# Djurkommunikation / andra förmågor Author: Bengt-Olov Hej! Jag är av en särskild anledning lite nyfiken på hur stor andel av er som har förmågor åt det "övernaturliga" till, som också har en bättre förmåga att kommunicera med djur än vad de flesta andra har. Frågan är alltså endast ställd till dem av er som anser att ni har förmågor åt det övernaturliga som är större än andra (detta kanske är de allra flesta av er ändå?). Ja, å frågan är - anser ni / DU att du OCKSÅ har bättre förmåga att kommunisera med djur, än vad andra (majoriteten av svenskar, kan vi säga) har, eller har du kanske tvärtom en sämre kontakt med djur!? ## Comment 1 Author: Tuva-Lena Ja, jag tror att jag har lite bättre förmåga att kommunicera med djur än normalsvensken. Men det kan också bero på att jag är en djurvän av det gigantiska slaget. ![Kyss](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-kiss.gif) Jag "känner in" det djuren upplever.. ## Comment 2 Author: Bengt-Olov Puttar upp den här... ## Comment 3 Author: rosmarin90 Jag ägnar mig inte åt djurkommunikation över huvud taget. Mina egna djur där läser jag kroppsspråket och pratar högt med de helt enkelt. Min hankatt brukar lotsa mig dit han vill att vi ska. Antingen det är ut i köket och för att visa att jag behöver fylla på matskålen. Eller att han behöver gå ut på lådan....vi har den på balkongen. Sitter jag uppe för länge på natten brukar han komma och jama och tala om att det är dax att sova. Min honkatt hoppade till och med upp i luften och slog tassen i kylskåpsdörren för att markera att det var dax för ny mat. På mina sittningar kommer det djur ibland, men de kommunicerar inte. Utan de blir en del i bevisföringen. Visar att de finns med oss även på andra sidan. Vilket tröstar mig jättemycket efter att jag var tvungen att låta min älskade katthona gå till de sälla jaktmarkerna vid 13 års ålder, Rose ## Comment 4 Author: [Borttaget] Jag har något bättre förmåga än vad normal svensken har då jag även "pratar" med dem då de har lust. Jag är inte utbildad och det är väldigt sällan jag själv vill kommunicera utan det bästa är att en Djurkommunikatör kontaktas som kan sin sak på ett proffesionellt sätt. ## Comment 5 Author: Jane-Lyzell Jag har sen barnsben innan jag kunde gå sökt tryggheten hos våra vänner djuren - som bäbis mest hundar och katter men senare hästar också! Djuren har ett emetionellt språk som går att kommunicera med direkt! Djuren har inget männskligt språk! Det kommunicerar med känslor! Det rent männskliga avläsningarna av djur sker på psychic nivå - därav de männskliga intolkningarna:-) Enligt mig kan du inte kommunicera direkt med djuren- utan det gör du via en djurkommunikations guide!, om det är något den vill ha sagt eller du vill ha sagt till den! Vänligen Jane ## Comment 6 Author: Sol-Angelica Jo eftersom man hela livet alltid har haft djur runt sig så lär man ju sig ju de olika djurens "språk",man lär sig förstå vad dom vill,vad dom känner inför olika saker,man lär sig allt, därför att man älskar dom.som det är med alla andra relationer man försöker lära sig varandras "språk" men måste tilläga att jag nog alltid tyckt det varit mycket lättare att lära sig djurens "språk" än människo "språket",,,(; ## Comment 7 Author: melia #0 jag är nyfiken på om du själv har någon speciell förmåga att kommunicera med djur ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 8 Author: Bengt-Olov Jasså det är du!? :-) Nej, det har jag faktiskt inte. Nej, å jag har inte någon förmåga åt det "övernaturliga" heller, tyvärr... I alla fall ingenting jag har noterat... Är däremot väldigt nyfiken på allas påstådda extraordinära förmågor, dock. Vill gärna lära mig förstå dessa! Om resultatet (av denna förstås inte särskilt tillförlitliga enkät) skulle visa att det finns ett klart samband mellan goda djurkommunikationsförmågor och goda förmågor av "övernaturlig" karaktär, så har jag en liten hypotes om vad den gemensamma nämnare skulle kunna vara, och vad förmågorna ifråga skulle kunna utgå ifrån...  