# Nattlig sänggäst!
Author: [Borttaget]

Måste få berätta vad som hände mig för några nätter sedan.

Jag vaknade mitt i natten av att ligga på rygg, täcket avkastat, trots att jag har ganska svalt i mitt sovrum. Med ögonen fortfarande slutna känner jag hur det sitter någon, grensle, över mina höfter. Paniken kom på någon tiondels sekund och i samma ögonblick som jag slog upp ögonen var trycket och känslan av att det satt någon på mig, borta. Fy sjutton vilket obehagligt uppvaknande. Jag vill poängtera att det inte var någon sk. "våt dröm" eller annan slags dröm heller! Är det någon som upplevt något liknande och vad har du isåfall för teori om vad det var?

## Comment 1
Author: Madson

Ingen aning, har aldrig upplevt något sådant, läskigt iallafall!!![Förvånad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad")

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Jaa, jag blev riktigt obehagligt till mods. Höll inte på att tordas somna igen. Jag sade rakt ut i luften att jag ville vara ifred och så småningom somnade jag om och resten av natten var lugn. En gäst i sängen kan ju vara trevligt men jag vill nog bjuda in vederbörande, själv! ![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 3
Author: Madson

Haha, ja precis!![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 4
Author: Jensen1971

Lämnade inget telefon nummer innan det försvann då ?? har du letat ?? hehehe

## Comment 5
Author: [Borttaget]

![Obestämd](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd")

## Comment 6
Author: Laluna

Men  vilken uppvaknande..man mamma har berättat att någon höll hennes hände en gång så hon inte kunde röra sig.

Jag var liten då och låg brevid.

En tyngd pressade henne  så hon inte fick fram ett ljud..

Det visade sig vara en tonårsflicka som bott i vårt hus och som dog (plötsligt)innan vi flyttade dit..Jag var väl 6 år och kan minnas kusligheter från det huset..

## Comment 7
Author: Jensen1971

![Obestämd](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd")Näää seriöst... så inte exakt så men min flickvän har upplevt ...senast Fredagen innan allahelgona att någon Kittlade/lekte med hennes fötter... och sen har jag när jag gick ner till min bil och stod och väntade på att luckan skulle gå upp känt någon som körde in ett finger i sidan så det kittlades... tre gånger hände det innan jag hann in i garaget.... det va nästan så man gjorde i byxorna...

## Comment 8
Author: [Borttaget]

Laluna, jag funderar på om det var något sådant som hände mig med. Jag skulle mer än gärna velat sett, känt, förstått vem det var och vad han/hon ville. Fast det inte kändes bra så hoppas jag att det händer igen och att jag isåfall är så pass medveten att jag försöker få kontakt. Jag är en nyfiken typ. ![Skrattande](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 9
Author: Jensen1971

Eller fråga vem det är och be h\*n sluta skrämmas.... be att få sova ifred...

## Comment 10
Author: [Borttaget]

Ja, Jensen, det va ju det jag skrev att jag gjorde. Men tack för tipset ändå! ![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 11
Author: Eija

Jag har varit med om liknande, men i det här fallet så visste jag vem.....ungefär en månad efter att min sambo dog i en bilolycka, så åkte jag och min dotter som var sex år då, till min mamma för att vara där en vecka, och ha en liten distans till allt, och jag behövde få lite avlastning med dottern, vi hade ju varít så ensamma...

Då frågar mamma om det går bra att jag och min dotter ligger i dubbelsängen som hon brukar låna ut till mig, sambon och dottern när vi har varit där....Det är ok, säger jag...

På natten när dottern har somnat och jag är på väg in i drömmarnas land, så händer detta. Jag ligger på sidan med ryggen mot dottern, och vaknar jag till av att någon  trycker sitt ansikte in i min nacke och gnuggar näsan mot håret, samtidigt som han håller om mig ganska så hårt....

Jag känner att det är min sambo och känner mig så trygg, men då vaknar jag upp mer och bli alldeles iskall, och hjärtat bara studsar i bröstet på mig, jag blir livrädd för då kommer jag ju på att han är död, han inte där...med ett ryck är jag klarvaken och då försvinner allt.....

En lång stund efter detta låg jag bara o tänkte, med väldigt blandade känslor....jag ville behålla allt detta, men samtidigt var det så skrämmande.....men då visste jag, att han kom för att trösta mig, och säga adjö....det var den goaste kram jag någonsin har fått.....

Så för din del så skulle det verkligen ha varit bra om du hade fått någon hum om vem det kunde vara, så du kan ju få mer besök, eller du kanske kan ana dig till vem det är...

