# Undran
Author: [Borttaget]

Hej

Jag funderar på om...

Det sägs att när vi går över till andra sidan så spelas livet upp igen i repris. Men hur ter det sig för en synskadad, en helt blind människa?

Är det ljud och endast ljud som återspelas eller kan det måntro även bli bilder på det denna människa varit med om?

Tänk på Det!

Kram

Nizzen

## Comment 1
Author: fibro

Tänkvärd tanke...

## Comment 2
Author: skrult

Själen behöver inte använda kroppens ögon för att se. ![Glad](http://overnaturligt.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad")

## Comment 3
Author: chik

Ja det är ju något som vi inte vet.

Men jag skulle tänka mig att det är så som Skrult säger.

Man ser inåt..

## Comment 4
Author: Skogselva

Blinda kan väl se genom att känna på saker? Kommer ihåg ett väääääldigt gammalt avsnitt av Bolibompa där en blind tjej skickat in en bild på en katt. Programledaren ringde upp henne och frågade hur hon kunde veta hur en katt såg ut. Då sa hon att hon fått känna  på katten i ansiktet.

Tror förresten att kropp och själ är ganska åtskiljda när det kommer till sån't. Om man dör i cancer så betyder väl inte det att själen har cancer? Om ett hus brinner upp så brinner man väl själv inte upp, under förutsättning att man lyckats ta sig ut?

## Comment 5
Author: Jane-Lyzell

själen är inte beroende av kroppen för att se - du ser i andevärlden oavsett om du är blind i ditt fysiska liv!

Vänligen Jane

## Comment 6
Author: [Borttaget]

Det är inre bilder där synen inte spelar någon roll!

## Comment 7
Author: [Borttaget]

Tack för era svar.

Min tanke var mer i själva uppspelningsfasen. Om reprisen ger bilder eller bilderna kommer efter uppspelningen.

Att själen inte är beroende av kroppen kan jag förstå. Men det känns som själva återblicken av livet i den genomgångna uppspelningen bör återskapas efter kroppens leverne, då det (vad jag förstått av det) sker då själens läkning vid "hemkomsten" ska göra sig påmind om vad man varit med om och inte ändra, eller som i detta fallet, visa något under själva uppspelningen. Allt p.g.a. själaläkningen och återskapandet av själens existens, helt utan en kropp som skal.

Liksom en döv person inte får höra ljuden i uppspelningsfasen, för då och i den kroppens liv uppfattades ju livet annorlunda än vad det hade gjort om personen hörde.

Läkningen bör ju börja med återblicken i den kropp man förde framåt i livet. Det känns inte rätt om läkningen startar med öppna kort direkt.

Men vad som känns rätt eller fel i denna kroppen, har kanske ingen betydelse för hur det verkligen är, där på andra sidan.

Det man tror och det man tänker är kanske så banala tankar så det skrattas åt den dagen man är på läkning.

Jag önskar Er alla en härlig söndag

Kram Nizzen