# Katt som behöver uttrycka känslor Author: IceJossan Hej! Jag känner en äldre honkatt vid namn Ninni, se bild, som inte haft det så lätt i livet. Jag skulle verkligen uppskatta om någon kunde tolka hennes känslor och behov - hur hon mår psykiskt och fysiskt, vad för slags hem hon önskar ha, och om hon saknar något/någon? Jag är väldigt tacksam för svar! ## Comment 1 Author: IceJossan Putt! Finns det ingen som kan försöka känna in några känslor hos den här katten? Hon bor på ett katthem, och vi skulle verkligen behöva något att gå på ang. hennes psykiska hälsa.. Hon är väligt sluten mot oss människor. Snälla? ## Comment 2 Author: [Borttaget] Önskar jag kunde hjälpa men jag har inte den förmågan. Hon ser så allvarlig, nästan sorgsen ut på bilden. Jag får lust att ta hem henne och slösa kärlek på henne. ## Comment 3 Author: IceJossan #2 Ja hon är lite ängslig av sig... Hon är blyg mot människor, vill inte ha någon närkontakt med de hon inte litar fullt ut på. Väldigt sluten, och har på senare tid varit utsatt för en del säkert väldigt jobbiga saker både psykiskt och fysiskt. Därför behöver vi hjälp att tolka hennes känslor och hälsa, någon som hon inte visar oss och som veterinärer omöjligt kan göra. ## Comment 4 Author: Jinaum Dock brukar det ju vara så att djur lägger inte så enormt stor kraft på vad som hänt. Det är människan som påminner dem. Så man bör inte älta vad katten varit med om. Men det kan ju också finnas något den behöver säga, det vet man ju aldrig. Men jag kände att jag ville säga det för så kan det vara ^^ Du minns mer än vad katten gör då de lägger mer kraft på vad som sker än skett. ## Comment 5 Author: IceJossan #4 Nja så är det inte direkt i denna situation. Den här katten har det uppenbart svårt att våga komma människor nära, och håller sig undan på skymd plats nästan jämt, så det är absolut inte så att vi daltar med henne och tycker synd om henne så. Det är det att vi inte kan tolka henne pga att hon ligger gömd mycket. Att katter sällan lägger stor vikt på vad som redan hänt är väldigt fel i många fall, det ser vi som arbetar på katthem. Många katter glömmer traumatiska upplevelser snabbt, ja, men sååå många andra katter har väldigt svårt att glömma, och mins de hemska händelserna när liknande situationer dyker upp. Det gäller även när katter som tycker mycket om varandra blir separerade. Jag har själv stått helt handfallen utan att kunna göra någonting när en katt tappat livslusten och tynat bort till eftervärlden efter att hennes "pojkvän" lämnat henne. Så visst minns dem, det är något jag lärt mig att inte underskatta. ## Comment 6 Author: Jinaum #5 nej självklart inte. är inte så jag menade. Tänkte mest om ni daltade med henne pga detta. Är det inte så kan ju katten behöva hjälp jo. ## Comment 7 Author: IceJossan En liten putt! ## Comment 8 Author: Eija Jag kan inte heller se eller är medial på detta viset....men kan ändå inte låta bli att skriva, och på det viset puttar jag ju upp tråden med..... Det jag kan se av bilden så har hon en vemodig blick, blandad med rädsla o ilska ser det ut som....stackarn.... Jag har själv just nu en omplaceringshund, som vi inte vet allt om....mer än att han kommer från en småbarnsfamilj, med en stor grand danoa hund....paret är rätt ung, och hade separerat, därför sålde hon hunden....med motivation att han blev stressad av barnen... Men nu har man förstått att det är mer än det.....han nervtuggar på tassen när han blir orolig o osäker....och det är mycket som utlöser detta tydligen.....har haft han i 8 månader nu, och en period så sluta han med tuggande.....men något utlöste det igen och nu är han inne i tuggande igen... Så man önskar verkligen att djuren kunde prata....vi har iallafall kommit fram till att han troligtvis har blivit slagen av en karl....för när min goa sambo, som är mycket daltigare än mig med hundarna...kommer så blir han direkt o tugga på tassen...men samtidigt vill han vara nära honom o kan vara kelig rätt som det är...ja, ett mycket mysko beteende.....men jag vet ju att det kan ta upp till 