Hade väl utgått från ett mer blått och gult resultat (och även hoppats på det)... Dock är väl tendensen att ett visst samband finns. Fast med tanke på att personer med goda djurkommunikationsförmågor säkert lockas av frågan och att dessa därmed i större utsträckning väljder att delta i enkäten, så är jag liksom inte riktigt nöjd med siffrorna så här långt... :-/ :-) Någon som föresten redan har en bestämd åsikt om vad ett gemensamt ursprung till förmågorna kan bestå av, om detta nu finns!? ## Comment 9 Author: Bengt-Olov Puttar upp den här! Hoppas fler vill delta i enkäten!! ## Comment 10 Author: Thinka Jag omger mig ju med djur dygnets alla timmar, mina egna och andras. Ja jag har något bättre förmåga att kunna kommunicera med djuren än normal svensken. Jag läser av deras kroppsspråk naturligt. Men det händer också om än sällan att jag kan snappa upp kännslor och bilder. Men jag tränar inte på att kommunicera med dem eller inget jag vill pyssla med. ## Comment 11 Author: Bengt-Olov Puttar upp den här igen... ## Comment 12 Author: Eija Svarade att jag har lite bättre än normalt....har oxå växt upp med mest hund, och har själv hundar....och jag måste säga att jag pratar med dom jämt och dom lyssnar och lär....sen är dom väldigt olika sins emellan pricis som vi människor, så vissa är lättare att läsa av och andra lite svårare.... ## Comment 13 Author: Starfall Jag brukar försöka känna in mina djur, men vet inte om det jag får till mig stämmer. Så jag anser att jag inte kan mer än någon annan. Men visst har jag en bra kontakt med djur, då de betyder allt för mig. Många djur jag aldrig tidigare träffat drar sig till mig, känns lite kul:) Jag har en katt som varit borta sen i december 2007.. Inga spår efter henne alls. Har en tråd om lilla Tossan. Om det är någon som vill försöka känna in vart hon finns, så får ni gärna pm:a mig, så kan jag skicka bild på henne. Kramar/Carro ## Comment 14 Author: Pehpsii Min mamma har berättat för mgi att min förmåga att "komma överrens" med djur har jag haft sedan jag var jätteliten. Jag har kunnat tämja djur som ingen anna fått gå nära etc. Djur brukar självmant gå fram och hälsa på mig (t.o.m katter). Det känns kul att det är så, och det har gjort det lättare för mig att t.ex hjälpa skadade djur och hålla på med det jag älskar mest - hjälpa misshandlade hästar att våga lita på människor igen. ## Comment 15 Author: Bengt-Olov Puttar igen! Alla är väl inte i Avesta och spökar!? ## Comment 16 Author: sven-g Äad djuretr lite osäker vad som menas med att prata med djur. Om det är att känna vad djuren menar, känner sig, tycker, mår, ömsesidigt förtroende. Ett exempel när ett djur ska föda och behöver hjälp så vet både djuret och mäniskan vad den ska göra, och ett lungt samförstånd infinner sig. Så är det en naturlig förmåga för många som är uppväxta med djur omkring sig. (EJ alla endel är helt oförstående) Men det uppfattar jag ej att detta menas som. ## Comment 17 Author: [Borttaget] #16 Jag började fundera på samma sak men för min del så svarade jag i egenskap av att "prata" med dem. Inte genom kroppsspråk utan genom att få bilder och rena känslor till mig, ibland känner man även rent fysiskt. Detta kan man göra på distans utan att träffa djuret öga mot öga. Många är ju suveränt och imponerande duktiga på detta. ## Comment 18 Author: sven-g Jag ska berätta en sak som hänt mig, om ni vet vad hereford kor är för något. I alla fall är det djur som normalt ej är hand tama. Kände på mig att det var något pågång. Gick ut i hagen där gick en ko med ett par klövar utstickande från baken. Ringde till min