# Tala öppet om din mediala förmåga?
Author: HaraldochAlex

Brukar du tala öppet om din mediala förmåga, eller är det något du gärna håller för dig själv/nära och kära? 

  

Personligen berättar jag bara för mina nära, då resten av mina vänner/klasskompisar inte är speciellt troende. (Hela min familj är medial och vi har ofta besök av döda djur/människor)

  

(Är 14 snart 15 år)

## Comment 1
Author: [Borttaget]

krävdes mycket mod och stora förändringar i mitt liv för mig att "komma ut" efter många år av förnekelse. säkert finns det de som har problem med att jag är jag men de flesta är bara nyfikna. det största hindret för att komma ut låg i mitt eget huvud.

## Comment 2
Author: Aleya

Jag har sedan jag var liten varit öppen. Så iaf min mamma fattade väl att jag kunde kommunicera med andra sidan. Så hon blev inte förvånad när jag börja tala om budskap från mormor när hon var död.

Eller när jag kunde säga att våra djur som dött hade gått över till andra sidan.

Vissa vänner vet men bara dom som förtjänar det.

Lärde mig den hårda vägen att man inte ska ta och säga åt alla då man ser ett spöke. Särskilt inte då man är 12 och ute med klassen på camping i en gammal skola. 😂

  

Halva klassen kunde inte sova kan jag säga.

## Comment 3
Author: Josse5233

Bara min mamma och mina allra närmsta vänner vet om att jag är medial. Jag var rädd i början för att folk inte skulle tro på mig men jag har fantastiska vänner som verkligen finns där för mig. 👍

## Comment 4
Author: J-Artur-K

Alla i familjen vet om min förmåga vi är 5 syskon som har förmågan och min mor. Sedan syskon barn har förmågan så är många i släkten som har andliga förmågor. Alla mina närmaste vänner vet om min förmåga. Men även dom flesta vännerna vet om det. Är inget jag döljer för folk. Så händer man får telefon samtal och förfrågningar om man kan hjälpa till i olika slags sammanhang eller att man får ett sms av min ena syster som frågar om man kan hjälpa en av hennes vänner o liknande. Jag har haft min förmåga eller vad man ska kalla det så länge jag kan minnas men startade starkt i slutet av 9 års åldern o efter det så prata jag med andra sidan i mitt huvud varje dag kan man nog säga sedan dess. Men man såg andar o kände av andar o annat med. Så jag har utvecklat min förmåga sedan jag var ett litet barn o använde mig av den varje dag på något sätt ända sedan jag var i slutet av 9 års åldern. Så på det sättet utvecklade man sin förmåga så den blev starkare o starkare för man använde sig av den varje dag på något sätt oftast att man prata med andra sidan i huvudet o hade dialoger som blev starka relationer som jag även använder idag 🙂

## Comment 5
Author: Ghosthunter

Jag talar gärna inte om det för nya personer som jag inte vet vad dom står för och har för nån inställning till det hela. Man vet aldrig vilken reaktion man kan få? Gjorde misstaget att säga det öppet rakt ut på en arbetsplats en gång och då blev jag hånad och utskrattad, så jag väljer helst att vara tyst, tills att jag kanske vet hur en annans uppfattning är eller säger inget alls.

Mina föräldrar vet om mitt intresse i det hela, men dom är riktiga superskeptiker, så jag kan inte alls tala med dom om min medialitet och intresse av det paranormala.

Men däremot är min syster medial och med henne kan jag tala om det, men har inte sådär mycket kontakt med henne. Sen har jag vänner här på ifokus, som jag kan tala öppet om detta med🙂

## Comment 6
Author: visitante

Nej väldigt lite, i så fall inom familjen. Det räcker att det händer mej "konstiga" saker "offentligt" som ibland får människor i min omgivning att "ta ett steg tillbaka", så jag tycker den delen av mitt liv är privat. Ett tag när jag var mycket yngre hände det att jag berättat och blev betraktad med frågande ögon, så senare slutade jag, och det är helt OK. Jag har inte behov av att bevisa eller bekräfta för andra att det händer mej. Jag har behov av att tacka och gör det med många tända ljus och doftande rök. Men när jag hittar andra som har det också är det fint att utbyta erfarenheter o händelser.

## Comment 7
Author: Voli

När folk inte tror på mig tar jag till med min "Avläsnings förmåga" DÅ brukar dem ändra uppfattning. Men jag brukar inte gå och skrika "Jag är mediuuuum och läser av dig som en öppen bok" Men ibland får man förklara till folk som inte förstår varför jag DÖMMER folk så lätt - Jag ser vilka som är falska och sanna direkt ju..😃

## Comment 8
Author: Maria Katarina

Jag har bara berättat för en handfull personer. Mina föräldrar vet om det och det känns ganska lätt att prata med dom, då de är "troende" och öppna för detta, trots att de längre inte är så unga.

Min partner var det däremot lite problematiskt med. Han kommer från en bakgrund där andar och mediumskap bara är bluff och båg. Han har ju märkt att konstiga saker händer ibland, och för inte så länge sen efter att vi varit tillsammans i flera år berättade jag. Jag var då så lättad att få berätta så jag öste ur mig det mesta på en gång, och han stackaren var ju inte riktigt förberedd... 😃 Det tog honom ett bra tag innan han riktigt kunde greppa det hela, och fortfarande tycker han att det är obehagligt om jag nämner något jag sett eller upplevt, men han tar det mera med ro nu. Och jag kämpar för att sätta mig in i hans situation, för mig är det så naturligt och "normalt" men för nån som inte har levt i det hela sitt liv är det ju inte så lätt att förstå.

## Comment 9
Author: zepanita2

Nei jag pratar inte om det till andra nu mera.

Är lite trött på negativa männeskor för tiden.....😕

Dom som är mediala tror att ingen annan än dom vet not.

Dom som har inga gåvor tror jag är da galen om jag talar öppent.
