# Rädd för spöken
Author: [Borttaget]

Är du rädd för spöken/andar/energier?

## Comment 1
Author: Jessicahagstrom94

Jag kan inte kolla på filmer där det spökar själv för då måste jag tända varenda lampa på väg till toan när jag ska sova och på vägen tillbaka när jag måste släcka efter mig så rusar jag in till sängen på helspänn.  
sedan har jag svårt att sova.

MEN - jag vet inte om jag tror på att det finns andar/ att det spökar på riktigt.. jag har aldrig upplevt det.

Finner det dock intressant med sånt här ändå och har åkt på "spökjakt" med några andra två gånger nu, en gång per år ungefär och snart är det dags. Har aldrig sett något skumt varken med egna ögon eller på våra foton från ställena.

Därför förnekar jag att det existerar.

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Jag vill aldrig nånsin vara med om nåt övernaturligt, för då skulle jag tro att jag blivit psykiskt sjuk. Det skulle vara en fruktansvärt skrämmande upplevelse.

## Comment 3
Author: Fru Katla

Såhär sa jag till min fyraåring, eller om han var fem år då, han undrade om det fanns spöken eller inte och att han var rädd för dom. -Jag vet inte om det finns spöken, en del tror det, andra tror det inte. Men tänk på allt vi har varnat dig för som är farligt? Bilar, vatten, eld och knivar...om spöken hade varit något farligt skulle vi väl ha varnat dig för dom också? ;) Han nöjde sig med det och var inte rädd för spöken mer. Han frågade om jag hade sett nåt spöke nån gång, jag svarade nej, men skulle gärna vilja så jag fick veta om de fanns. :-) Förhoppningsvis blev han mer nyfiken än rädd. Om det nu finns spöken så borde det finnas rätt många av dom...och hade de varit farliga och velat skada oss så hade vi förmodligen märkt det tydligt. Måhända kan det kanske hända, inte vet jag, säker kan man ju inte vara, men inte är vi ju livrädda för bilar hela tiden fast de bevisligen är lite farliga. :-P Så, nej, jag är inte rädd för spöken fast om något dök upp rätt i fejset på mig när jag var ensam i skogen på kvällen skulle jag antagligen hoppa högt av överrasknings-skrämsel.

## Comment 4
Author: Fjäril

#3

Det var en bra förklaring tycker jag! Förstår att din son blev nöjd med svaret🙂

## Comment 5
Author: Fru Katla

#4 Tack Fjäril. Förstår om många tycker att man ska säga till barnen att det inte finns spöken, men jag kan inte med det... Vad tror barnet om han, hon eller hen får syn på spöke då...hmm. Ni som är rädda för spöken och andar, nyfiken på vad det är som ni är rädda för? Vad kan dom göra er/oss?

## Comment 6
Author: Jessicahagstrom94

Jag ogillar känslan av att någon tittar på mig.. får en obehagskänsla. Sedan finns ju TV och filmer, därifrån kan man ju ha fått för sig att sånt kan göra en illa, jag bland annat.

## Comment 7
Author: [Borttaget]

Eftersom jag inte tror på dem är jag inte rädd för dem.  
  
(Med det sagt inte att jag inte kan bli rädd för saker jag inte tror på. Exempelvis är SDs principprogram väldigt skrämmande, men jag tror inte på det. Men det där blir ju bara semantik.)

## Comment 8
Author: Fjäril

#6

Vi skrämmer upp oss själva!

Även om jag tror på andar/spöken kan jag inte titta på skräckfilmer, eller människor som beter sig onormalt (förvridna och annat), men det kanske _är_ just för att jag tror på andra spöken 😛

Sen är det ju så med mörker. Att vara ensam i ett hus mitt på ljusa dagen är inte samma sak som på kvällen/natten.

## Comment 9
Author: Fru Katla

Förresten, för några år sedan var jag sjukt rädd för spökena! Nyfiken men skitskraj...hehe. :-D Ofta är vi ju rädda för det som är okänt.

## Comment 10
Author: Niiiiina__

tog vet ej då jag tycke att det passade som bäst som svar. 

Jag är egentligen inte rädd för dom men håller på att utvecklas andligt just nu och har börjat få mer känsla för det och av någon konstig anledning kan jag bli jätte rädd vissa gånger men kan kanske bero på att jag blir överraskad också och det är det som väcker dessa känslor 😮

## Comment 11
Author: Aleya

Jag har sällan varit rädd för spöken.