2 år innan dom har landat....och vissa blir aldrig riktigt trygga... Så jag antar att det är likadant med katter som har råkat illa ut...hoppas att det kommer fram någon här som kan läsa av djur, för jag vet att det har förekommit här inne på sajten....ett par som var djuravläsare..... Håller tummarna för att du får hjälp... kram Eija ## Comment 9 Author: aangeleyes HEJ Har inte gjort det här förut men gör ett försök. dom känslorna jag får in om henne är att hon har stort behov av sällskap mycket kel och mys. en äldre familj med eventuellt tonårsbarn hade funkat bra för henne, ingen dirfekt barnfamilj får en känsla att hon är rädd för barn :S just nu får jag en känsla att hon är förvirrad. fysikskt verkar hon mår bra får upp något om en framtass vet inte direkt om hon har skadat tassen innan. Hon verkar inte direkt ha större tillit till människor känns som hon har slussats fram o tillbaka, vore bra för henne om hon kunde stanna på ett o samma ställe. hon är både inne o utekatt fast mer innekatt. För att hon ska må bra så är tillit o kärlek otrligt viktigt att ge henne. ## Comment 10 Author: [Borttaget] #0 Hej! Min tolkning av katten stämmer tyvärr inte överrens med #9. Katten vill mycket men vågar inte,hon passar att leva hos en ensam människa(gärna kvinnlig o något äldre)men med ett mycket stort hjärta för katter.Tålamod behövs men inte genom att låta henne sitta under en soffa el på annat gömställe. Så jag tror inte ett stort hus el större lägenhet är det bästa då hon lätt kan låta sin rädsla göra så att hon håller sig undan. Kärlek,trygghet hos någon som vill "ta initiativ"till kontakt med katten,försiktigt o med lugn o ro.Där skulle hon snabbt kunna våga mycket mer o slappna av.Blir för många intryck o oroligt med flera personer i större boende,o då kommer hon fortsätta hålla sig undan oavsett. Alla katter minns sitt traumatiska o präglas av det oavsett om de inte alltid visar det,när de väl funnit tryggheten. önskar kissen lycka till. ps hon bör leva som ensamdjur,ev kan det gå bra med en annan katt oxå men det beror på personkemin mellan dem. ## Comment 11 Author: IceJossan #9 och #10 Intressanta tolkningar av katten. Det #9 skriver har jag dock väldigt svårt att tro på i denna katts fall. Kel och mys är inget hon verkar intresserad av eftersom hon skyr närkontakt. Dock älskar hon att bli borstad när hon väl vågar lita på att man inte ska göra henne illa. Kan ni känna några känslor, såsom något hon tycker speciellt om, om hon har någon spcificerad saknad, etc? Några minnen? ## Comment 12 Author: aangeleyes #11 asså dom känslorna jag fick in förut är att hon har ett starkt behov o en saknad av närhet även om hon inte visar det nu eller har gjort det på ett bra tag,  ang speciferad saknad så nämde ja tidigare närhet :) ## Comment 13 Author: Vulcan Varför inte låta katten själv avgöra? Katter styr man inte över. Låt katten själv ta initiativ till sällskap. Man glömmer ofta bort att det är ett rovdjur man tar in i sitt hem. Katter är bekväma djur och har de mat, vatten och en ren toa så räcker det gott. När katten känner sig hemma på en plats löser sig sånt där av sig självt. Köp en mus i djuraffären och släpp ut hemma så får katten pyssla lite med det katter ska. ## Comment 14 Author: IceJossan #13 Ninni bor på ett katthem, och därför är situationen lite annorlunda... Det är inte hemmiljö hon bor i. Hon har bott på katthemmet i 1,5 år utan några framsteg, hon har snarare gått bakåt i utvecklingen på senare tid. Delvis pga att hon just mist sin älskade kattpojkvän pga cancer. ## Comment 15 Author: Jinaum #14 finns det inte möjlighet att göra henne till kontors katt så länge? Eller prova ett foster hem? En hemma miljö kanske ger andra energier än ett katthem? ## Comment 16 Author: [Borttaget] Ja bor hon på katthem så är det ju inte konstigt om hon gått bakåt,då katter har olika personlighet. Håller med om att katten längtar eft kärlek o trygghet(även närhet)men hon känner sig otrygg.Hon behöver ju ett hem(som jag tidigare beskrev).o kanske skulle hon såsmåningom då hon rotat sig i ett tryggt hem kunna må bra av kattsällskap,men tror inte hon kommer acceptera vilken annan katt som helst. Låt tryggheten i ett hem komma först. Jätteledsen för kattens skull att hon fortfarande inte funnit ett hem eft så lång tid. Den enda känsla jag kan få ifrån katten är att hon inte förstår varför hon måste vara där hon är.