# Intuition eller fördom? Author: [Borttaget] Ibland kan det vara svårt att känna skillnad på vad som är intuition och vad som kommer ur t ex ens egna förutfattade meningar, gamla inkörda rädslor etc.. Som exempel: 1: Man möter en person och har svårt att lita på honom/henne och man funderar på...- _Är det min intuition eller kommer tvivlet från rädslan som i sin tur ko__mmer från tidigare negativa upplevelser eller fördomar om en viss sorts människor?_ Ex 2: man ska ut och resa men så plötsligt får man för sig att något farligt kan komma och hända - är det bara resfeber eller en äkta inre varning?  Har ni några funderingar till detta, några knep för att urskilja äkta intuition från från egna fördomar och rädslor? ## Comment 1 Author: [Borttaget] Jag blir kall i underarmarna när det handlar om intuition eller varsel. Mina egna fördommar känns i magen. Tog några år att komma på det och förmodligen en del felaktiga beslut också för den delen. När jag handlat mot känslan i underarmarna och den info som kommer med detta har det gått illa några gånger så nu för tiden lyssnar jag på signalerna. Detta är kanske bara min lilla egenhet![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad"). Ska bli intressant att höra vad andra säger. ## Comment 2 Author: agneta-43 Jag vet inte hur jag ska beskriva detta ![Obestämd](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd")... Jag har två vuxna döttrar, under deras tid då de träffade pojkvänner var det tre killar som jag direkt första mötet kände... visste... att detta är inte bra. Två av dessa killar gav mig rysningar och stickningar i huden och ett otroligt obehag, den tredje var mer en känsla av att detta är skumt. Min äldsta träffade den ena som grav mig rysningar, de var tillsammans i tre år, de förlovade sig och han "ägde" henne, han var elak både fysiskt och psykiskt, det var verkligen misshandel. Hon blev hjärntvättad av denne kille och grät ömsom anklagade sig själv, att det var hennes fel, att hon inte var värd bättre mm mm. Den andra killen var min dotter nummer två tillsammans med ungefär lika länge (ca 3 år). Han var, ja jag skulle vilja säga psykopat, ja, det var de nog båda killarna... Denna kille förföljde min dotter och betedde sig enormt illa så även jag och min sambo fick ställa oss mellan dem och röja ifrån flera gånger. Alla tre gångerna när det gällde våra döttrars pojkvänner har denna känsla stämt, när det gäller min äldsta var det även en kompis till mig som kände exakt som mig. Vi hade möjlighet att ventilera då hon en gång fick träffa denne kille. Efter dessa tillfällen och flera andra så lyssnar jag väldigt på den känsla eller intuition jag får. För mig skiljer det sig då jag får dessa ovan beskrivna och de gånger de "kommer från mig själv" då det är jag som bildar min uppfattning om en person. Jag försöker alltid att sortera bort alla känslor som kan vara negativa för att först lära känna den personen jag möter. Jag vill inte bilda en uppfattning innan jag lärt känna då det kan bli så fel. Jag vet när jag känner "den där känslan" den som bara kryper på mig, in under huden utan att jag lägger vikten i att tycka något, den kommer bara precis som när vi se något i ögonvrån eller hör något vi inte kan förklara, eller känner en närvaro i rummet. Rörigt, men vet inte hur jag ska säga ![Skäms](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") ## Comment 3 Author: [Borttaget] Som föregående beskriver så får jag med samma känsla, intuition, när det kryper i kroppen eller känns obehag i magen. Tex nu för några månader sedan så jobbade jag ihop med en kvinna. Direkt när jag träffade henne kände jag nån slags konstig känsla men sköt undan den. Allt eftersom jag lärde känna henne..desto mer började det att krypa i kroppen av obehag. Då förstod jag att det var min intuiton som sa me någon om denna människan. Och nu i efterhand (hon fick inte vara kvar på jobbet) så haf jag fått veta att hon ljög en del. Jag vet att det inte är fördommar från andra bekanstskaper eller dylikt. ## Comment 4 Author: [Borttaget] Tack för intressanta svar...puffar lite för tråden ifall det är någon mer som vill dela med sig av hur man kan avgöra vad som är äkta intuition och vad som är förutfattad mening? Själv kan jag inte dela med mig med annat än att ibland kommer den där känslan av att man bara VET och inget kan få mig att tvivla på känslan... Jag brukar testa mig själv genom att medvetet pröva andra svar men känner automatiskt att de svaren är helt fel även om de skulle kunna vara logiska... ## Comment 5 Author: [Borttaget] _Åh så bra en liten fortsättning på det vi pratade om i autism:-)_ _Jag kan ge ett exempel som jag inte själv vet om den beror på resfeber dödsångest eller sanningens intuition._ _Jag vill gärna åka utomlands och det lutar åt det hållet..men jag är livrädd..Har fått för mig att den dagen jag sätter mig i ett flygplan så kommer det åxå störta..och den känslan är stark._ _När det gäller människor och första anblicken av dom kan jag känna starkt av vissa..för det mesta har det åxå även stämt._ _Då jag även har adhd..ett jäkla tjat om det förresten,men måste nämna detta då personer med adhd är väldigt impulsiva..