# OT Långsint eller inte.... Author: Tiia Av ren nyfikenhet undrar jag om ni är långsinta eller kortsinta... Jag är extremt långsint och har svårt att glömma och förlåta en oförrätt.Det är väl något jag får jobba på... ## Comment 1 Author: [Borttaget] Dom som är långsinta lider mest själv, tycker jag, Synd, för livet är för kort för att hänga upp sig långa tider på oförrätter. Om nån är långsint mot mig, så rycker jag bara på axlarna och går vidare. Om inte ett vanligt förlåt räcker, så kan det kvitta. ## Comment 2 Author: Tiia Visst,du har rätt att livet är för kort för det,men ibland får man för sig att man är speciell på nåt sätt,för att sen pladask åka ner och förstå att man bara är en i mängden. För mig är det något att jobba på,men hur... ## Comment 3 Author: MissQuinn **Det beror helt på vad det handlar om...är det bagateller eller vanligt tjaffs,så förlåter jag redan innan jag stängt munnen om sista ordet...men handlar det om otrohet och större saker,då finns det inget förlåt för min del...dra dit pepparn växer och ajöken!!!** **Jag är med andra ord kortsint..![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif)** ## Comment 4 Author: Tarotsanna Om någon behandlar mig orättvist så är jag otroligt långsint! ## Comment 5 Author: zeretki Det beror helt på vad man menar. Jag har ett hetsigt temperament så jag kan bli arg fort men det går snabbt över. :) Förlåtelse är något som jag inte ger ut lätt men det beror också på vad saken gäller och persones beteende. Men jag går inte och ältar det heller... ## Comment 6 Author: enba Om man ställer en begången oförrätt i perspektiv till andra saker så blir den ofta löjligt liten. De man inte kan lösa får man försöka skaka av sig och gå vidare. Min bror sa upp bekantskapen för 10 år sen över skitsaker och missförstånd. Jag kan inte ändra hans ståndpunkt men jag tänker inte gräva ner mig för det. ## Comment 7 Author: Karmatarerskanise Sårar ngn mig, förlåter jag aldrig. ## Comment 8 Author: monkam jag är inte långsint,det har man inget för det är ändå bara jag själv som mår dåligt av det. Det som har hänt kan man inte ändra det tillhör det förflutna![Oskyldig](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-innocent.gif) ## Comment 9 Author: [Borttaget] Jag är glad,att jag inte är långsint.Kan brusa upp,men det går lika fort över.Däremot kan jag var mera fördömande mot mig själv.Men det är något jag jobbar på!! Kram//molly. ## Comment 10 Author: Tiia Är det så att livet lär,att det är lättare att svälja stoltheten när man blir äldre? Attt man blir mer kortsint ju äldre man blir? ## Comment 11 Author: MissQuinn **#10 Det tror jag inte faktiskt...människor jag stött på har alltid varit lång eller kortsinta..dom har inte ändrat på den biten fast dom är äldre..![Skrattande](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-laughing.gif) ** ## Comment 12 Author: [Borttaget] #11 Jag håller med dig Miss Quinn.Att ålder spelar nog igen roll.Det är nog en "egenhet/pesronlighet" man har.Men säker något man kan jobba på om det skulle vara ett problem för en'.Men dom flesta kan nog handtera det. Kram//molly ## Comment 13 Author: Tiia #12 Hur jobbar man på det?Det är inte så lätt. ## Comment 14 Author: zeretki #11 Jag tror som du, det har mer med personlighet att göra än ålder. :) Fast man kan säkert förändra sitt beteende om man tycker det är dåligt för en själv och om man anstränger sig riktigt rejält. ## Comment 15 Author: Tatsu Jag har kort stubin och blir tvär ilsk men det går över på en gång. ## Comment 16 Author: [Borttaget] Långsinthet är för mig slöseri med tid.....det finns väl roligare saker att göra....kanske att det har med en viss mognad att göra....till slut orkar man bara inte bry sig, inte på samma sätt som när man var yngre....vad vet jag.... Njut av livet. ## Comment 17 Author: lightseeker Jag vill helst skriva att jag inte är långsint, men vad tjänar man på att ljuga för sig själv. ingenting är min erfarenhet. I vilka situationer är jag långsint då, jo, när folk är kritiska mot mig, därför att jag i samma ögonblick som dom säger det, tror att det är sannt. Det handlar alltså om bristande självkänsla, där mitt eget kritiska tänkande kopplas ur och bara känslan går på.  Det är alltså egentligen inte ett val, som gör att man är långsint, mer en hopplöshetskänsla av att: det spelar ingen roll hur bra jag än försöker att göra, så är jag ändå bara skit. När nu den andre personen så uppenbart kan se det också, så är det ingen mening med att upprätthålla vänskapen. För att komma vidare med detta, så har jag insett att jag är inte universums mitt, sanningen är mångsidig och när jag har kunnat börja förlåta mig själv, för att jag är mänsklig och felar, då är det också lättare att kunna förlåta att andra ibland gör felbdömningar, dvs. också dom är mänskliga. ## Comment 18 Author: Tuva-Lena Inte långsint det minsta, men jag exploderar istället. Efter ett par dagar, eller veckor om det är en långsint person, fattar jag inte varför den jag haft en dispyt med "går och surar"...? Förstår liksom inte vad jag gjort för fel, för jag har för länge sen glömt vad vi bråkat om. ![Fundersam](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-undecided.gif) ## Comment 19 Author: Titti Ja, jag är långsint - ibland.   På mig stämmer båda svaren för det beror precis på vad det gäller och på vilket humör jag var före "utbrottet".   Gäller det någon oförätt eller umgängessabotage inblandat, då är jag extremt långsint _(Finns många i min omgivning som kan intyga det - och jag mår allt annat än bra av det_.)   Men ibland är jag inte långsint, glömmer bort ganska fort och sedan när jag blir påmind: _"Va, blev jag arg över den nonsens-saken?"_ ## Comment 20 Author: dilba Jag är oerhört långsint...det tar jättelång tid att reta upp mig men när jag väl lackat ur är jag arg länge. Däremot så har jag inte så  svårt att förlåta någon. man ska inte döma människor utifrån enstaka handlingar, alla kan göra dumt ibland! ## Comment 21 Author: Sol-Angelica Lite nyfiken bara vart  kommer tanken med att ta reda på om man är långsint eller inte?