kompanjon som även tillsammans med mig ägde djuren, hur ska vi göra det här går ju åt h-vete hon har slutat haft värkar. Men hur det än var så lade sig kon, ni ska veta att jag var helt ny på denna situation, men jag visste hur jag skulle göra ändå fast jag borde inte ha kunnat detta. Jag stoppade in kalven för huvudet låg tillbaka vridet, när kalven låg rätt drog jag försiktigt i benen då fick hon verkar, på detta sätt fick vi ut kalven. Vi var helt säkra på att den var död pga omständigheterna, började massera kalven med gräs, glädje tjut han var vid liv men helt orkes lös. På telefonen igen försöka få tag i råmjölk, fanns ingen som hade något. Då försöker jag mjölka kon tänkte jag gick hem efter en gammal nappflaska. Den halv tama kon stod helt still medans jag mjölkade henne, för er som ej förstår situationen så är det omöjligt att mjölka en sådan ko, som ej är fullt tam. Hela natten satt jag med kalven i famn i hagen den orkade ju knappt få upp huvudet från marken dom första timmarna. Jag satt där med min flaska direkt han ätit ur en mjölkade jag en till, så satt jag och gav honom mat hela natten. Klockan 6:00 på morgonen orkade han stå på benen. Då gick jag hem och tog en kopp kaffe, när jag kom tillbaka gick det ej att mjöka kon längre, hon blev sur på mig när jag försökte. Efter ett par timmar till såg jag varför, kalven stod och diade för fullt. I denna situation då gråter man en skvätt av lycka. Man kan undra hur både djur och mäniska vet hur dom ska göra fast dom alldrig varit med om detta tidigare. ## Comment 19 Author: I-am #18 Vilken häftig upplevelse. Jag blev alldeles tårögd nu. ## Comment 20 Author: Bengt-Olov Fin berättelse... Borde förstås ha preciserat vad jag menade med "djurkommunikation". Det jag MENADE med (god) djurkommunikation, var god kontakt och förståelse med fysiskt levande djur, och kontakt med dessa "direkt", och inte på telepatisk väg... (En annan - som är en helt "vanlig dödlig", i alla fall vad jag TROR - är inte så van andra kommunikationssätt, och har inte ens någon koll på vilka andra sätt det finns heller...) Hoppas inte så många missförstått detta! Ni som "enkätat" utifrån att det avsåg något annat, kan väl bara plita ner en rad om det... ## Comment 21 Author: sven-g #19 Jag blev även tårögd när jag mindes och åter upplevde händelsen. Den glädjen och tillfedställelsen att kunnat rädda ett liv, går ej att beskriva. ## Comment 22 Author: I-am #21 Jag vet jag räddade en humla härrom dagen ( inte en kalv o ko direkt) Men man blir så himla glad, en superskön känsla. Humlan var alldeles dyngblöt när jag tog in den. Jag la den på en servett och tände en lampa så att den skulle ev kunna torka. Och det gjorde den. Sen börja den flyga, jag släppte ut den. Man blir verkligen lycklig![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 23 Author: [Borttaget] #22 Hehe....Jag är hopplös jag med, räddar varenda kryp som kommer in förutom de som biter och suger blod från mig, tyvärr, myggorna har jag ingen störe empati för. #20 Om du inte avsåg "Djurkommunikation" utan en vanlig kommunikation med djur så tror jag att har ett normalt förhållande till djuren förutom att jag med lätthet läser av deras kroppsspråk men det gör ju de flesta när de haft en typ av djur ett tag. Djur har alltid funnits omkring mig och jag har väldigt svårt att leva utan djur omkring mig. Jag tror annars att nästan alla i denna tråd pratar om kontakt med levande djur, bara så du vet :)! Jag själv gör det i alla fall i tidigare svar. ## Comment 24 Author: [Borttaget] Jag har ingen förmåga så att jag t.e.x kan sitta mittemot djuret och snacka med den, i stil med "Jaha. hur mår du idag då?" Utan snarare en väldig kontakt med djur. Jag vet två hundar som var helt fantastiskt gosiga och underbara mot mig, men som visade aggressioner mot