även i tanken..snabba att döma..så vill jag veta mer om detta..speciellt av dom som verkligen säger att man ska lita på sin intuition/känsla._ Hur kan ni veta att man ska lita på den? vad är det som har gjort att ni lärt er lita på den.. Någon gång måste det väl endå blitt fel..? Och en sak till..måste det verkligen finnas en förklaring till allt? Jag kan känna att jag vill lita på min egen intuition för att känna mig hel i min egen person..och det är väl endå det som är viktigast \*L\* ## Comment 6 Author: agneta-43 **Mossquinna skrev** _"Jag kan känna att jag vill lita på min egen intuition för att känna mig hel i min egen person..och det är väl endå det som är viktigast \*L\*"_ Absolut att det är viktigt att göra det som känns rätt ![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") När jag fått mina intuitioner har känslan varit så enormt stark, jag har flera gånger valt att släppa för att se hur det blir. Jag kan ta mitt exempel ovan om mina flickors pojkvänner. Jag sa inget till dem i första vevan utan jag hade mina krypningar av olust och obehag varje gång jag träffade dem. Jag ville bara skrika rakt ut att de skulle tänka om, men jag lade band på mig och inväntade deras tankar. Tack och lov har de alltid varit öppna mot mig, berättat och bett om råd och hjälp i olika situationer. Det gjorde de även här och då först berättade jag hur jag kände och hur jag önskade att de gjorde. Jag fick dock som många andra föräldrar vänta ut dem, när de var mogna och insåg att det de utsattes för inte var okej. När de accepterade min hjälp gav jag allt jag kunde för att bistå dem och jag har faktiskt där haft 100% rätt. Även andra människor jag mött har jag fått samma känsla av och det har efter en tid visat sig stämma. Av den anledningen litar jag på min intuition nu mera, sedan kan det säkert bli fel det måste man ju räkna med. Den man får rysningar för kan ju ändra sig i sitt sätt att vara eller så kanske jag bara känner av hans/hennes sinnestämning för stunden. Jag har väldigt lätt att känna av vibbar i luften ![Obestämd](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") på gott och ont ![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 7 Author: [Borttaget] _Jag har gjort precis som du har agneta då det gäller mina barns förhållanden..väntat ut d jag har känt..för jag vill inte vara den mamman som dömer mina barn i deras beslut..det har även gällt deras vänner som jag känt ett starkt motstånd för vid första anblicken:-)_ _Har aldrig heller sagt,,vad var det jag sa..det är kränkande i mina ögon._ F_alskhet genomskådar jag direkt..och litar på starkt..Det syns i folks ögon så fort dom öppnar munnen._ _Men i vissa andra situationer kan jag än i dag känna en osäkerhet..kanske för att den sanna sanningen gör ont..jag vet inte riktigt..men kan tro att det är så.Hmm önskar det vore lättare..vill inte känna folks avundsjuka..det är det värsta..girigheten..maktbegäret..översitteriet..det kan få mig att spy rent ut sagt_ ![Tyst](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-sealed.gif "Tyst")Förlåt min öppenhet![Skäms](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-embarassed.gif "Skäms") ## Comment 8 Author: agneta-43 ![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Du behöver inte ursäkta din öppenhet, den tycker jag om ![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad"). Många vill kunna vara öppna, men vågar inte. Jag har varit där, men lyckats vända till den öppna (det tog många år). Själv mår jag dåligt (och har alltid gjort) om jag inte får säga hur jag tycker och tänker, det gäller ju "bara" att säga det på ett bra sätt utan att såra den/de jag riktar det till ![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad"). Jag känner igen det du säger om folks avundsjuka mm, det är inte alltid lätt att känna av hur människor är och deras känslor ![Obestämd](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd"). Jag har senaste tiden haft väldigt svårt för just detta på mitt jobb nu senaste tiden. Det har kommit in en vikarie som vi haft förut. Hon var då helt annorlunda i sitt "jag", vet inte hur jag ska uttrycka det, men det hon signalerar ut medvetet eller omedvetet. Innan var hon så glad,positiv, öppen och, ja hon strålade och det var lätt att prata med henne om allt på jobbet. Nu i denna veva hon kom in är hon som en annan person, jag får krypningarna, jag blir irriterad och måste gå in på min avdelning och skaka av mig de dåliga vibbarna eller energierna (eller vad det nu är) hon sänder ut och jag tar emot. Inte bara jag som reagerar på det utan de båda jag arbetar med på "min" avdelning har sagt det jag tänkt. Innan var hon en person det strålade kring, nu är det som ett mörker runt henne, kanske mår hon inte bra i sig själv vad vet jag? Men det blir så jobbigt då den andra vikarien tydligen smittas för ena sekunden är hon lite snäsig och negativ, nästa sekund är hon mer positiv och glad... Jag har väldigt svårt för dessa kast som riktas mot mig då jag kommer in på avdelningen med goda avsikter och blir "nermejad" av negativitet... Här kan jag bli osäker på hur jag ska känna av när det länge varit positivt och sedan plötsligt kommer krypningarna över mig... är det intuitionen eller fördom då? ## Comment 9 Author: [Borttaget] _Tack agneta :-))_ _Tror starkt att det är din intuition som spökar /finns här som tur är \*L\*_ _Det är en falskhet du känner..kanske för att denne person mår dåligt och vill dölja detta som en kameleont/färgskiftande ödla._ _har en sådan sk vän i mitt liv..vi glider längre och längre ifrån varandra just pga av att jag ifrågasätter och är obekväm för hennes skiftningar._ _Men jag har så mycket omkring mig just nu så jag vill inte delta i detta falskspel..jag vill ha raka puckar..annars tar hon bara min energi..och då får det åxå vara..jag har sagt mitt..tycker jag då d gäller henne._ _Men såklart kommer jag finnas till hands då hon själv ber om det och kan vara sig själv:-)_ ## Comment 10 Author: agneta-43 Ja så är det nog Du är allt en bra vän som kan finnas till hands då hon ber om hjälp, det är ytterligare en god egenskap som du har ![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad"). Lycka den som har dig som vän ![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")