# Din starkaste upplevelse... Author: [Borttaget] av andligt slag, vad var det? Var, när och hur? \*nyfiken\* Gärna så detaljerat som det bara går:-D \*Kram\* ## Comment 1 Author: Elisabeth-J Jag vet inte vad som har varit starkast för det finns flera men jag ska berätta om en som var både stark och rolig :) Min syster Marie bor i Småland och hade träffat sin nuvarande sambo, jag hade inte träffat honom för vi bodde ca 40 mil från varandra. Jag hade separerat med sonens pappa och hade det jobbigt ett tag så jag tog semester från mitt arbete. En dag ringer marie till mig och säger att dom ska hämta mig. När vi kommer hem till dom sent på kvällen och har lagt barnen så sitter vi i köket, dricker kaffe och pratar, dom har en jätteskön kökssoffa så jag la mig ner och plötsligt har jag som en stor tv-ruta framför mig. Jag beskriver och berättar om personer och händelser både i och utanför huset och i området runtomkring. Ska tillägga att jag aldrig hade varit där tidigare, dom hade nyligen flyttat dit. När jag var klar med huset och omgivningen så kom killens farföräldrar fram och framförde budskap till honom, den stackaren hade aldrig varit med om något sånt och trodde inte innan på det, han hade varit rejält skeptisk men efteråt sa han att han inte kunde vara skeptisk längre efter det dom berättat. När jag var klar med allt så kändes det som det gått en halvtimme, jag hade ju pratat hela tiden non-stop, men det visade sig att det hade pågått i 3 timmar! Dagen efter gick vi till en granne som visste mycket om huset och trakten, hon hade en sockenbok som vi kollade och där stod precis allt om dom namn och händelser som jag hade sett. Men en person kunde vi inte få fram för det var längre tillbaka men syrran kom på att hon skulle fråga en annan person som kunde veta mer om det. Det jag såg då var en person som bott i en jordkula, hette Maria och letade efter ett litet spädbarn som någon tagit ifrån henne. Efter några dagar får syrran veta att Maria hade funnits, bott i en jordkula och varit piga på gården. Hon fick ett barn med husbonden som togs ifrån henne. Det var en rolig händelse för jag hade tagit semester just då men tydligen skulle detta fram i alla fall. ja även om man tar semester så tycker dom inte alltid att man ska få vara ledig :) Jag minns tyvärr inte alla men syrran får gärna komma in här och berätta mer om det, hon är medlem men har inte skrivit så mycket så det kanske är dags nu :) ## Comment 2 Author: [Borttaget] WOW...häftigt värre\*s\*!!! ## Comment 3 Author: [Borttaget] Oj då, jag har ett par stycken som jag tänker på direkt, en av dem inträffade nyligen och hmmm. en är jag inte klar med men jag tror att oavsett vad framtiden har att utvisa så var det absolut när jag fick besök en natt av en "livs levande" Munk ![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif)!Jag tror jag skrivit om detta tidigare menmen.......... Det är just detta tillfälle som faktiskt lett mig in på den bana jag är idag \*Ler\* så visst kan jag berätta om andra WOW upplevelser men just denna är den viktigaste för mig! Bakgrund: För många är sedan då jag ännu inte fyllt 20 var jag fruktansvärt mörkrädd, det var inte den vanliga rädslan som kan ramla på ibland utan detta var skräck. Min dåvarande sambo bodde inte hemma i veckorna och vi bodde i en ny lägenhet. Problemet var även att om jag hade lamporna tända så kunde jag inte gömma mig och om jag hade släckt såg jag inte själv. Mellantinget var att ha persiennerna uppdragna så att gatlycktan precis utanför fönstret gav ett bra ljus som inte sken direkt på mig men på det övriga rummet utan att ge ifrån sig hjärnspöken ![Förvånad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif). En natt, av många månaders nätters ofrivillig vakenhet var det extra eländigt, jag var vaken, skakade av skräck med tårarna rinnande ner för kinderna _(låter larvigt men så var det)_ får jag en ingivelse att kika över täckkanten ner mot mina fötter....... Där sitter en livs "levande" munk, han hade den "klassiska, bruna klädseln på sig, huvan var tillbaka dragen men jag vet inte om han hade skepparkrans eller inte. Han tittar på mig med sina milda ögon, han säger ingenting utan bara ser på mig och ler, den midhet han utstrålar var obeskrivlig! Jag tittar tillbaka, lugnt och länge sedan lägger jag mig ner, somnar och har sedan den natten aldrig varit mörkrädd överhuvudtaget. Logiska förklaringar finns i massor men....jag **vet** för just jag var där \*Ler\* ## Comment 4 Author: [Borttaget] Åh Hellas, vilken underbar upplevelse!\*varm\* ## Comment 5 Author: Farwuq Jag har råkat utför många märkliga saker under uku, träffat min guide och snackat med honom och en massa andra saker. Men en av de upplevelser som varit mest skrämmande är  UKU'n som jag redogör för nedan, saxat ur min "Book of shadows". **\*\* \*\*** **2005 - UKU** **Natten mot "dymmelonsdagen".** Jag låg i sängen och skulle just somna, klockan visade 22.10, troligen somnade jag strax där efter. Plötsligt var jag åter som vaken men befann mig på någon annan plats, det var beckmörkt runt i kring men ovanför mitt huvud strilade ett silverlikt ljus ner som ett regn. Det var normalt varmt och jag kunde inte riktigt få kläm på vad som var upp eller ner. Nästan omedelbart anfölls jag av två ”varelser” de föreföll vara vanställda förkrympta och förtorkade människor eller något annat väsen med kropp, två ben, två armar och huvud, ansiktet var inte en människas utan ett sammelsurium av förtorkade veck eller något sådant. Munnen var öppen och helt rund som ett hål. Färgen var ungefär som skinnet på en slaktad kyckling, eller kanske aningen mer som gulnat pergament, klart var att det saknade kycklingskinnets textur och glans. Den som anföll från höger fick en resolut knuff och tumlade bort i mörkret men den som anföll från vänster var lite svårare att tas med. Jag lyckade placera min vänstra handflata där ansiktet skulle ha suttit om det nu funnits något som kunde ha kallats så, varelsen slog sina armar om min vänstra arm och fastnade, det var som om det var någon slags magnetisk attraktion och jag kunde inte stöta bort den. Jag tolkade det hela som om det var någon slags parasit som ville åt min energi. Situationen var obehaglig och jag reagerad som jag lärt mig; jag befallde ”hem”, ”jag vill hem!” Varelsen släppte med det samma och jag drogs iväg.   Omedelbart senare var jag åter med ett ryck i sängen, jag titta på klockan och hon var då 22:22. ## Comment 6 Author: signemo För mig låter det så tryggt att ha kontakt med dem som funnits här. Men visst måste det ibland vara oerhört jobbigt. Är det mest de som behöver hjälp som kontaktar Dig Elisabeth eller är det mest Dina guider och vägledare ( Använder säkert fel namn, men tror du förstår) ## Comment 7 Author: [Borttaget] #5 Åh fy\*rys\* Vilken otäck UKU, väl att du kunde komma därifrån![Hemlis](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-sealed.gif) ## Comment 8 Author: Farwuq Jo, jag uppskattade verkligen att jag kunde återvända. Andra "resor" har snarast varit för att jag ska lära min något, men Gud vet vad, jag hajar inte allt. ![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif) ## Comment 9 Author: [Borttaget] #8 jag  har bara haft UKU en gång och efter det otaliga "inledningar till det" men på ngt sätt är jag för rädd för att låta det ske...