## Comment 12
Author: Jennay

Det enda jag kan säga är att jag har varit med om nåt liknande. Jag var hemma hos mina svärföräldrar. En natt låg jag i sängen med slutna ögon, men sov inte. Plötsligt känner jag hur "någon" sätter sej, lite försiktigt, på kanten av madrassen. Den liksom sjönk ner precis där. På något sätt kunde jag, eller ville inte, röra på mej. Efter en stund lättade det och allt var som vanligt igen. Det fanns inga djur eller barn där, så vem eller vad det var vet jag inte,men andra övernattande gäster har rapporterat liknande händelser.

## Comment 13
Author: Farwuq

Sådan har hänt även mig, jag har haft nattliga gäster flera gånger, jag har skrivit om det tidigare här på Ön men kan foga in texten från min "Book of Shadows" igen, detta är som sagt bara en av gångerna.

_\*\*.\*\*  
2006-03-21  
_

_I natt 2006-03-21 vaknade jag vi 3-tiden och kunde inte somna om. Jag försökte meditera med åtanken att kunna göra en astral resa men det blev inget av det._

_Någon timme gick, allt som hände var att jag såg några konstiga ljus i luften, de försvann hastigt._

_Vid 5- tiden satte jag mig upp i sängen. Jag tog lite med höger handen på mitt högra nyckelben och...  
...plötsligt känner jag ett par grova händer som ger mig massage på axlarna, det är mycket fin och erfaren massage, helt professionell._

_"Åh", tänker jag så skönt...  
"Men vem är det som masserar?"_

_Jag reser mig upp och tittar ner längs min högra höft. Där ser jag mitt bara ben men bakom mig ser jag någon i blåställ som står bara någon decimeter bakom mig._

_Jag tar några steg ut i hallen och tittar sedan på vem det är - han följde mig nära hela tiden._

_Mannen som jag nu står framför är i min längd, tunnhårig och kring 55. Han är klädd i blåställ och ljusgrön tröja med hög krage. Han har grå hudfärg och mörka läppar._

_Jag tror mig känna igen honom omedelbart och identifierar honom som min dåvarande guide (vilket det troligen inte var)._

_\- George, ropar jag. Jag kan se dig._

_Jag tar honom vid axlarna och skakar honom lätt._

_\- George gamle polare, ropar jag._

_Den grove och bastante mannen tittar ner blygt och förläget och jag tittar in i den tunnhåriga hjässan._

_Jag uppfattar mötet som glatt och jag ser att han är generad över min glädje._

_Det hela verkar bli för mycket för honom, för han skyndar över rummet - tar farväl - och går rakt igenom väggen och försvinner ur min åsyn._

_Snart ligger jag i sängen igen och försöker somna, jag tänker att jag ska komma lite senare till jobbet._

_Jag ligger på min högra sida och funderar, när jag känner att någon ligger bakom min rygg och har sin arm framför och runt min hals, jag känner ett knä som ligger på höften och insidan av ett lår mot min rumpa._

_"Hur tusan har frugan kunnat smyga ner bakom mig utan att jag märkt något", så långt kommer min tanke innan jag fattar att det inte är min fru som ligger där._

_Den okända ligger nära och jag har inte mycket rörelsefrihet jag låter min vänstra hand känna på hennes knä och låter sedan handen löpa över låret - jag känner något som känns som klännings tyg. Min hand fortsätter över hennes rumpa, den var bar._

_Jag vänder mig om och lägger mig på rygg, det finns ingen där men jag känner henne fortfarande._

_Jag låter nu handen följa den av tyg beklädda kroppen upp mot halsen, kroppen känns ung, kanske kring de 25._

_Jag stoppar upp en sekund när jag når halsen och känner efter om det finns något huvud, det finns ett huvud._

_"Puh", tänker jag det är åtminstone inte Marie Antoinette som kommit till mig._

_Jag känner henne helt naturligt men ser henne inte._

_Vänligt men bestämt drar jag henne upp så hon ligger ovan på mig - hon var inte på något sätt motsträvig och inte så värst tung heller -, jag tar hennes huvud mellan mina händer och tittar._

_Jag ser bara något som ser ut som skir frusen dimma, dis eller rök. Det är liksom äggformat och jag förstår tveklöst att det är ett huvud._

_\- Jag kan inte se dig, säger jag._

_Samtidigt tänker jag "Gud give att det inte är ett fasansfullt ansikte"._

_Det är skumt med belysningen i rummet - endast gatljus hittar in - men..._

_Nästan bums klarnar bilden, hon har kort lockigt hår - lite i "modell pudel" stilen - det förefaller ljust med talrika mörka slingor, hon förefaller söt och hon är bekant._

