# Dras ut i rymden, frånkoppling, rädd?
Author: KALAMACH

Så länge jag kan minnas har jag fått en svindlande känsla av att titta upp på himlen när den är klar (utan moln). Det känns nästan som att jag ska sugas ut, vilket jag sa till min förälder som liten. Idag märkte jag hur jag fastnade med blicken på en blinkande stjärna i säker fem minuter. Gick ut på balkongen och tittade, trodde att det kanske var något människoskapat som syntes, eftersom den blinkade så våldsamt. När jag stod på balkongen och tittade upp fick Jag fruktansvärd yrsel. Det kändes som om jag blev dragen, men inte fysiskt. 
Läskigt och jag gick in och satte mig i soffan och djupandades. 

Vad är detta? 

När jag är känslomässigt rå och har svårt att somna kan jag ibland känna att jag lämnar kroppen. Stiger någon kilometer eller så för att, av panik, falla handlöst och fruktansvärt fort tillbaka igen. Det är fruktansvärt obehagligt. 

Till följd av att det alltid händer något läskigt när jag är helt närvarande har jag lagt mig till med vanor av att konstant lyssna på böcker/poddar + göra mig upptagen med händerna (tvspel, greja med målet, plocka med saker, rita etc.) 

Känner mig bortkopplad från mig själv och samtidigt rädd att stanna upp och undersöka. Hade det bara varit jag hade det varit lugnt, då hade jag nog vågat, men jag har barn som behöver mig funktionell...  


Sorry för ett spretigt inlägg men jag blir inte klok på detta. 

Vad drar i mig och varför? Vad gömmer sig bakom rädslan? 

Någon som har någon klok tanke kring detta? 

/förvirrad och trött, men psykiskt frisk.

## Comment 1
Author: Magi-cat

Du behöver inte vara rädd. Det kan vara det första att komma ihåg. 🤗 Det blir lätt så att ju mer rädd man är, desto mer läskigt känns det och så lägger man märke till mer osv.... Ingen drar i dig, det är jag helt säker på.

När blicken "fastnar" på något kan det lätt uppstå olika fenomen. Många blir yra när de tittar uppåt. (Jag känner också igen det.) Inte sagt för att "förringa" dina upplevelser, men för att du inte ska behöva vara rädd utan kunna fokusera på det som skapar lugn och ro. 

Gå ut i naturen, tänker jag mig, minska stress från TV-spel och paddor, titta på grönska och betrakta lugna vyer långt bort. Låter inte det underbart? Känna hur man är stadig med fötterna på jorden. Det finns så mycket att upptäcka alldeles nära!

Rita och göra något med händerna låter toppen! Det blir något kreativt av det hela.
Lycka till!