än\*ler\* ## Comment 10 Author: Farwuq Rädsla är alltid ett hinder för det andliga, jag ryckte på axlarna efter mitt möte med otäckingarna och sedan fick jag fler spontana resor. Om jag blivit skraj på heltid efter mötet så skulle jag nog inte fått fler resor och/eller beskare. ## Comment 11 Author: [Borttaget] Det ligger nog allt ngt i det du säger ## Comment 12 Author: ClarasMamma Va är UKU??? ## Comment 13 Author: Farwuq Utanför Kroppen Upplevelse Astralresa, att lämna sin kropp och bara vara en "själ" utan fysiska begränsningar. ## Comment 14 Author: [Borttaget] \*Puffar\* Meeeer upplevelser!!! \*iver\* ## Comment 15 Author: Bybo Hm...har många små.... Kan väl berätta lite kort om en av de första upplevelserna där jag nu bor.... En dag satt jag och lyssnade på musik. Rätt som det var började en lampa av ljutjärn att snurra. När den efter några minuter slutatde, så bad jag inom mig, om det var ngn så ge mig ett tecken till... Efter typ 15 min så kommer det en basketboll rullande över golvet och stannar vid mina fötter...Jippie!! Hojtar jag ...ehh.... Sen på natten så sitter jag och tittar på TV, och då hör jag värdens brak/dånande från övervåningen (mitt sovrum) det är ett utdraget och högt läte...som om nån drar en tung byrå eller nåt.... Springer upp och kollar men inget.... ## Comment 16 Author: [Borttaget] Cooolt!!!! Vilka tecken du fick vännen:-D ## Comment 17 Author: Tuva-Lena Det var nog när jag hade glömt hovkratsen inne i huset och skulle ta ut hästarna en morgon. Jag borstar alltid hästarna på morgonen och kratsar hovarna, och då har jag alltid hovkratsen till hands i rockfickan, men inte denna morgon alltså. Då tar jag till reservkratsen som hänger på en krok i stallet istället. Men precis när jag böjer mig ner för att ta första hoven på den första hästen, så dimper den rätta hovkratsen ner mitt framför näsan på mig - ifrån tomma intet! Jag ruskade på huvudet och undrade om jag såg rätt, och visst, det gjorde jag ju! Skrattade sedan högt men tackade så mycket! ![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif)  Otroligt! ## Comment 18 Author: Cristine En dag var en av mina katter mycket envis och skulle vara nära  mej hela tiden. Han hoppade upp på möblerna för att få ögonkontakt och det gick inte att göra nåt för han sprang mellan benen när jag gick.Satte ut honom på gården flera gånger men han gick runt och kom in genom Kattluckan .Jag kände mej olustig och sa att jag kanske skulle stanna hemma, istället för att åka till en väninna,med min son och hans flickvän. Det kändes som katten varnade mej. Min son tyckte det var struntprat och vi åkte iväg. På hemresan sladdade vi på isen  och gjorde  fem volter med bilen, men tog oss ut oskadda. Nu åker jag ingenstans om katten är "envis". ## Comment 19 Author: mimmizenobia Jag satt vak hos en dam vars liv höll på att rinna ut.Jag hade suttit där med hennes hand i min många timmar och väntat.Hon blev lite orolig och tittade upp på mig."Hjälp mig "viskade hon otydligt."Ja jag skall hjälpa dig "svarade jag och fick genast dåligt samvete, för vad kunde jag göra.Jag blundade och då för min inre syn ser jag henne stående ensam och vilsen.Jag rusar fram till henne och hon kramar mig.Vi går sedan hand i hand och talar om ditten och datten helt avslappnade som om ingenting hänt.Efter en lång stund ser vi ett ljus komma mot oss som blir starkare och starkare utan att blända oss.Hon vänder sig till mig och ler och säger."-Det är min man han är här för att hämta mig,tack snälla för att du följde mig"Hon släpper min hand varsamt och går mot ljuset där jag ser någon vänta. Jag öppnar ögonen hastigt.Hade jag somnat?Jag tittar på klockan.Det hade bara gått 10 minuter,det kändes mycket längre.Jag tittar på damen.Jo hon hade somnat in för gott. Ser på hennes bokhylla ett fotoalbum.Bläddrar och ser någon jag känner igen.Hennes man.Ja det är han som stod i ljuset. Detta hände för många år sedan och då berörde det mig djupt. ## Comment 20 Author: [Borttaget] #17 Otroligt häftigt! En sådan där upplevelse som får en att skratta och inse hur påtagliga tecken kan vara:-) #18 Djur och deras vaningar, jag fylls av sådan värme inför dem. Tänk ändå var nära band vi kan dela. Jag förstår dig verkligen, din lilla katt är värd att lyssnas på:-) #19 Blir nästan tårögd så här på morgonen, så starkt och så väldans vackert!!! vilken tur att du fanns där för henne!:-) ## Comment 21 Author: [Borttaget] Min första upplevelse hände när jag var runt 17 år. Jag hade mitt rum i källaren. Och den natten skulle min bästa vän sova över. Vi var inte mörkrädda eller någonting sånt utan släckte lampan. Jag låg i min säng och hon på en tjock madrass på golvet. Mitt i natten så väcker hon mej. Då ser hon en figur som står böjd över mej. Han hade huva över huvudet och en grön ryggsäck. Sånna som jägarna har. Jag hinner inte se figuren men känner av den desto mer. Hon ser att den försvinner ut genom dörren. Utan att öppna den. Går bara rakt igenom. Vad ville den?? Det har jag undrat i alla dessa år. Efter den upplevelsen kände jag ofta nere i mitt rum att jag var iaktagen. Jag var inte ensam. Blev mörkrädd och ville inte gärna vara där nere. ## Comment 22 Author: [Borttaget] #21 Jag hade nog känt som du, om detta hänt mig. Att vakna av att ngn står och kikar på en alldeles nära är ju skrämmande i sig, att sen det är en ande, gör det värre. Även om han/hon vill en väl... ## Comment 23 Author: [Borttaget] \*Puff\* ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 24 Author: cattigirl min man och jag gick hem från en en väldigt blöt kräftskiva...... (jag gick tre gånger så långt som min man) vi går över ån vid kvarnen och sedan hemåt. kvällen var fin och tillslut kom vi hem. morgonen efter när jag vaknar. så "ser" jag någon stå brevid min säng i fotändan. jag blundar igen och låssas inte om honom. då känner jag plötsligt hur jag blir tryckt neråt i sängen och jag får ingen luft. det känns som att jag hamnar under vatten, kommer upp igen och sedan ner igen, så håller det på ett tag och jag är konstigt nog inte rädd. sen slutar det. killen brevid sängen väntar sedan på mig i några dagar innan jag vågar fråga vad han vill. han berättar då hur han för länge sedan drunknade i kvarnen.... det var min första gång jag vågat fråga om jag kunde hjälpa till med något. och det löste sig bra. ## Comment 25 Author: sven-g Jag ska berätta det enda som bevittnas, av annan person, och därmed, ej