_Jag försöker prata med henne men hon svarar obegripligt, men samtidigt verkar det som jag uppfattar hennes tankar._

_Jag minns väldigt lite av konversationen, men jag frågade, konstigt nog._

_\- Vilken hårfärg har du, har du som mig?_

_\- Ljusare, blev svaret._

_Nu uppfattade jag att hennes enda plagg var en kort röd klänning._

_Sen försvann hon._

_Jag kände igen flickan hon har kommit tidigare till mig och varit nog så hjälpsam, bland annat har hon hjälpt mig med en ond och sårig hals förra våren._

_Både till mannen och flickan kände jag starka vänskapsband till och samhörighet med._

Sådant och en del annat händer hemma hos mig ibland, ännu har de inte lyckats med att skrämma mig.

## Comment 14
Author: [Borttaget]

Det var intressant och spännande läsning [Farwuq](../Members/ProfilePopup.aspx?UserName=Farwuq "Visa användarinformation för Farwuq"). Jag har många gånger kännt att någon satt sig på min sängkant och suttit en stund men just det här att någon satt på mig, det skrämde mig. Men jag har bestämt mig för att om det händer en gång till så ska jag försöka få kontakt och höra vad h\*n vill.

## Comment 15
Author: Farwuq

Jo det går att kommunicera, men det är inte helt lätt. Men prova med att liksom göra en boll av din tanke och sänd den mot målet, det har jag lyckats med. Men... det är ganska fragmentariska svar som man får.

Men som sagt... Det lönar sig inte med att bli rädd, håll huvudet kallt.

## Comment 16
Author: 999999

Det är väl inget konstigt. Vissa som har lämnat sin kropp vill bara busa eller skrämmas, för dom vet hur rädda vi är och då tycker ju dom det bara är kul, just för vi tycker det är så Myyyystiiigt OHHH, spökar, vad är deeet?men det blir ju så löjligt när man är medveten. Och dom behöver inte alls ha ngt dolt meddelande annat än att så kallat \*spöka/skrämma\* för oss, skratt. Så att befinna sig i de så kallade andetillståndet för att använda ngt namn, är lika naturligt som att leva :). Sedan finns det ju dom som vill skada också, en del fortsätter i sitt gamla skadade jag. Andra som har så kallat \*lämnat\* vill försöka ta kontakt, fömeddla ett budskap och det är ju det som kan vara det svåra att alltid förstå vad dom vill uppmäksamma en på, och det kan ju vara väldigt frustrerande för båda, men om man vill ta reda på vad dom vill, så tillkalla en tolkförmeddlare :). Jag har fått hälsningar också :) inget konstigt med det, och snart är vi där själva. Men om man besväras av någon, så får man säga till på bästa sätt precis som vi gör här till varandra :), att sluta, kanske dom inte vill lyssna precis som vissa inte vill göra här, skratt, ja då kan man ju tillkalla ngn expert på området som kan försöka hjälpa till :). Hej då.........

## Comment 17
Author: Dance

Just den fysiskt påtagliga närvaron som du beskriver känner jag till två personer som upplevt i samband med burned-out-- när de upplevt en kortare period av depressioner med våldsamma självmordstankar, förövrigt fullt friska mentalt, men tillfälligt fullständigt slutkörda pga av omständigheterna, uttömda på all livsenergi.

Det var engångsföreteelse i båda fallen och gemensamt för båda var att de återhämtade sig inom ett par månader efter trötthetskollapsen. Båda upplevde en fruktansvärd skräck i samband med den nattliga händelsen men har dessbättre aldrig råkat ut för det igen.

Är du extremt uttröttad så kanske det kan vara en varningsignal?

Eller något annat oförklarligt fenomen...

Ta väl hand om dig i vilket fall som helst ![Kyss](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-kiss.gif "Kyss")

Kram Silja

## Comment 18
Author: [Borttaget]

![Obestämd](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Känner mig inte speciellt uttröttad - snarare tvärtom och självmordstankar har jag aldrig haft och kommer inte att få heller så länge jag håller på min filosofi.

Det är nog något annat. Men tack ändå. Tycker om att höra alla era teorier.

 ![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")Kram

## Comment 19
Author: Farwuq

#17

Jag för min del må vara trött ibland men slutkörd är jag inte. Inte heller är det engångsföreteelser att jag får besökare.

Rädd? Nä, jag blir inte rädd, kanske lite förvånad men inte mer. Självfallet borde jag försöka få bättre kontakt med dem men man är oförberädd och därför ställer man dumma frågor, som den om hårfärgen istället för att fråga vem/vad är du?

![Skrikandes](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif "Skrikandes")
