# hur blev ni troende Author: spoken123 jag kan berätta hur jag blev troende, det var så att killen som jag hade, lämnade mig ensam med 2 små barn, jag hade ett jobb, som jag vantrivdes på, jag var så deppad, så jag hade tankar att ta mitt liv, när jag kom hem, trots att jag hade barnen, men jag var så deppad, så jag kunde innte tänka en redig tanke, men helt plötsligt, kom en tanke till mig och jag tänkte   om jag tänker på Jesus, så kanske det känns bättre. ni vet kanske hur det känns att vara nykär och ni vet att den andra besvarar er kärlek, så kändes det, och det kändes också som någon öppnade ett lock i mitt huvud o tömde en hink med varmt vatten i hela kroppen, jag blev varm, rädd och lycklig på en gång, ja ville berätta för alla, så lycklig var jag. senare har jag läst i bibeln de orden tro inte att någon ska tro dig för det gör de inte, så klart ja gjorde det inte heller, en helkonstig känsla men helt underbar, sen har jag fått svar på de mest underliga sätt, i horoskop, andra annonser m.m.idag är jag mycket tacksam, för det jag fick uppleva ## Comment 1 Author: Skogskraft Nu är ju många här inte troende/kristna/religiösa för 5 öre, men för egen del, så hade jag tappat barnatro & övertygelse typ i tonåren & irrat mig totalvilse på de mörkare stigarna, tills jag en kväll strax före julen 90 eller 91 blev överbevisad om både Gud, änglar, andevärlden & livet efter detta, på ett sätt designat för mig så att jag verkligen skulle fatta, vilket jag gjorde med forsande tårar. Detaljer anser jag vara privatsak, men jag har alltid hävdat att mitt liv började vid ca 25... ## Comment 2 Author: Elisabeth-J Jag har ju alltid trott på andevärlden eftersom jag sett dom sen jag var väldigt liten, men det som gjorde mig riktigt troende var en händelse när jag var 12 år, så mitt liv började då :) ## Comment 3 Author: zeretki Ja, jag har alltid trott (vetat) på vissa saker som går under beteckningen övernaturligt. Försökte vara kristen från ca. 9-13 års ålder men det funkade inte för mig. Jag började läsa konfirmationen men kände att Bibeln inte passade mig och då bestämde jag mig för att inte vara kristen. Jag tror däremot på andra makter och andar och det känns jättebra för min del. ## Comment 4 Author: [Borttaget] Jag har alltid haft en tro, men jag är inte döpt och kommer inte döpa mig. Jag har en lite säregen tro men det är min tro. Eftersom Du frågar så ska jag svara men jag vill ändå säga att jag är jätteglad för att du och alla andra har hittat sin tro för utan tro, vad är vi då? ![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif) Jag tror inte på kyrkans män, jag är inte religös och jag svär. Jag tror på livet, jag tror på födelsen och döden, jag tror på GUD och jag tror på änglar och livet efter döden. Jag tror på kärleken och jag tror på utveckling och människans suveräna rätt till en egent tro på livet! Jag tror och känner vördnad men jag har aldrig läst bibeln och kommer aldrig att göra det. Den dagen de kan presentera den riktiga bibeln som inte förvanskat guds ord för att gagna makten, ja då är jag villig att läsa den. Jag föraktar religoner av alla de slag som propagerar kärlek men för krig i guds namn, jag föraktar präster som prackar på människor en skriven åsikt utan utrymme för ett eget tänkande. Jag föraktar all den skrämmsel som religoner förmedlar i form av att hot om helvetet och skärselden. Jag föraktar den värld vi lever i som i guds namn säger ja till krig. Jag föraktar de religoner som än idag gör skillnad på de olika könen och menar att de homosexuella är djävulens påfund. Jag föraktar de präster som anser att det endast är de som har rätt att prata om uppenbarelser och änglar, vi som tror på det mediala räknas som häxor, också det djävulens redskap. ## Comment 5 Author: Morrhoppan Jag tror inte alls, på gud och jesus och änglar och sånt, alltså. Har aldrig gjort det och kommer aldrig att göra, har gått ur svenska kyrkan nyligen. Däremot så tror jag på någon form av andar eller energier. ## Comment 6 Author: TantAlma Jag tror på Gud, jag har dock inte läst mycket i bibeln, är döpt, gått i söndagsskola & gift mig i kyrkan. När jag träffa min man bestämde jag mig för att läsa på lite om den religon han är uppväxt med och flera saker kunde jag ta till mig. Jag tänkte den dagen vi får barn, borde jag åtminstånde veta. Jag har en flicka idag. Normalt skulle jag ha döpt henne eftersom det är tradition och jag vill skydda henne. Men vi hade bestämt att barnen ska själva få välja vad de vill tro på. Det gör jag själv idag. Tror på Gud men tillhör ingen religon. ## Comment 7 Author: [Borttaget] Jaha...detta var intressant. Ja..min så kallade tro började väll när jag var liten. Miniorerna, juniorerna,m.m och sedan komfirmation och sedan så tänkte att nu är jag väll klar med kyrkan då.....men så blev jag minior, junior ledare själv. När jag fick min son blev det mammabarn gruppen i kyrkan.....och även när jag hade det som jobbigast under mitt första gravitet så fick jag hjälp ut av min komfirmationsledare som jag forvarande hade kontakt med. Så en dag så var jag ute för att söka jobb på Abf och såg en ledig tjänst här i Gbg inom svenska kyrkan och tänkte den måste jag bara söka (Det var väll tänkt så från Gud) och jag trodde att jag alldrig skulle få det jobbet...men så ringde de och ville träffa mig.....och så hamnade jag i kyrkan igen....konstigt tycker jag ibland själv..men är övertygad över att det finns någon (gud) där som tar hand om oss. ## Comment 8 Author: Vibeka Jag har så länge jag kan minnas trott på andevärlden...då jag började sanndrömma i tidiga tonåren, men ett möte med en ande när jag var 17 år gjorde mig helt övertygad ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) Jag tror på Gud som en oändlig kärleks energi som vakar över oss.