på något sätt, kan ifråga sättas. Det var 30 år sen ca. Jag jobbade med en tjej, och jag blev !!! och kännde för lite äventyr, saken är den att jag hade ett fast förhållade då med annan. Jag och tjejen på jobbet, var på en plats och jobbade, och jag smörade av fn, jag kände att nu ska jag sätta in stöten. Då inträffar detta,  Vi kom till ett skåp, som nyckeln satt fast i en wire med wirelås så nyckeln på intet sätt skulle komma bort. Jag fattade tag i nyckeln, och den släppte från sin fastsättning. Vi stod båda som fån och glodde, öglan där nycken satt fast var helt hel. Hon undrade vad som skedde och blev skraj. Lite förläget, förklarade jag att sånt händer mig i bland. Inte fick jag vad jag trånat efter, hon ville inte jobba med mig, efter detta Man kan ju undra, om andarna, ser till, att man är trogen. ## Comment 26 Author: [Borttaget] #24 beundrar att du inte blev rädd!:-O #25 Bra andar isåfall\*ler\* ## Comment 27 Author: mariaef När jag började läsa om att vi alla har guider med oss, för några år sedan, var jag nyfiken på om det verkligen kunde vara så. Jag frågade ut i luften om min guide, på något sätt, ville visa mig att det stämde, jag ville hemskt gärna ha ett litet bevis om det gick för sig.  Inget hände just då, men en liten stund senare satt jag och min dotter i min säng och läste. Plötsligt lyfter en tavla som jag har målat, och som stod lutad mot väggen på en hylla ovanför sängen. Tavlan gjorde en kullerbytta i luften men i stället för att landa på nån av oss, viker den av i luften och hamnar snyggt på sängen bredvid dottern. Vi satt bara och gapade, jag vet inte hur länge. Hade jag varit ensam, hade jag nog trott att jag drömt. ## Comment 28 Author: [Borttaget] Åh Maria...så vackert och fint:-D ## Comment 29 Author: [Borttaget] \*Puffar igen\* ## Comment 30 Author: SusanneStromstedt Min skeptiske sambo hade ett möte med vår gamle avlidne jakthund i veckan.Hunden befann sig plötsligt bredvid honom när han gjorde iordning lunchmaten till jobbet tidigt i tisdags morse.Igår kväll vågade han äntligen berätta. Han tyckte att det var väldigt obehagligt... ## Comment 31 Author: BranDuir det har tagit ett tag för mig att skriva nu...har funderat....och beslutat mig för att ta den gången vi hade en ceremoni på ett alternativt ställe vid en sjö...där vi skulle ha varit var det omöjligt att komma till pga översvämning.... Det blåste 18 m i sekunden... regnet forsade ner....vi öppnade ceremonin och det blev vindstilla där vi var....ceremonin fortlöpte uen besvär...och senare satt jag mig med trumman.....och tio slag in så skingrades molnen och gammelmor måne lyste sitt milda sken över oss....runt om oss ven stormen men på våran strand var det vindstilla...tretio personer var samlade...och alla blev lika fyllda av förundran... ## Comment 32 Author: [Borttaget] #30 såg han hunden helt klart då, eller var det mer att han kände av den? #31 Fiiiiiiiiiint:-D ## Comment 33 Author: chik Det var för några årsedan jag anser mig inte ha några gåver, jag vill ha en förklaring..Och det här har jag bara berättat för en, men jag såg detta Var ute med hundarna dom var lösa gick på ett kalhygge som jag brukar, när jag kommer upp för en liten stignig så stannar jag och tittar för att det inte skall stå någon älg, men det var lungt.går en bit får se en häst va hundarna reagerar inte har hästar . fux med bläs som står kance 100met i från mig jag lokkar men den bara ruskar på huvudet. när jag är nästan framme, så vänder den på huvudet och tittar på mig,,DET är en äläg,,Hjälp vad jag blev räd..Och då undrar jag vad ja har i huvudet?? Jag har bara med djur.. ## Comment 34 Author: [Borttaget] #33:-O Den vågar jag mig inte på att försöka förklara, men kanske ngn annan? ## Comment 35 Author: Iisis Att lyfta luren exakt samtidigt som den man precis skulle ringa till och vem skulle ringa till en själv. Behöver inte ens slå numret. Hur praktiskt som helst. ## Comment 36 Author: tommytoe Många fina berättelser. Många har nog upplevt underliga saker, men man har glömt bort och förträngt dom. ## Comment 37 Author: Farwuq #36 För en "andilg" dagbok så glömmer du inte. ## Comment 38 Author: TantAlma i natt vakna jag upp ur min dröm, där jag använt hantlar som min pappa hade ägt och det var en kille som  visa mig en teknik jag skulle använda. Plötsligt hör jag hur klockradion börjar surra och en röst hördes i den. Jag bad tränaren vara tyst och ur radion hörde jag min pappas röst säga något skämt samt -Om det är spoken (spöken) i köket om natten rinner det vatten.... På något sätt vakna jag upp på riktigt och titta på klockan såg att den var 1.10. Jag skrattade en aning inombords och slöt ögonen då var det som jag hamnade i en annan dimension. det var snurror omkring mig i olika färger och jag hörde min pappas röst igen från klockradion. Så på något sätt var jag på båda ställerna samtidigt. För jag öppnade ögonen igen och jag var i sovrummet, blundade och kom tillbaka till "Drömmen". Jag blev med ens klar vaken och hade svårt att inte skratta högt nu. Jag steg upp och drack lite vatten och skulle somna om och fick en massa siffror till mig. Försökte skriva ner dem och tänkte lämna in dem som lotto rad i veckan lite  på skoj. Så många av mina böner har blivit hörda den senaste tiden så varför inte. Jag tycker endå det skulle vara lite typiskt för min pappa att komma till mig så och driva lite med mig. Men jag är glad, för första gången på länge fick jag höra hans röst igen. Jag känner hans närvaro. och jag skrev några rader till EJ igår om att jag inte hört röster med mina syner. Här kom de med besked. Till min stora glädje! Tacksam Alma med ljus & värme ## Comment 39 Author: Iisis Blev det ngn. lottovinst ? Vänligen Isis ## Comment 40 Author: TantAlma jag tänkte lämna in raden i morgon, så det vet jag tidigast på onsdag. ## Comment 41 Author: [Borttaget] #40 ååå spännande!!!! ## Comment 42 Author: SusanneStromstedt #32 Jadå,han såg hunden klart,men i ögonvrån så att säga... Han reagerade inte först,men kom plötsligt på att hunden dog 2005.Jag tror att Jim,som hunden hette,hälsar på väldigt ofta och vi har blivit vana av att känna närvaron.Nu SÅG sambon Jim,och är numera "troende skeptiker"..Men han är rädd för att få veta mer,sa han i fredags... Min stora starka karl är rädd för gamle goa Jimsebimsen =) ## Comment 43 Author: Farwuq #43 tråkigt att det ska vara svårt för så många att få upp ögonen för den "större" verkligheten. Vissa måste nära nog chockas innan de inser att världen är så mycket mer. ## Comment 44 Author: [Borttaget] #43 Jag kan tänka mig att det kan vara svårt för en skeptiker att bli troende skeptiker, det utmanar ju lite av "deras världsbild" så att säga. Men av alla upplevelser som kan hända en, så tycker jag att det var ett jättefint litet andligt tecken i form av "Jimsebimsen"\*ler\* ## Comment 45 Author: tommytoe \# 37 Bra ide med att föra