(och otrygghet) Hoppas ni hittar ett perfekt hem till henne snart.Hon skulle göra stora framsteg på kort tid om ni följer mina råd i förra inlägget. Men jag förstår att det måste vara lättare sagt än gjort,då hon redan varit så länge på katthemmet. Fin var hon! ## Comment 17 Author: IceJossan Hon kom till katthemmet pga brist på jourhem. Det gick faktiskt förhållandevis väldigt bra, hon tryggade till sig, lät sig borstas ibland och njöt då i fulla drag. Hon hade sin älskade pojkvän Chili och de bodde i sin bur (som de vägrade flytta ut ifrån förrän 1 år senare) och mådde alldeles lagom. Men för ett par månader sedan "dumpade" Chili sin Ninni lite halvt och hittade en ny flickvän. Vid det laget började Ninni skygga till sig (efter att i 1 år ha mått ganska bra ihop med sin käresta), och har hållt sig mer och mer undan. Hennes favoritplats var förut på en hylla med utsikt över hela rummet och där vi kunde komma åt och borsta och klappa, men sedan några månader sedan ligger hon mest bara i en mjukiskorg uppe på en garderob där ingen kommer åt henne utan att stå på stol, och där hon är ganska isolerad från omvärlden. Hon kommer mest bara ner för att äta (hon ÄLSKAR mat), och är då otroligt kelig mot andra katter! Kråmar sig och ska stångas, spinner och pratar. Hon älskar kontakt med andra katter, och verkar inte ha några problem med någon annan katt - hon stryker sig även mot "surpupporna" som inte vill ha med någon annan katt att göra. Hon är knappt alls intresserad av leksaker, och vill INTE busa med andra katter, utan vill helst "bara vara". Hon bor sedan ett halvår tillbaka i allrummet, där hon "strövar fritt" utan att behöva bli instängd när personalen går hem. Hon har sin plats i flocken, och ingen verkar varkar vara dum emot henne. Hon är väl lite av "den där snälla mysiga granntanten som inte gör så mycket väsen av sig". I tidigare jourhem har Ninni mått ganska bra bland trygga kattkompisar och en och samma människa, så hon har lite potential om hon kommer till rätt permanenta hem. Men att hitta ett hem åt henne är inte lätt, eftersom hon är en skygg dam på ca 10 år. Hon har sin plats på katthemmet som är hemma för henne, och att flytta ut henne i jourhemär bara väldigt stressande, eftersom risken är stor att jourhemmet bara kan ha henne en begränsad tid, och då måste hon flytta vidare sen igen. Tama och nyfikna katter kanske inte tar det lika hårt att flytta, men en skygg dam ska på äldre dar inte behöva utsättas för onödiga flytter, därför får hon stanna tills någon är villig att ge henne ett permanent hem. En del av den otrygghet ni kan känna av har säkert blivit starkare sedan hennes Chili började umgås mindre med henne och sedan han gick bort. Hon var mycket lugnare förut när hon hade sin trygghet, även om han var så olik henne till sättet det bara gick! Och behovet av närhet... Om ni menar till människor så är jag mycket tveksam, eftersom hon så tydligt visar att hon inte litar på oss och inte vill att vi ska vidröra henne. Däremot kanske hon törstar efter kontakt och bekräftelse från andra katter, det tror jag. Det med att hon behöver hjälp på traven att våga komma fram kan nog till viss del stämma, men inte fullt ut. Hon är mycket känslig, och om man "tränger" sig på henne blir hon fruktansvärt rädd, jamar hjärtskärande och flyr åt första möjliga håll! Men däremot, när hon ligger framme på en öppen plats så behövs det nog att människan tar kontakten (på hennes vis), för det gör hon inte själv. Utom när det är matdags då och alla katter står i en enda kelande hög, då ser det ut som om även Ninni vill våga stryka sig mot handen, men lutar sig istället åt närmsta stol och bonkar huvudet i närmsta katt. Jag hoppas bara innerligt