lasse också säger så är vi alla mer eller mindre mediala. Däremot så lever vi här av olika anledningar. Men just nu börjar fler och fler öppna/bli intresserade av det som finns inom dem och när man gör det, är tiden inne anser jag - att utforska närmare.  
  
En person som inte är intresserad ta heller inte steget att fråga/vilja veta mer och då skulle inte denna göra det, just nu - i det här livet.  
  
Fråga på, det är så man lär sig mer ![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")  
  
_Vi lär av varandra, det är det som är det fantastiska och det är det som är meningen._  
  
Välkommen hit till oss

Fjäril

## Comment 5
Author: [Borttaget]

Fjäril, tack, jag känner att jag passar in här, stortrivs redan. Jag tycket att det låter väldigt logiskt egentligen, att vi har valt varann.