andlig dagbok. Kan man ju göra här om man inte känner det alltför privat. ## Comment 46 Author: Farwuq #46 De enklaste är att föra den i din ordbehandlare, ungefär som ett brev till dig själv. De delar du anser att du kan publicera de kan du lägga in här. ## Comment 47 Author: SusanneStromstedt #45 Jag ska lura med honom den 30:e mars till Hasslösa. Annica Gustavsson är där då  ![Kyss](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-kiss.gif) ## Comment 48 Author: [Borttaget] \*mer upplevelser\*!!! Piff, puff, poff ## Comment 49 Author: Iisis När jag var ciskus tio år och var på landet en sommar. Hela familjen sov i en mysig lada. En natt vaknade jag och kände mig uttråkad mitt i natten. Jag tog på mig svarta kläder, rotade i mormors kläder, hittade en lång svart kjol en svart top och en sjal som jag kastade över huvudet. Sen gick jag till grannens hus och titta in i fönstrena... men blev mer rädd för mig själv och sprang tebax och koja. Vänligen Isis ## Comment 50 Author: [Borttaget] #50 söt historia men nu vill jag att tråden ska handla om "andliga upplevelser":-) ## Comment 51 Author: Iisis Kika in på 'fler som ser ?' Vänligen Isis ## Comment 52 Author: Lantismamman Det här inlägget skrev jag för några veckor sedan:  Jag har det sista månaderna kännt närvaro av mn pappa som dog för fem år sedan. Det har hänt mkt saker i vårat hus. Här är lite saker: Locket(som sitter hårt åt) på kaffeburken öppnade sig, precis som någon tog kaffe, sen satte locket på sig igen.(min pappa äälskade kaffe) Det roliga var att det var min man som såg detta som då vid det tillfället var lite skeptisk till sånnt här.Det är han inte nu.. Sen har jag hört ytterdörren öppna och stänga sig flera gånger. Min lilla hund har nästan dagligen skällt och morrat på ngt som vi inte ser. Teven har surrat och betett sig märkligt- en gång ville jag verkligen se på teven utan att det surrade på teven, jag sa då, sluta nu och lek med teven pappa, jag vet att du är här! Efter ca tre fyra sekunder slutade surret![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) Vi har ofta kännt kaffedoft trots att ingen satt på kaffe, har även kännt bulldoft-typ nybakade bullar. Trevliga andar vi har![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) Var dock så avundsjuk på att min man fick se detta med kaffeburken, jag ville ha så uppenbara bevis på att det fanns ngt här. Min bästa väninna som är medium sa att jag skall vara lite försiktig med vad jag önskar mig. Då en kväll runt halv elva när jag sitter vid datorn, alla sover förutom mina två yngsta barn. Dom satt brevid mig på golvet och lekte, DÅ helt plötsligt så knackade till rejält i väggen i datarummet. Det var som det var en stor karl som knackade. Min första tanke var att det knackade på ytterdörren, så jag springer snabbt dit och öppnar lite försiktigt dörren, vi bor mitt ute på landet och har inga grannar i närheten, så jag trodde antingen att det var polisen eller mördare(?) utanför. Men när jag kollar så är det ingen där...Sen när jag sansat mig lite, hjärtat satt i halsgropen, då inser jag ju att knackningen var i datarummet och inte på dörren... Jag har försökt att komma på logiska förklaringar, men inte hittat några. Jag är helt säker på att det var min pappa! Jag sa till honom att, nu vet jag att du är här, nu behöver du inte bevisa mera. Jag hade ju bett om ett tecken och det fick jag ju verkligen![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif) Iförrgår när vi skulle åka bilen, så satte jag på en cd-skiva i bilen, jag sa då"Då får du välja låt pappa" då spelades "Only the good die young med Queen...Är inte det ett tecken så säg...Min pappa var 57 år när han dog, vilket jag tycker är ungt! Kram Carro ## Comment 53 Author: Talisker Varje gång något skall hända hör jag ett knaster eller rasslande ljud har frågat flera om detta men inget annan har hört det å ju starkare knaster desto starkare händelse. En morgon när jag skulle till jobbet o kom in i köket hördes ett rejält knastrande varpå lamporna blinkade och en crosstrainermaskin snurrade av sig själv ett par varv det är nog det värsta jag sett en annan gång skulle en trasig väggklocka till att slå man hörde den liksom varva upp för att få fart på slagverket men det orkade aldrig riktigt en annan gång för 20 år sedan höll jag och en kompis på att renovera en bil jag gick därifrån men kompisen sa att hans kulle göra färdigt en sak sen skulle han åka hem efter några timmar hörde jag fortfarande bankande och slammer från garaget så jag gick o kollade ingen kompis där så jag ringde honom o fick reda på att han åkt en kvart efter att jag gick därifrån ## Comment 54 Author: [Borttaget] #53 Åh vilken myspappa som är o hälsar på dig. Det där med kaffeburkan var ju bara så häftigt!!!:-) #54 wow...nytt tecken-fenomen för mig, starkt o speciellt!!! ## Comment 55 Author: TantAlma Jag kan glatt meddela att lotto raden gav mig 2 rader med 4 rätt a 21 kr och jag är  nu 42 kr rikare en iförrgår!!! ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif). hip hip hurra hurra hurra hurra! Glad Alma ![](../ShowFile.aspx?BinaryId=50b93ee2-dbf3-4703-ac86-2d9dfd91c8fa&Filename=xsA.gif) ## Comment 56 Author: [Borttaget] Ihihihihi, GRATTIS!!!\*s\* ## Comment 57 Author: Manni #56 Grattis Alma!! ![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) ## Comment 58 Author: Vibeka _När jag var sjutton år så bodde jag med min mamma och bror, vi hade en granne som bodde i huset mitt emot oss som var dryga 80 år, han var mycket pigg och aktiv, han tvättade bland annat helt själv och tvättstugan låg i vårat hus i källaren. Så sa min mamma en dag att farbror Persson var sjuk och låg inne på sjukhuset, jag tyckte det var sorgligt men tänkte inte så mycket mer på det._ _En dag när jag var på väg till stan och kom cyklandes så möter jag Farbror Persson i backen, han cyklade som vanligt. Han såg så pigg och glad ut och sa som han brukade hejhej och vinkade lite med handen. Jag sa hej tillbaka och var glad att han nu var frisk. När jag kom hem senare sa jag till min mamma glatt att nu är Farbror Persson frisk och hemma igen! Då sa min mamma....nej Carina det kan inte varit han du mött. Jodå det var det sa jag klart jag känner igen honom! Nej sa min mamma igen och såg så underlig ut.Jo det var hanoch han är frisk nu sa jag. Nej gumman...han gick bort för några dar sedan. Jaha sa jag som om det var det naturligaste saken i världen,då ville han bara säga hej och visa mig att nu hade han det bra sa jag mycket glatt!![](http://images.freewebs.com/Images/Smilies/Round/biggrin.gif) Min mamma tittade konstigt på mig och sa tror du verkligen det? Japp sa jag glatt. Då förstod jag att jag inte var riktigt som andra!![](http://images.freewebs.com/Images/Smilies/Round/blink.gif)_ _Jag har fått/får varsel på olika sätt, bland annat genom drömmar...drömde att min pappas morbror hade gått över till andra sidan och 2 dagar efter drömmen så ringer en släkting till pappa och säger att nu har morbrodern gått över. _ _Drömde att min första svärmor låg "död" på sjukhuset och vi alla stod runt henne och sörjde, vaknade av detta och klockan var fem över 5 på morgonen, jag hade tyst bett henne säga adjö när hon måste gå för hon var mycket sjuk i Cancer så det var inte oväntat att hon skulle gå över men senare på morgonen ringer min f.d och säger att hon gått över...vilken tid frågade jag? klockan fem över 5 svarade han då ![](http://images.freewebs.com/Images/Smilies/Round/biggrin.gif)_ ## Comment 59 Author: [Borttaget] Wow vännen, vilka gåvor...