# På andra sidan Author: Morsan1 Nu kommer några ärthjärnsfrågor igen! Kollade just på Montel med Sylvia B och hon fick frågan om vem en avliden har med sig på andra sidan. Mina frågor till er är: Möts man alltid när man går över? Är det en släkting/ god vän? Umgås man som "vänner" igen, håller ihop osv eller flummar man runt och umgås lite här och där? Hittar man nya bekantskaper! ## Comment 1 Author: Skogskraft Har en del teorier men är nyfiken på övriga svar, så jag väntar med spänning. ## Comment 2 Author: SEViking Jag tror man möts av nån som ger en trygghet å lugn, för att man ska "komma in i gängorna/rutinerna",  men sen ere nog att göra vad man själv vill. Kanske väljer man att bli "guide" åt någon, kanske vill man tebax å lära sig nåt mera i denna prövningens skepnad. SEV ![Cool](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-cool.gif) ## Comment 3 Author: Sissan3 Ingen aning asså! Men jag hoppas ju helt klart på att mina nära o kära o inte förglömma alla mina döda djur kommer o möter mig den dagen jag går över. =) ## Comment 4 Author: Elisabeth-J Man möts av sin guide och nära och kära som finns i andevärlden när man dör. Jag har själv varit där en gång och det var helt fantastiskt! :) Jag tror att man sen möter många själar på olika plan och som jag har skrivit i artikel Själens skola, att våra själar går i ständig lära och som vi lär oss här på jorden av alla möten med människor så lär vi nog mycket av varandras själar i andevärlden också :) Men det är bara min teori, jag fick ju vända tillbaka ganska fort så jag hann inte leva där hos dom :) ## Comment 5 Author: Naemi Ja du möts av nå som ståt dej när i livet, ja har sett de mång gång när nån ska te o gå. En gång så ja en man som kom o mött sin fru när hon gick över. Ho blev så gla o log när hon tog steg över i andre sida. Ja hjälp fler personer som bar vänt att nå anhöri ska gå o de en fin upplevelse. Se hur glad de bli när de se nå som de håll kärt i live. ## Comment 6 Author: Melina. Jag skulle inte vilja möta mina "nära och kära" på andra sidan.. Jag skulle aldrig vilja träffa de igen. Måste det bli så? Eller är det olika för alla? ## Comment 7 Author: SEViking #6 Melina Tänk om du tackar dom innerligt för att dom gav den lärdomen/erfarenheten dom gav dig deras tid här på jorden. Tänk om det är så som många hävdar att vi är här, och har valt själva det liv vi skall leva. För att vi VILL ha dessa erfarenheter/lärdomar/kunskaper vi får av att leva just "det här" livet. Å du, glöm inte det viktigaste punkterna i livet. Älska, glömma och förlåta. Om du inte alls vill tänka gott om dina plågoandar, tänk då såhär, vilket kanske lättar ditt sinne lite. Att om du fortsätter rata dom, känna smärta inför deras förehavanden, så har DOM ju fortfarande grepp om dig, samt att dom då fortfarande plågar dig. Unnar du verkligen dom detta? SEV ![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif) ## Comment 8 Author: Tuva-Lena #4 Har du varit där Elisabeth?! Berätta lite om dina upplevelser! För min del blir det säkert nån vilsen stackare som dyker upp, och vill ha hjälp med nånting. "Bodin är i antågande!" säger en jättelik högtalare, och alla som har känt mig sen tiidgare rusar till pärleporten, tar en kölapp och sen är det bara att börja beta av dom, en efter en... ![Flört](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-wink.gif)  Det var som gubben sa som tyckte att han aldrig fick nån vila. Vila får du göra i graven, sa kärringen. \- Jag ger mig fasen på att den dagen är det uppståndelsen, sa gubben. ![Hemlis](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-sealed.gif) ## Comment 9 Author: Zariah En kompis till mig ser andra sidan varje dag. Så fort hon blundar så börjar hon färdas i tunnlar och ser saker på vägen och andra sidan. Eftersom hon ser det och börjar färdas så fort hon blundar är det svårt för henne att meditera. Hon har berättat att hon sett en del av det Sylvia Browne skrivit om i sina böcker som tex portvakt och annat. Hon har pratat om att skriva en bok om allt hon sett och upplevt. Vid ett tillfälle såg hon en tjej som såg ut som hon och då skrek hon till när hon fick se och blev rädd att hon skulle dö nu. Men sen efteråt har hon funderat lite på om det kan vara så att mammans missfall som hon fick en gång, om det kan vara flickan hon såg. ## Comment 10 Author: Melina. #7 Hmm.. Jo, man "väljer sitt liv", men varför ska jag tacka dem för att de gjort mig illa? Det är ju inte så att jag har bett dem att ställa upp som skådespelare i mitt liv precis.. Varför ska jag tacka dem för något dumt som de har gjort - de måste väl lära sig av sina misstag de också? Fast detdär med att de har grepp om mig.. Jo, visserligen, men jag blir liktsom inte av dem så lätt. Det är inte bara att säga "tack och hejdå", när man tänker på vilka personer det handlar om. ## Comment 11 Author: NinaB Hejsan, tror att man blir mött av sina kjära, Var på seans i Hagfors efter att min far gikk över og fikk beskjed om att det var han som ville möta min mor när det var hennes tur att resa dit. ![](http://smileys.smileycentral.com/cat/36/36_22_26.gif) ## Comment 12 Author: Pirone #9 Det har hänt mig några gånger att jag "åkt igenom en tunnel" när jag mediterat... eller rättare sagt har det varit två olika sorters tunnlar...... en svartlila samt en ljusare... vart dem ledde vet jag däremot inte... det bara snurrade runt i skallen på mig och jag tittade upp innan något mer hände... ------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Min son berättade när han var fem år att hans morfar hade tagit med honom dit hans morfar bodde... hans morfar hade ett hus och spelade dragspel därinne...