att hon snart får ett permanent hem med en pojkvän att kela med, och en människa som behandlar henne som världens bästa katt! Tack för era tolkningar, det har varit intressant att läsa vad ni kan känna av om denna missa! ## Comment 18 Author: [Borttaget] stackars kissen,vart o hur levde hon innan hon kom till er då? Får hoppas hon hittar en katt som hon kan acceptera/älska på samma sätt som den hon förlorade.Låter ju som om hon försöker förmå de andra katterna att älska henne,men katter är ju personligheter o väldigt olika. Jag tror hon skulle kunna få detta av en människa iaf,men då gäller det ju att hitta rätt hem på en gång. Men det finns ju tyvärr inga garantier för detta. En annan katt kan kanske göra henne lycklig,ge henne den trygghet,kärlek,närhet hon längtar till,men då gäller det ju att personkemin funkar även ifrån den andra katten. Tragiskt detta,,ufff........... ## Comment 19 Author: Choklad Katten vill ha lugn och ro, ha en matte/husse som tar hand om henne, helst inga småbarn som kan vara stökiga. Gärna en tonårstjej som hon kan lita på och som verkligen tar sig an katten. Hon är en självsäker katt som vet vad hon vill, pigg och klar, men som sagt, hon vill kunna sova när hon vill och vara ifred utan att någon stör. Hon kan vara innekatt, verkar inte ha så stort behov att vara ute, men hon vill gärna att någon leker med henne ibland, dock inga småbarn. Det kan vara risk att hon rivs eller bits om hin blir för mycket "lekt med" ## Comment 20 Author: IceJossan Ninni är skygg och har under 6 år knappt alls visat något intresse till lek, så jag är mycket tveksam till att hon vill ha så mycket sådant. Tack för det även du berättar, men jag är väldigt tveksam mot det du just skrivit ![Obestämd](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") ## Comment 21 Author: Choklad \# 20 är det mig du har svarat?![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") Ja det kan ju vara så att jag har fel, men det är vad jag fick fram..hon har väldigt pigga och klara ögon...ser precis ut som att hon vill leka, och med rätt person som kan få henne att känna trygghet, så tror jag nog att hon vill leka lite...men som sagt...inte barn då ## Comment 22 Author: IceJossan #21 Ja det var dig jag svarade, glömde skriva det :P Ja, jo jag kan hålla med dig att hon ser pigg och busig ut på ögonen. Men vad säger hon dig genom den här bilden då? Det är så hon ser ut så fort man visar att det är henne man pratar med. ## Comment 23 Author: Choklad Hon säger; lämna mig ifred. Men det verkar vara någon sorts försvar, har någon varit elak mot henne för hon verkar inte lita på någon..hon verkar ha ont? och så ser hon frusen och trött ut..stackars illa misse..man vill bara ta henne i famnen och krama henne. Men jag undrar oim jag hade fått utan att först få ett slag med tassen? Jag ska försöka prata med henne mera imorgon nu är jag för trött..krama henne mycket, det behöver hon. Hon är besviken på oss människor iallafall... ## Comment 24 Author: [Borttaget] #22 bilden visar att hon är på sin vakt(beror på att hon ej litar på människor). Alla katter vill inte leka så jättemycket iaf inte då de är 10 år.Men de brukar ju trots något högre ålder få "busryck" då o då. I denna katts fall så beror det endast på att hon ej kan slappna av där hon nu bor,o känner sig ej trygg nog. Håller med choklad om att hos RÄTT person/hem så kommer hon vilja leka åter,o visa sidor som ni nog inte tror hon har. En person med stort hjärta för just katter,som tar mycket initiativ till kontakt med henne i ett hem där hon ej tillåts att ligga undangömd hela tiden,utan en person som visar henne att den vill ha kontakt o ge henne kärleken hon så väl behöver.I lugn o ro så hon kan lära sig tillit. Katten kommer genomgå en "förvandling" när hon kommit till rätt hem. ## Comment 25 Author: Choklad Hmm ja, jag menar ju inte att hon kommer att vilja leka som när hon var ung..men de flesta katter leker lite grann även då blir äldre, de har ju jaktinstinkten kvar...![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")