Kanske om jag har drömt en mardröm som liten så har jag varit rädd ett litet tag för spöken.

Men ser inget skrämmande med själar nej.

## Comment 12
Author: Jessicahagstrom94

#8 Ja så är det ju, det är jag rätt duktig på!🤪

## Comment 13
Author: Jerrie

Om jag är någonstans nattetid där jag vet att det spökar så blir jag omåttligt spänd, måste jag erkänna. Mindre om jag har sällskap, men ensam... nejnejnej... Då kan jag vara riktigt rädd, och speciellt om jag ligger i en säng. Då måste jag ha nattlampa tänd, som ett litet barn. :D  

Under dagtid är jag inte rädd för sånt, utan snarare mycket fascinerad.

## Comment 14
Author: [Borttaget]

Det är spännande det där med att människor är rädda efter mörkrets intrång. 🙂  
  
Enligt en hypotes (som i mitt tycke verkar rimlig) är detta en psykologisk restprodukt från en tid då vi levde i farliga områden (savanner, slätter, där vi hade djur som faktiskt stod över oss i näringskedjan). Då var det farligt med mörker eftersom många rovdjur var aktiva jägare under natten.  
  
I dagens samhälle har vi inte samma behov av att vara rädda "för mörkret", men rädslan lever kvar, inbakad i våra gener, eftersom den varit till vår gagn i tidigare skeden.  
  
Kan det vara så att vi är rädda för spöken på natten, eftersom vi bär kvar på vad som en gång var en motiverad rädsla?  
  
Det är möjligt.. vad tror ni andra?

## Comment 15
Author: Sjöstjärna

Personligen är jag betydligt mer rädd för inbrottstjuvar, fönstertittare och våldtäktsmän när det är mörkt än vad jag är för spöken, men det kanske bara är jag. 😇 Skulle jag får besök av "spöken" så tror jag det är den sorten som tittar till mig och vill mig väl och att de snarare skulle hjälpa till i en krissituation istället för att orsaka den.

Men visst är rädslan för mörkret säkert något nedärvt som ökar överlevnadschansen.

## Comment 16
Author: [Borttaget]

Jag är också rädd för det som #15 sa men jag är också rädd för spöken. Vill inte möta ondaspöken :S

## Comment 17
Author: Oceanen

Jag drömde mardrömmar och tyckte jag såg saker i mörker när jag var liten. Som liten och som vuxen har jag aldrig kunnat sova med lampan släkt när jag är själv. Jag känner mig otrygg i mörker.

Jag var och är rädd för spöken och andar, och för mörker. Mamma sa till mig att de finns inga spöken men de hjälpte verkligen inte. Hon försökte att få bort mina rädsla för mörker och säga att om spöken skulle finnas vilket de inte finns så skulle dem inte vilja dig illa, men inget har hjälp.  Jag vet inte varför jag känner mig rädd och otrygg. förrut kunde jag känna mycket närvaro och kännas som att de är något som tittar mig rakti i ansiktet och andas på mig och viska mig i örat. men tror jag har stängt ner ganska mycket nu när jag är ganska rädd för att jag ska se eller höra något mer.

## Comment 18
Author: Aleya

Till alla som säger att dom är rädda:

Som jag ser på det så är själen energi(baserar detta på att man kan med vissa instrument mäta om det finns en ande i närheten) och vi har redan en massa energi kring oss, exempelvis el.

Är folk rädda för el? Nej.

Varför då vara rädd för energi? Vår egna själ är energi och vi är nog knappast rädda för den energin.

Visst att man kan se eller känna andar, men varför inte istället vara glad? Ser man dom har man ju uppenbarligen en gåva som man ska använda.

Var glad, ta hand om gåvan och var klok och använd det ni har.

## Comment 19
Author: [Borttaget]

Jag är inte rädd men är rädd för andra saker i mörkret... (#18 jag är faktist rädd för el ;D)

## Comment 20
Author: Aleya

#18 blir det inte lite jobbigt att ha någonstans att bo då? (skämt)

Ne men jag förstår hur du menar, tror jag.  
Men om vi nu bortser från elstötar och sådant. 😎
