Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Alternativmedicin, hälsa m.m. Andar/Spöken Andlighet Barn i Andevärlden Barn/Ungdomar Bok- och filmtips Dagens Ros / Dagens Kram Dikter, visdomsord Drömmar/Drömtolkningar Foton Frågor ang. sajten, funktioner m.m. Healing iFokus-information Info från admin Kurser Länktips Medialitet Meditation Medium Musik Mytologi/Naturväsen Mässor, storseans, arrangemang, träffar Ny medlem/presentationer OT Bildgalleri OT från tråd Off Topic Oförklarade Fenomen Redskap: tarot, pendel, kristaller m.m. Reinkarnation/Tidigare liv Seans - upplevelser & frågor Sorg Tips & Råd TV/Tidningar/Radio m.m. Tävlingar och lekar på sajten och iFokus Undersökningar UFO Upplevelser Videoklipp Övningar Övrigt
Andar/Spöken

En livstids händelser från en skeptiker

2017-02-25 22:29 #0 av: Svante1891

Hej!
Efter att under en lång tid samlat på mig ett dussin händelser och upplevelser så känner jag för att lufta några av dessa. Jag känner att detta är nödvändigt både för min egen skull och mina barns, kommer till varför senare.
Tänker korta ner min historia och bara säga att min mamma upplevt "saker", både i sin barndom och som vuxen.
I huvudsak är det en handfull händelser som sticker ut lite från de andra.
Den första är jag för ung för att minnas men båda mina föräldrar har återgivit händelsen för mig.
Jag var ca 1,5-2år gammal och går i hallen i lägenheten där vi bodde. Jag stannade helt plötsligt upp och gjorde ett "hopp" på ca 1 meter bakåt och bryter ihop av rädsla. Kan inte ge mer än så då jag inte fått ut nått mer av mina föräldrar då dom inte vill prata om det.

Det andra minns jag tydligt och det är vid 14 års ålder.
Vi har nu flyttat till en lugn kommun omgiven av Mälaren väster om Stockholm.
Huset var nytt och vi den första familjen som bodde i det. Vi bygde det i vad vi fick höra var en gammal fruktträdgård kopplad till en handelsplats ansluten till en gammal ångbåtsbrygga ett par hundra meter bort.
Det är här det verkligen börjar och jag är så pass gammal att jag kommer ihåg.
Jag vet inte vad jag ska kalla det men väljer att sätta etiketten "aktivitet", och den började med t ex att familjen äter middag och vi hör dörrar öppnas på övervåningen och distinkta fotsteg hörs. Detta skämtas bort och skylls på våra två katter.
Ännu en sak som jag avfärdade var när båda mina föräldrar (pappa är stor skeptiker) hör fotsteg upp för trappan nästan en hel kväll. Ljudet upp och ner gick inte att ta miste på. Dom trodde att det var jag eller min bror, men vi båda sov.
Detta avfärdade vi som trams jag och min bror. Det var dessutom natten till Stockholms blodbad har min mor sagt, som är väldigt öppen för "sånt där".
Just att hon varit så solkig har gjort att vi drivit med henne så allt hon sa tog man med en spade salt, dock tyckte vi det var konstigt att pappa bekräftade det mamma sa.
Det som fick mig att bli väldigt ställd var när jag en dag (är nu 16 eller 17) kliver ner i köket strax innan lunch, tittar in vänster och ser min pappa stå i hörnet vid kaffemaskinen med ryggen till, går vidare till datorn och spelar cs ett par timmar. Jag är klar, stänger ner datorn och ropar på pappa men får inget svar. Mamma kommer och frågar vad jag vill. Hon berättar att pappa åkte till jobbet strax efter 06.00. Jag berättar för mamma att jag såg honom nån timme tidigare men hon skakar bara på huvudet.
Jag har alltså sett en person i vårt hem, lik min far bakifrån, som ej varit i vårt hus.
Tilläggas skall är att våra hundars bollar och leksaker hade en tendens till att samlas i det hörnet.

Vi hoppar några år framåt och jag bor nu i lägenhet med min nuvarande flickvän. Vi bor på tredje våningen, högst upp. Flera gånger i veckan hör vi fotsteg uppifrån nattetid. Detta antar vi ju såklart är ljud som sprider sig från grannarna.
Inget anmärkningsvärt händer mig, men min flickvän ser en dam i dörröppningen till sovrummet nattetid ett flertal gånger.

Vi flyttar till hus norr om Sthlm och där har jag och min flickvän bott sedan 2012.
Detta är ett relativt nytt hus (5år gammalt 2012).
Ganska omgående börjar vi höra att toalettsitsen smälls igen i det lilla badrummet som gränsar till vardagsrummet. Detta pågår ett par år.
En vinterkväll 2014 ringer min flickvän mig i panik att någon rycker kraftigt i ytterdörren. Jag är hos en kompis i närheten och åker hem fly förbannad i tror om att någon försöker bryta sig in. Jag är hemma på under 5 minuter och ser varken spår efter bil eller fotavtryck i nysnön.
Toasitsen fortsätter att smälla, dock endast dagtid.

Och till det som hände idag.
Jag badade min dotter igår kväll och glömde tappa ur vattnet ur hennes badbalja.
Vi var borta hela förmiddagen och när vi kommer hem lägger jag min yngsta son, jag och dottern som är 4 år ritar. Hon blir kissnödig varpå jag följer henne in på toan och hon sätter sig. När hon är klar efter ca 20 sekunder ropar hon på mig och proppen i badbaljan som är fylld med 35cm vatten ligger på sidan när jag kommer in och vattnet skvalpar ut. När jag gick in med henne satt den i då jag noterade att jag glömt tömma den. Jag frågar min dotter om detta och hon säger att badbaljan gjorde det av sig själv. Hennes händer och armar är snustorra.
Hon har sagt under ett par veckor att någon kittlar henne när hon sover.
Visst att barn har livlig fantasi och skojar, men att en 4 åring blir snustorr om armen så fort får jag inte ihop. Jag skulle inte lyckas.

Nu har jag luftat klart min korta historia 😝

Anmäl
2017-02-27 01:14 #1 av: tarantass

Intressant. Och inte så olikt vad många andra kan berätta, såvitt jag vet – både "troende", paranormal-agnostiker och en del "skeptiker".

Vanligen små saker, ofta mindre än de här, ofta lätta att också tolka "naturligt". Det som får en att misstänka annat kan vara just tillfälligheter, som att man råkade få reda på att ingen fanns i det rummet just då och att man själv vet att det var människosteg man hörde eller en människa man såg, även om man aldrig kommer att kunna bevisa det (ens för sig själv egentligen). Eller undringar över sannolikhet när saker man i det längsta har tagit som sammanträffanden (och kanske fortfarande inte är övertygad om inte är det) verkar hopa sig alltför tätt.

Men "kommer till varför senare": glömde du bort det eller kommer det i annat inlägg? Man undrar ju också eftersom du rubricerar dig som "skeptiker".

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.