\*S\*... (morfarn är död sedan länge om det inte framgick) ## Comment 13 Author: SEViking #10 Nä det är inte lätt, det är ingenting som är så lätt  av det svåra. Jag är inte bättre själv, jag har personer som jag helst inte träffar igen. Men jag vägrar låta deras beteende påverka mitt framtida leverne. Inget är lätt, men det är det som måste övervinnas. Du ska naturligtvis inte tack dom i detta livet, men du måste ju försöka släppa det hos dig själv, se det som en prövning. Övertyga dig själv att du klarade av den prövningen även fast den nu var svår och gav sår. Du lever ju, du kan ju skriva på en daator, du kan ju kommunicera. Så är inte livet helt underbart för dig, du har ju dom riktigt svåra prövningarna bakom dig. Se framåt SEV ![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif) ## Comment 14 Author: Melina. Personligen tror jag såhär: Det är inte så att alla möter en person från detta livet när man går över, bara om det finns en speciell mening med det. Och jag tror inte att personen då skulle ha samma betydelse för en, dvs min mormor skulle inte längre vara min mormor utan en själ som alla andra. ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) ## Comment 15 Author: Melina. #13 SEV, Jag kommer att släppa det när det är över, kanske senare i livet eller när jag går över till andra sidan. Det är inte så att jag ältar det som händer, eller fortsätter att vara arg/ledsen =) Faaast, nja, jag har nog inte de svåraste prövningarra bakom mig ännu. Är mitt i en av de svåraste just nu, jag kämpar varje dag med att inte ta livet av mig =/ Melina ## Comment 16 Author: Bybo #9 och ni andra...En fundering. Ibland ser man ju på TV typ, att när man som levande färdas mot andra sidan, så ska man som inte komma för nära??? För att vara säker på att komma tillbaka... Hm...undrar om nån förstod det där? ## Comment 17 Author: SEViking #15 Hitintills har du gjort ett bra jobb. Nu lämnar vi detta resonemanget för trådens bibehållning. DU är välkommen att PM.a mig ifall du vill diskutera vidare. Eller så kan du starta en ny tråd som vi kan diskutera vidare i. SEV ![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif) ## Comment 18 Author: [Borttaget] Tänk om en ande inte vill träffa mig den dagen jag går över, pga av hat innan bortgång. ## Comment 19 Author: Tuva-Lena #14 En klok dam sa till mig en gång, när jag kallade alla dessa plågoandar för "sopor". Men fy, så får du inte tänka! Tänk istället att det finns människor som inte har någon annan uppgift här på jorden än att reta folk på sig. I förlängningen, om man tänker sig in i ett sånt liv, så blir det ganska innehållslöst och bortkastat, eller hur..? Vad har dom lärt sig i det här livet, kan man fråga sig... ![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif) ## Comment 20 Author: SEViking #16 Antingen så stämmer inte det med "för nära", eller så stämmer inte alla andras berättelser om att ha varit där! Det är bara att välja vem/vad du ska tro på Bybo. Jag tror ändå att vi möts upp utav någon/något som ger oss trygghet. Antingen nån varm person från detta livet, eller någon figur som vi alltid värnat om, ex:En katt för kattvårdare, o.s.v. SEV ![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif) ## Comment 21 Author: Bybo #20 Jag väljer på att tro att man kan hälsa på och komma riiiktigt nära och ändå kunna ta sig tillbaka igen ;-) ## Comment 22 Author: solskensbarn #6 Nära och kära behöver väl inte vara familj, det sitter väl mer i vem som är när och kär för var och en! Jag tror att man möts av godhet, och är det ett kärt återseende med en vän, familj, ängel eller djur så tror jag att det är det man möter. Och jag tror också att man kanske får en större klarhet för livets alla skiftningar som har varit. Kanske står man med ett öppet hjärta och faktiskt gläds åt att träffa även de man inte kände för i livet på jorden. Försoning liksom! ## Comment 23 Author: tjippi #19 Jag var sur en dag och beklagade mig för en klok vän. Jag tyckte att jag blivit hårt prövad i livet och att somliga inte fick något motstånd alls. Hon svarade mig Alla liv behöver inte vara så svåra de kan vara här på semester!! I nästa liv ska jag ha ett underbart lång lyxigit semster liv jag med.