även att de kanske inte lalti dkänns lätta o bära\*krama\* ## Comment 60 Author: Topsekret Herregud vilka uppleverser många av er har upplevt! :D Tänk om man hade sån tur .... ;) Ha en bra dag :) / Joanna ## Comment 61 Author: [Borttaget] För ca 3.5 år sedan när min pappa hade fått konstaterat att han har lungcancer drömde jag en natt vi var inne i ett hus. Jag min mamma och min bror och min moster var i ett rum med fönster. Där inne var även min mosters man som gick bort -99. Jag blev ju väldig fundersam i drömmen vad han gjorde där. Vi pratade med han och sedan tittar jag ut från fönstret och ser min pappa ensam gåendes och gråtandes ute på gatan. Jag säger till mamma att pappa är utamför och är lessen. Vi kunde inte ta oss ut ur rummet och min pappa kunde inte se oss. Efter att ha drömt den drömmen kände jag på mig att min pappa kommer inte att överleva cancern. Efter många behandlingar som min pappa hade fått gå igenom fick vi reda på att det fanns inget mera de kunde göra för min pappa. Jag och min bror och hälsade på min pappa på sjukhuset. Nu var det bara att vänta på när det skulle bli hans tid att lämna denna jorden. När jag och min bror kommer in i rummet ser jag att min pappa gråter. Det var första gången i mitt liv som jag såg att min pappa grätt. Efter besöket kom jag att tänka på min dröm...... För mig så var min pappa i den stunden i sjukhuset den ensammaste och sjukkaste människan i denna världen fast han hade familjen runt omkring sig så vet jag att han kände sig så maktlös mot cancern. ## Comment 62 Author: Vibeka #60 nja var kanske lite jobbigt innan jag fick kläm på dem i min ungdom men i dag är det bara en tillgång! ![Kyss](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-kiss.gif) Krammmmmmmm på dig gumman! **Kramar om dig Mirjami hårt!!!** Det är svårt att se sina nära lida,jag vet...Men nu har din pappa det bra och är med sina vänner :) Jag känner igen mig i din berättelse, min mamma hade cancer och innan vi skulle iväg på första cellgiftsbehandlingen till Umeå så drömde jag att jag såg henne ligga på en bår med ett vitt lakan över sig på en underbart vacker grön äng med massor av blommor och då förstod jag att hon klarar inte detta...4 månader senare gick hon över. ## Comment 63 Author: Dravcena Det häftigaste var nog i början när jag inte alls egentligen ville acceptera att jag "såg eller hörde", den enda som trodde på mig var min lillasyster - inte ens jag trodde på mig själv. Innan det här hade vi visserligen börjat upptäcka att jag var någon slags kanal, men jag är "skeptiker" och ville nog inte riktig anamma det. I alla fall.....min lillasyster köpte ett gammalt torp, ett torp som jag INTE tyckte om. När jag kom dit första gången kändes det som om jag kom in i en trög sörja (jag vet inte hur jag ska beskriva det) och det fanns ett obehag där. I samma veva tog min lillasyster en fosterpojke - en liten kille på dryga 1 år. Min syster ringde till mig och sa "Carina, du måste komma hit. När jag ligger på övervåningen och försöker söva den lille så är det någon som springer här. När jag lagt mig för att sova så är det någon som springer härsantvärsan runt här i rummet och jag kan inte sova. Du måste komma hit för att se vem det är." Okej, sa jag och åkte de sju milen dit. Jag tänkte - kan jag få lugn i hennes själ......så okej. Men någon större tilltro till mig själv hade jag inte. :-) Jag kom fram, gick upp på övervåningen, satte mig ner på golvet och tänkte" "jag öppnar mig, som det sägs att man ska göra"........och då "SER" jag.......en ung kvinna med långt ljust hår och i nattsärk. Hon visar mig att hon är orolig för ett barn, att hon kommit tillbaka för att det åter är barnskrik i huset, att hon vill väcka min syster för att det BRINNER!!!! Jag får hennes namn.......jag ser hur det är för sent för den lille pojken.....och jag ser hur det brinner i den norra flygeln av huset. Hon visar mig hur hon - som barnflicka - försöker rädda den här lille pojken men hon lyckas inte, pojken avlider. Jag är vid den här tidpunkten totalt novis vad det gäller det här, men jag säger att hon kan vara lugn......det här är ett ANNAT barn och hon behöver inte vara orolig. Trots att jag är totalt novis känner jag att hon inte är ett spöke, hon har bara kommit tillbaka för att det på nytt blev barnskrik i huset (förklara gärna hur det går till ni erfarna medium :-) ), hon var orolig för pojken och hon störde min syster. Men.....jag visste inte vad jag skulle säga förutom att det är ett ANNAT barn och du kan lugnt gå tillbaka. EFTER det har min syster aldrig upplevt att någon stökat på däruppe och försökt få hennes uppmärksamhet. Efter det här så forskade vi i byns historia. Det finns en bok om byns historia och vi frågade människor runtomkring. I det huset som min syster har sin sommarbostad har det inte brunnit, men i huset framför (50 m framför) bodde en familj med 10 barn, men endast 8 levde.......och det huset härjades av en brand. Kvinnan som jag såg fanns.......hennes namn finns......hon föddes i början av 1900-talet..... För MIG är det här en viktig sak i mitt liv, för det var första gången som jag kunder verifera de saker jag såg - och det var dessutom under den tid som jag var "skeptiker" och inte trodde på mig själv. :-) ## Comment 64 Author: [Borttaget] #64 ![Förvånad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif) nu går jag över till smilsar, fanken detta är ju bara sååå spännande att få ta del av:-) Attans glad att jag startade denna tråden!!! Meeer:-D ## Comment 65 Author: [Borttaget] PUFF!!!!:-D ## Comment 66 Author: NancyAlke Min starkaste, och iofs enda, upplevelse var när jag låg på sjukhuset. Jag hade precis kommit in med förmodad hjärtinfarkt (falst larm tack och lov) och var mycket rädd. När jag låg där ensam med syrgasgrejor och sånt så stod plötsligt pappa bredvid sängen (han hade varit död i 15 år). Han tittade på mig och såg så lugn och trygg ut, precis som att han ville tala om för mig att det inte var så farligt. Efter en stund försvann han och jag började gråta, inte för att han försvann utan det bara kom en massa gråt. Så här efteråt får jag för mig att det var pappas känsla, att han var ledsen för att jag var så mycket sjuk ... ## Comment 67 Author: [Borttaget] #67 Åh vad starkt och vackert trots att jag förstår att du måste haft det allt annat än bra. Så väl att det gick bra och att din pappa kunde vara där för dig ändå\*varm\* ## Comment 68 Author: Eija För mig är det så svårt att skilja åt vilket som är det starkaste, har varit med om så många, men jag skall ta ett ur högen... Denna händelse inträffade på 70-talet, när min yngsta son var ca 4 år, han började ha en lossas kompis som hette Arto, förstod inte vart han fick det namnet ifrån...visserligen var det finskklingande, men jag kände ingen som hette det, vad jag vet, och ingen hade nämnt det namnet.... Han lekte varje dag med Arto, och berättade vad dom hade gjort, jag lät honom hållas, han var ganska så ensam, det fanns inga barn i hans ålder nära oss. och jag var hemma hela dagarna, därför trodde jag att det var hans sätt att leka....men en dag kom han in o sa, - Arto är död... vad säger du, sa jag...  ja, han drunknade, o jag såg det..säger han vidare...då tänkte jag att han ville på något sät få ett slut på sin låtsaskompis, och lotsas som ingenting, säger bara att det var hemskt tråkigt, o frågar honom vad han skulle göra nu då...ingenting. säger han,...det var ändå så länge sen... sommaren därefter åker vi på en bilsemester med min mor, hennes man o deras gemensamma dotter till Polen o tyskland runt...vi campar i Polen i 3 dagar, första dagen gick vi ner till stranden och snart har mina grabbar fått kompisar, trots språk svårigheter...min yngsta kommer rätt som det är till oss o presenterar sin kompis ARTO, (en väldigt mörkhyad kille på ca 6 år, för mig såg han ut som en indier, mer än polack) namnet, fick mig att haja till...pojken log ett stort leende o pekade på sig o sa ARTO, pekade på Kjell, min grabb, o sa KJELL...sen sprang dom iväg o lekte vid stranden... Nästa dag skulle vi åka på en svävare, och gick till båthamnen, går in i båten och döm om min förvåning när jag får se ARTO där. Kjell blir jätteglad, dom vill gå ut o titta, så jag följer med, men jag ser ingen vuxen med ARTO, det gör mig förvånad..och känner kritik mot hans föräldrar, som låter denna lilla grabb, vara ensam vid vattnet....Sen skulle vi åka vidare tredje dagen, men Kjell ville promt säga hejdå till Arto, så vi visste inte var han bodde, utan gick till badstranden en sista gång efter tjat från grabben min, och där var han..Kjell gick fram till honom, då bad jag dom stå tillsammans mina pojkar o han i mitten, så jag kunde ta ett kort.... Väl hemma efter några veckors väntan på fotona, så fanns inte Arto med på något kort, bilderna med pojkarna fanns, jag tog ju fler, men ingen bild på Arto, det var som ett tomrum mellan dom, jag blev besviken o Kjell desto mer, jag ringde till min mamma och frågade om dom hade tagit några kort på stranden...det hade dom, va jag blev glad, bad att dom skulle leta reda på dom bilder som Arto var med på o skicka negativen....då kommer nästa besvikelse, inga bilder på Arto där heller, bara på mina pojkar..... Kusligt va, jag tror idag att det var hans låtsaskompis Arto, som han hade haft hemma, att det helt enkelt var en kompis från ett tidigare liv, att det var därför han bara sågs vid havet, för att han hade drunknat...att det var därför som man aldrig såg honom tillsammans med vuxna... Det är iallafall vad jag tror... ## Comment 69 Author: [Borttaget] #69 WOW...svårt att komma på något att säga...detta var sååå häftigt och samtidigt lite kusligt!!! Tack för att du delade med dig:-D Berätta gärna mer:-D ## Comment 70 Author: Eija Hej igen, måste berätta en liknande dröm som #63 vibeka" hade....detta var när min dåvarande svärmor levde....hon hade fått ett sår under armen som hade diagnosterats som en infektion, men av en konstig anledning fick jag hela tiden för mig att det var cancer...hur som helst, så jobbade hon vidare som hemsamarit...och vi bodde i ett hyreshus precis vid en bred vacker å, på natten drömmer jag att jag såg en massa människor gå sakta på var sida om den o kasta i de allra vackraste blommor, och allt i färg...den drömmen var så himla stark, så jag berättade det för henne, då ryggade hon tillbaka o sa, det bådar inte gott, någon nära kommer att dö inom kort....och tyvärr blev det hon själv, bara några månader efter denna dröm...hon hade cancer i hela kroppen...o det gick enormt fort..hon låg bara 2 veckor på sjukhus...så hon hann inte lida så mycket ändå.... ## Comment 71 Author: Morsan1 **Min största och första upplevelse hade jag på forumträffen i somras:** Det skulle mediteras! Jag tänkte först inte vara med, var rädd att bli full i skratt. Men jag bestämde mig för att: -Jag kan väl sitta där och blunda en stund.... EwaKristina ledde oss på en skogsväg fram till en stuga. I stugan sätter jag mig i en gungstol framför en sprakande brasa. Sen vet jag inte vad som händer!! Plötsligt se jag mig själv som liten, kanske 4 år, sittandes hopkurad i knät på min morfar. Vi bara satt där och gungade stilla och han höll om mig och jag lutade min vänstra kind mot hans bröst. Så där satt  vi så en stund tills det var dags att ta farväl. Tårarna bara rann på mig! Jag har aldrig varit med om något liknande! Senare på dagen satt Ewis och jag och pratade. Hon höll i min ring och sa: -Du borde tillåta dig att vara lite liten ibland! Sitta hopkurad i någons famn som bara håller om dig! Jag hade inte berättat för henne om morfar! Det är ett underbart minne! Ett av de vackraste jag har! ## Comment 72 Author: [Borttaget] #71 Starkt och sorgligt\*vemod\* #72 Ååååh låter underbart!!! ## Comment 73 Author: siberlina vi hade  hållt  på  med anden  i glaset, ganska   mycket   och jag skulle   ut och  köra bil   och  plötsligt    är   det  någon annan  som  styr bilen    samma  känsla   som  när  glaset    styr skälv, efter det  gör jag inte  gärna  anden  i  glaset.. ## Comment 74 Author: [Borttaget] #74 \*Rys\* DET förstår jag![Förvånad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-surprised.gif) ## Comment 75 Author: siberlina jag  började  grina    när  bilen   blev normal igen ## Comment 76 Author: siberlina alltså jag  grät  för att   det var en  så  läskig upplevelse ## Comment 77 Author: [Borttaget] #77 Det förstår jag ## Comment 78 Author: Erika-A Första gången då jag mediterade i grupp. Allt stängdes av runtomkring mig. Jag varken hörde eller uppfattade något förutom ett starkt ljussken som växte och blev större och större. Jag kände en sådan otrolig kärlek och tårarna bara rann utmed mina kinder. Det var som om jag befann mig i ett rör eller en tunnel med det här bländande ljuset. Kan tänka mig att det liknar nästan en "nära döden upplevelse" som man fått berättat för sig. Efteråt skulle mediumet som höll i meditationen säga om var hur vi upplevt meditationen. När hon kom till mig sa hon att jag stod i slutet av ett rör med ett starkt ljus. Då blev jag lite imponerad måste jag säga. Dessutom blev det ju som en bekräftelse på det jag upplevde. Det är ett starkt minne som bär med mig. Efter det så tog det mediala fart och jag började gå kurser. ## Comment 79 Author: [Borttaget] #79 Åh, det låter helt underbart:-D ## Comment 80 Author: Erika-A Gör ett litet tillägg för jag kom givetvis på en story till. ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) Det var en kväll efter att vi hade haft kurs i min lokal. Under kvällen så kommer jag ihåg att det var mycket med en ande och dennes bil som var en Amazon. Hörde låten "en gammal Amazon" osv. Mannen som kom var en av deltagarnas morfar som verkligen var tydlig i sin kommunikation. Efter kvällen var slut så bad jag en deltagare att han skulle vänta tills jag gick ut. Jag brukar aldrig be om det eftersom jag inte på något sätt är mörkrädd. Det bara blev så. När vi stod därute på trappen så händer något mycket märkligt. I lilla Sjömarken kl. 21.20 kommer det en röd Amazon körandes från kurvan och svänger in på våran väg och kör förbi oss. Bilen var helt glänsande och allt kromet och dessutom såg baklyktorna helt nya ut. I sitter en farbror med yvigt hår. Jag kommer ihåg att vi bara stod och gapade. Jag ryste från topp till tå flera gånger och detsamma gjorde killen jämte mig. Vi följde bilen med ögonen men såg att den blinkade och försvann lite mystiskt. Den liksom försvann efter den svängde av trots att man ser vägen där vi stod. Helt otroligt! När jag kom hem och hade sansat mig fick jag till mig att denna bil med farbrorn tillhörde andevärlden. Jag ringde kursdeltagaren när jag kom hem och talade om vad vi upplevt. Hon skulle kolla upp det med "röd" Amazon med sin mamma. Hon ringde tillbaka kort därefter och sa till min "förvåning" att hennes morfars första Amazon var röd och han stämde exakt in på den beskrivning vi hade upplevt. Den du!!! ## Comment 81 Author: siberlina vilken    härlig   upplevelse,,,att  få vara  med  om... ## Comment 82 Author: xinluo Min starkaste upplevelse är nog kvällen när min kära mamma dog. En av mina döttrar hade fått barn för 3 månader sen och mamma var mycket orolig för att det lilla barnet inte fick nog med mat, hon gick inte upp i vikt som hon skulle. Mamma dog hemma i sin säng som hon önskade och vi var där i många timmar innan de hämtade hennes kropp. Sent på kvällen satt vi i hennes vardagsrum och jag matade den lilla med flaska då jag kände en hand på min axel, jag la min hand över mammas och sa att "ja mamma nu ser du att hon får mat". Det var ett starkt tryck på min axel precis som en levande människa skulle ha lagt sin hand där. Till saken hör att mamma inte trodde på ett liv efter döden. PÅ en seans några månader senare hälsade mamma att det var så konstigt med två kroppar, en fysisk och en astral. Efter den seansen har jag haft kontakt med mamma flera gånger och det är alltid lika underbart..... ## Comment 83 Author: Vibeka Härliga upplevelser vänner!! Tack för att ni delar med er![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 84 Author: Dravcena Jag kom på att min ALLRA mest speciella upplevelse egentligen var något helt annat än vad jag skrev ovan - även om det också var mycket speciellt för mig. Men den ALLRA mest speciella upplevelsen var en gång när min syster nyss flyttat till en ny lägenhet. Hon ringde och sa till mig att hon inte kunde sova för hon blev så störd på nätterna. Hon vaknade hela tiden för att någon försökte "strypa" henne sa hon. Jag skulle försöka se vad det här handlade om. Jag såg istället en ung kvinna med ljus klänning som skakade min systers axlar för att försöka väcka henne. Samtidigt ser jag två små flickor hoppa i hennes säng. Jag kände instinktivt att de här flickorna omkommit i en brand och att de inte vågade gå mot ljuset - de hängde sig fast hos min syster på något konstigt sätt. Vi ville hjälpa dem, men jag hade aldrig någonsin försökt hjälpa någon över till den andra sidan - men vi bestämde oss för att försöka göra som Terry Evans brukar göra på TV, men egentligen hade vi ingen som helst aning om vad vi höll på med. :-) Jag tog min systers händer och sa att de fick komma över till mig och sånt. Så säger min syster med rädd röst - "de lämnar mig nu, jag känner det i hela min kropp"!!! Och så känner jag hur något "kommer in i mig" från mina händer och upp över mina armar och det känns som om hela jag fylls av något. Det var en så otrolig, hemsk men totalt underbar känsla. Jag kände att jag hade dem hos mig. Men nu var vi ute på totalt okänt vatten och ivi hade inte en aning om vad vi skulle göra nu och jag tänkte - jaha, nu är de här hos mig och vad fasen ska jag göra nu??? Jag ångrade att vi ens försökt oss på nåt sånt här. Men......jag tänkte att jag blundar väl och kollar om jag kan få syn på något ljus......och det gjorde jag!!!! Jag bad flickorna att inte vara rädda, bad om hjälp från den andra sidan och så ser jag hur flickorna försiktigt börjar gå mot ljuset.....en kvinna kommer och möter dem......och så fullständigt exploderar ljuset som i en explosion - och flickorna "sugs" in. DET var det mest fantastiska jag varit med om. Det var ett sådant kärleksfullt ljus och så fantastiskt vackert och efter det har jag aldrig någonsin tvivlat en sekund på att ljuset finns..... ## Comment 85 Author: signemo \# 85 Så fantastiskt. Vilken upplevelse ## Comment 86 Author: [Borttaget] Åh, vilka berättelser, jag älskar den här tråden\*stolt\* :-D ## Comment 87 Author: pyttelillatrollet visst är det underbart! Fin upplevelse fick du ialla fall! ## Comment 88 Author: [Borttaget] Min starkaste upplevelse hände när jag var ca sex år gammal.Det hände i köket hemma.Jag vaknade av att mamma skrek så jag springer ner och ser att pappa ligger på golvet i köket.Mamma försöker hindra mig från att komma in i rummet men jag smiter in.Springer fram till pappa och böjer mig över honom och tar han i ansiktet.Ser han då samtidigt att han står bredvid sig själv.Det var väldigt starkt (hade mardrömmar om detta jätte många år) men tänker idag att det var det som öppnade upp mig. så idag försöker jag lära mig så mycket som möjligt som jag vill, pö om pö,ej för fort. Kram Marina ## Comment 89 Author: Opal Har så många jag kan skriva men denna får det bli. Jag är 20 år och min älskade farfar gick bort vid 95 års ålder. Jag var så ledsen och nere. Sov själv i min lägenhet och helt plötsligt så vaknar jag till och tittar ner mot fotändan och ut i hallen. Där står min farfar (2 dagar efter hans bortgång) och tittar på mig på ett litet avstånd. Jag känner att jag blir varm inombords inte rädd. Han står kvar en stund och sedan försvinner han. Jag har inte berättat detta för någon i min familj för dom tror inte på sånt här. För några år sedan så började han visa sig för mig igen. Jag blir glad varje gång jag får se honom. ## Comment 90 Author: Aracco Mitt starkaste möte med andra sidan var när jag under en meditation först "ramlade" igenom flera tidigare liv och sedan kom hem och fick träffa min guide. Jag besöker ofta en plats "hemma" det är en liten sjö och vid den står en vacker stenbänk och brevid den blommar de vackratse röda rosor jag någonsin sett.Färgen är så klar och skinande och så vacker. finns ingen färg här som ens kommer i närheten av den.  bättre plats att meditera på finns inte.  