alla andra annars, som fick avlivas pga det, Utan att jag riktigt förstod varför, eftersom jag bara sett den goa sidan av dom. Men enligt ägarna ska dom ha vart fruktandsvärt elaka mot alla andra. Förutom det trivs jag jättebra med djur och har lätt att få kontakt med dom. Jag har aldrig behövt "Jagat" efter ett djur, utan det har gärna kommit fram till mig och lämnar inte mer än gärna mig när de väl är framme. Jag själv kan gosa med djur i timtal, om det inte ore för att ägarna shasar iväg sina djur direkt från mig. Älskar djur. Har två hundar själv som är helt uderbara. :) ## Comment 25 Author: Bengt-Olov 23: Med god djurkommunikation menade jag BÅDE "vanlig" kommunikation som är "extra god" (djuren drar sig till en, man själv dras till djuren, man har bättre kontakt med djuren och man även tror sig ha bättre förmåga än andra att läsa av deras kroppsspråk etc., OCH, för dem som har ÄNNU bättre förmåga till kommunikation med djur, TALANDE med dem. Kan man t.o.m. TALA med djuren (hur man nu ska definera det?), så har man som jag ser det EXTRA EXTRA bra djurkommunikationsförmåga... Tycker nog det verkar som att du HAR det... :-) ## Comment 26 Author: ewapewa Hejhej! Min förmåga att kommunicera med djur fungerar som så att jag får bilder både från dem och om dem. Jag brukar kolla av hur de mår på mitt vanliga sätt när jag öppnar upp, och får då bilder om djuren som de inte är medvetna om själva, oftast om hälsan eller de omständigheter de lever i. När jag får kontakt sänder de bilder som berättar om tex vad de saknar, vad och vem de gillar, vem och vad de ogillar osv osv. och då visar de ju det som är viktigt för dem. Så jag kommunicerar med dem utan att "prata". Jane #5 skrev att djuren kommunicerar med känslor, och det gör de naturligtvis, precis som alla levande väsen, men efter vad jag upplevt har jag sett att de är mer avancerade än så, eftersom de faktiskt har fler vägar att nå fram till oss, beroende på hur känsliga vi är att ta emot dem. Min katt Lisa kom springande häromdagen för att upprört göra mig uppmärksam på att jag glömt strykjärnet på. Och eftersom jag då inte öppnat upp, kontaktade hon mig på vanligt oöppnat vis, genom jamningar och krafs. Det kanske är så att djuren anpassar sin kommunikation efter den de vill kontakta!? Ha det gott, Ewa ## Comment 27 Author: sven-g Detta har väl inte med tråden att göra, men med djur, och detta är en ledsam solskens historia som jag var med om.                 Detta är många år sedan.  Jag gick hemma på gården, så fick jag till mej att jag måste gå ut på en udde och kolla, det fanns ingen anledning att jag skulle besöka platsen. Över udden var ett gammalt fårstängsel draget. När jag kom dit och av någon anledning gick jag rakt på en hund som satt fast i stängslet. Hunden hade halsband med ett grimskaft som fastnat på så sätt att haken hakat fast sig i fårstängslet. Hunden kunde inte komma loss hur den än gort. Jag tog hunden med hem och började ringa runt, tillsist fick jag tag i ägarinnan. Det som var tråkigt var att hon inte trodde mig, istället för tack fick jag en utskällning och blev beskylld för att tagit hunden. Jag kan förstå hennes resonemang. Jag hade inte på platsen att göra, och sättet hunden fastnat på. Så ibland blir det fel fast rätt. Det måste varit andarna som sänt mig att hjälpa hunden. ## Comment 28 Author: Bengt-Olov Puttar igen... ## Comment 29 Author: MariaJ Jag har mest kommunicerat med hästar och hundar. Jag har hjälpt flera djurägare att ta bättre hand om, och förstå  sina djur och det är jag så otroligt tacksam över. :-) Hur jag sen kommunicerar är ju inte så viktigt..det viktigaste är att jag gör det med respekt för djuret och djurägaren..och att man gör det för att hjälpa !!! Vänligen  MariaJ:-) ## Comment 30 Author: Bengt-Olov Ja, vi puttar lite igen...