# Spökerier Author: dorkey Jag behöver lite hjälp, om det går.. Kan nästan inget om övernaturligt, hur det funkar och hur man ska gå tillväga, och själv är jag så fruktansvärt rädd för spöken så bara jag sitter och skriver detta nu så får jag kalla rysningar längst ryggraden.. Jag undrar om någon kan hjälpa mig förstå vad som pågår hemma hos min mamma, vad de vill? En liten förklarelse skulle nog hjälpa mig att lugna ner nerverna.. Kan man bara enligt en beskrivelse se om det är "god" eller "ond" energi? Hos min mamma ute i Ramvik på ett ställe som kallas "Skogsgläntan" ligger två hyreshus. Min mor med familj bor i ett av dem. Förut för några år sedan (säkert över 10-15 år) så var det ett gammalt ålderdomshem, och enligt många rykten så var det dessutom ett "psykålderdomshem" för mer psykiskt sjuka gamlingar. Själv har jag alltid trott på övernaturligt men har inte varit med om något som verkligen kan bevisa att det var något övernaturligt förrän just den natten.. Jag hade en våningssäng och sover då endast en pytteliten bit från taket. Någonstans omkring klockan tre på natten så hör jag små steg, inte riktigt klara utan mer suddiga, det kommer inte från något annat rum, jag hade dörren öppen som alltid och jag konstaterade väldigt fort att detta var spöken. Sen helt plötsligt så hör jag hur stora möbler dras omkring, som sängar, byrås, stora bord etc... Det dras och ommöbleras och håller påoch så blir det helt plötsligt knäpptyst.. Jag hör småsmåsmåsmå viskningar och otydliga steg oh så blir det tyst i nästan en timme. Jag kunde inte sova då jag låg i sängen i full panik och höll på att börja gråta av rädsla, precis när jag var påväg att lyckas somna så börjar det igen.. samma procedur om och om igen tills jag tillslut lyckas somna av utmattning. Fler saker har inträffat vid olika tillfällen, en gång när jag skulle bädda sängen råkade jag stöta huvudet mot taket och precis efter, mindre än en sekund så motsvarades dunket av tre hårda slag, som en att en stor och tung basketboll studsade ovanför mitt huvud tre gånger, jag flydde därifrån och det var sista gånger jag sov i den sängen. Hela den natten var det som att de var arga för att jag inte ville sova i min vångssäng, de slamrade och levde om.. Min pojkvän blev tom ganska förskräckt.. En speciell gång när vi var här hemma, hos min pojkvän i Härnösand.: Vi låg  i sängen och försökte sova, har ingen aning om vad klockan var. Helt plötsligt känner jag ett obehag och det verkligen känns som att någon står utanför draperierna och tittar på oss. Jag säger detta till min pojkvän som inte säger ett ord.. Han ligger bara helt stilla. Jag fruktade att det var för att han tyckte att jag var galen. Plötsligt säger jag att jag tycker det verkar som att det försvunnit, det kändes som en... lättnad helt enkelt, jag kände inga obehag längre. Då glor Jonas på mig med stora ögon och allt han säger är; "seriöst?" Tydigen så hade han provat på en metod han läst om angående att man ska argt säga åt spöket att ge sig av, att det inte är ett bra tillfälle. Och det hade han gjort, tänkt alltså. Fler saker har inträffat, och jag undrar om jag är extra känslig mot spöken eftersom jag är så rädd? dras de till mig för det? Vad är det som händer, vad är det de vill? varför är de omkring mig som är så rädd och verkligen inte vill ha dem i närheten?! Vad kan jag göra för att bli av med dem? eller att acceptera läget? ## Comment 1 Author: dorkey putt ## Comment 2 Author: Thinka Du kan be dem att lugna ner sig eller att säga att du är inte mogen , än. Eller så kan du helt enkelt fråga den /de vem det är och vad de vill. Antingen högt eller genom att tänka det.  Jag förstår din rädsla för jag har varit rädd en gång själv. ## Comment 3 Author: dorkey Men vad skulle kunna hända om jag frågar vad de vill? De gillar att jävlas, verkligen. Min lampa i taket har ingen "skärm" så endast glödlamporna syns, och jag har endast en glödlampa i. Ibland när man vaknar, eller ibland när man varit iväg ett tag så byter glödlampan plats titt som tätt. Det är mer roligt tycker jag, det är inget jag är rädd för. Jag har även ett akvarium, med massa växter och stenar såklart. en dag när jag hade varit hos min pojkvän i stan och jag kom hem så hade en massa växter, stenar, dekorationer i akvariumet bytt plats.. Självklart går jag till min mamma och frågar, "va? nej" och bara det är bra nog, hon är en överstressad person som aldrig någonsin skulle få för sig något sådant. Min äldsta illasyster fattade ingenting, det syntes på henne. Och Jasmine är tom förliten för att kunna nå ner och byta plats på allt, tom om hon står på en stol. Så vem var det? Och varför flyttar de och ändrar på saker när jag inte är med? Att de gör det i ens närvaro kan man förstå, de vill bli sedda. Men när man inte är omkring? har de bara tråkigt eller? :S ## Comment 4 Author: [Borttaget] De är bara lite nyfikna, därför leker de lite med lampor och akvariumet :-). Det är inte farligt så du ehöver inte vara rädd och som Thinka säger, antingen ber du dem lugna ner sig lite så att du inte ska bli störd det är då viktigt att du pratar direkt från ditt hjärta för hela din själ måste vilja detta. Annars frågar du rakt upp och ner vad de vill. I ditt fall, eftersom Du är så orolig, skulle jag nog välja alternativ ett. Prata högt eller tänk det du vill (jag brukar prata högt) om du tycker det känns konstigt att stå där och prata i tomma luften så kan du ju göra det när du är själv hemma. Var bestämd och be dem att lugna ner sig så att du inte märker av dem! Lycka till //Hellas