Det fräkaste jag upplevt är att stå med ett ben i denna världen och samtidigt uppleva och se ett tidigare liv. Jag och min bästa vän var gifta i ett tidigare liv. vi bodde någonstanns i Skottland och jag var man och jobbade som "vaktmästare" för ett övergivet slott jag hette Jon och hon Em. vi hade ett litet hus som låg i en dal precis brevid sjön. det var höst och det små duggade jag gick in i huset och där låg min fru som var döende. Jag satte mig hos henne och höll hennes hand samtidigt som jag såg hur hon  tog sitt sista andetag. jag blev utom mig av sorg och gick ut på en kulle och jag förbannade kärleken och svor att aldrig mer älska om det innebar sådan smärta att förlora den jag älskade.  ( i mitt nästa liv levde jag som buddhist munk och spenderade hela livet i ett kloster i meditation) I det här livet har det funnits jätte konstiga vibbar mellan mig och min vän. och en dag när jag kände att nu måste jag få svar på vad det här handlar om, såg jag hur hon förändrades och jag kände lukter och upplevde en massa känslor jag hörde ljuden av naturen från det tidigare livet samtidigt som jag  hörde och såg oss i det här livet inomhus. Jag berättade om vårt gemensamma tidigare liv för henne och helt plötsligt insåg vi varför det varit som det varit. Det var en fräck upplevelse. och alla konstiga vibbar mellan oss är borta. Mitt tema i detta livet har varit att lära mig älska igen för att släppa någon inpå mig är något jag haft väldigt svårt för. Men efter den här upplevelsen insåg jag att det var dags att älska igen. Och det har jag gjort. Även denna gång dog den jag älskade men nu förbannade jag inte kärleken utan tog den till mig i mitt hjärta och insåg att det var den finaste gåva han gav mig. jag lärde mig att våga älska igen. ## Comment 91 Author: Cikoria Den allra starkaste händelsen var när jag och 4 vänner tog våra mopeder upp till det där huset, klockan var väl runt 00.00. Vägen upp dit gick jättebra. Det var fullmåne, så vi såg oss omkring på gården, och gick även in i huset, där jag tyckte mig se en ljus kvinnogestalt gå genom sovrummet. Jag vände snabbt därifrån fylld av en olustig känsla. Även en av mina vänner kände sig osäker i huset. Vi alla gick ut och gick dom 25 metrarna till våra mopeder. 2 av killarna körde före, dom hade snabbare mopeder, strax efter dom körde min tjejkompis iväg. Sist åkte jag, som skjutsade den sista i gänget. Vi åker kanske 500 meter, och får syn på min tjejkompis som hysteriskt gråtande står och försöker få igång sin moped, som lagt av, Jag, som kan en del om motorer, kollade lite snabbt. Bränslekranen var på, och moppen var fulltankad (det handlar om en Yamaha DT års.mod 95). Hur vi än kickade och höll på så startade inte moppen. Hela tiden så var det iskallt, trots att det var sommar. Det var först när den som jag skjutsade lade handen på sadeln på mopeden som den startade. Vi startade även min moped och åkte iväg fort. Vi stannade sedan på parkeringen till skid och golfanläggningen för att ta en cigarett och försöka lugna tjejkompisen, som var fullkomligt hysterisk och bara grät. Jag vände mig mot golfbanan, som sträcker sig mot skogen där ödehuset ligger, och tyckte mig se ett vitt ljus närma sig. Vi åkte iväg återigen, upp på villaområdets dagis, där vi stannade. Det var han som jag skjutsade som körde då, då jag kände mig helt borta. Han berättade sedan att jag suttit och sagt något om att vi skulle krocka o.s.v. När vi kom upp till dagiset och jag klev av moppen så ramlade jag bara ihop i en hög. Jag kände mig iskall och bara låg och darrade. Jag vet inte vad det var, men något är det. ## Comment 92 Author: [Borttaget] Nu blåser jag liv i en mkt spännande tråd:-D Eftersom ÖN har en bunt nya medlemmar så finns här säkert mer spännande att delge:-D ## Comment 93 Author: stina63 Så bra jag har många starka upplevelser och en av dom är när jag blev väckt tidigt på morgonen av min andliga vägledare. En tidigt morgon för 16 år sen ca hör jag en röst som säger Vakna tina och lyssna. Jag kände en energi över mig och reser mig upp och lyssnade.. Allt var helt tyst denna tidiga dag i juni månad. Plötsligt hör jag en koltrast flyger från min balkong och sätter sig uppe på ett träd. Där började koltrasten sjunga allt vad han kan. Jag satt bara där ute på balkongen och lyssnade. Sen kom det en fågel till med i kören efter en liten stund var det en hel orkester med fåglar som sjöng helt underbart. Lika plötsligt som fåglarna började sjunga var det som om någon stängde av ljudet. Fåglarna slutade sjunga samtidigt. Jag tänkte inte mer på detta men nästa natt blev jag väckt igen samma tid med samma ord,,, Vakna tina och lyssna. Samma fågel flyger upp och börjar sjunga och andra fåglar hjälper till. Detta hände ett par nätter i rad samma procedur varje natt. De var som om jag skulle vakna upp och lyssna se allt i ett annat perspektiv. Jag fick en sådan enorm energi och kraft inom mej. Det kändes som jag blev född på nytt igen. Och jag tror att detta är en av mina mest starkaste upplevelse jag haft inom det andliga. Och det är jag djupt taksam över. Kram tina ## Comment 94 Author: I-am Jag hade precis gått en andlig utvecklings-kurs. Fick lära mig att gå runt med pekare och känna av bla currykryss. Så jag åkte hem till min väninna för att kolla hur dom hade det med dessa kryss. Under tiden jag gick runt och kollade så stack det till i min hand, som en stöt. Sen började det pirra i hela handen och upp i armen. Så jag sa till min kompis- jag har kontakt, det är någon som vill prata med mig. Jag kände att det var en man. Väldigt kärleksfull. Sen försvann det. Min kompis skulle massera mig. Och då bad jag mannen fortsätta prata med mig. Jag ville att han skulle visa mig hur han såg ut. Jag fick se ett par blåa jeans, flanellskjorta. Jag förklarade detta för min kompis under tiden hon masserade mig. Han visade mig lite grå hud, fick känslan av att han rökte. Bäst av allt så visade han mig sitt underbara leende. Jag sa till min väninna att hon hade kort på honom. Fick bara den känslan. Och det hade hon. Det var hennes morfar jag fick kontakt med. Så himla häftigt![Glad](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-smile.gif "Glad") ## Comment 95 Author: [Borttaget] Denna tråd lever o frodas, HÄRLIGT!!! Fortsätt berätta nu allihop, ju fler berättelser desto bättre:-) KRAMA ## Comment 96 Author: I-am #95 Jag glömde tillägga att denna man som jag fick kontakt med hade dött i hjärtinfarkt. Vet inte om det var därför jag kände stickningarna i hand och arm.