Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (2) Senaste inläggen

Alternativmedicin, hälsa m.m. Andar/Spöken Andlighet Barn i Andevärlden Barn/Ungdomar Bok- och filmtips Dagens Ros / Dagens Kram Dikter, visdomsord Drömmar/Drömtolkningar Foton Frågor ang. sajten, funktioner m.m. Healing iFokus-information Info från admin Kurser Länktips Medialitet Meditation Medium Musik Mytologi/Naturväsen Mässor, storseans, arrangemang, träffar Ny medlem/presentationer OT Bildgalleri OT från tråd Off Topic Oförklarade Fenomen Redskap: tarot, pendel, kristaller m.m. Reinkarnation/Tidigare liv Seans - upplevelser & frågor Sorg Tips & Råd TV/Tidningar/Radio m.m. Tävlingar och lekar på sajten och iFokus Undersökningar UFO Upplevelser Videoklipp Övningar Övrigt
Andlighet

För Tidigt?

2017-01-21 13:19 #0 av: EvyKiwy

Hej, jag och min kompis har vart med om ganska mkt paranormala fenomen och börjar bli intresserade av vad just vi gort för att bli följda av andar och väsen vi är båda 12 år och har alltid respekt och försiktighet för det CI inte förstår men vi undrar om det är för tidigt att komma in i dendär mystiska världen för just nu är vi alltid trötta för dem låter oss knappt sova och vi undrar hur vi ska få dom att sluta och låta oss sova igen? Vi ber er om hjälp vi är bara barn och vuxna vill inte tro oss snälla hjälp

Anmäl
2017-01-22 14:56 #2 av: Christina_46

Försök stänga ner när ni inte vill ha andebesök. Det finna olika metoder att göra det. Jag brukar, när det blir för mycket, stänga genom att "se" en dörr eller ett lock som stängs uppe på mitt huvud. 

Hoppas fler kan hjälpa till med tips och ideer.

Kram Hjärta

Medarbetare på Healing i Fokus

Anmäl
2017-01-23 12:45 #3 av: Rhonda

Jag brukar visualisera mig själv i en skyddande bubbla. 

Kram Blomma

Anmäl
2017-01-24 02:28 #4 av: Morgan Björkman Björling

Vad för typ av paranormala upplevelser är det ni brukar ha?

Anmäl
2017-01-24 08:01 #5 av: EvyKiwy

Tack för svaren.#4 kan vara allt ifrån känslor av närvaro till dörrar/saker som öppnas eller stängs. Det finn ju även det jag tycker är jobbigast och det är skepnader. Sedan hos pappa brukar det komma upp ett suddigt ansikte på fönstret

Anmäl
2017-03-13 22:44 #6 av: Morgan Björkman Björling

Oj, det var mycket ni fått vara med om trots er unga ålder. Det är nog så att ni är väldigt mottagliga för andevärlden helt enkelt. Vissa är ju mer mottagliga än andra, det behöver inte ha med åldern att göra. En kompis till mig var väldigt mottaglig när hon var yngre. Det här med ansiktet på fönstret låter lite liknande vissa upplevelser som en släkting till mig har haft och hon var inte mer än kanske sju år när hon hade dem. Låter jobbigt också när ingen vill tro på en. Ett råd jag skulle kunna ge er är ifall ni kanske känner någon vuxen som också är mottaglig för andar och väsen, så skulle ni kanske kunna be honom/henne om hjälp och råd om hur ni ska göra. Jag läste om ett medium som när hon var liten blev väldigt rädd vid sitt första möte med en ande sprang till sin mormor och sökte tröst. Mormorn som också var ett medium hjälpte då henne och berättade för henne hur hon skulle agera och det hjälpte henne väldigt mycket. Så om ni vet någon vuxen som har samma mottaglighet som er så är detta ett tips.

Anmäl
2017-03-24 17:05 #7 av: EvyKiwy

Tack alla, ett par av sakerna har funkat med det slutade fungera. #6 vi hittar ingen som är det.....

Anmäl
2017-03-24 17:11 #8 av: EvyKiwy

Glömde säga, jag kan inte sova för det känns som det är nån som stirrar på mig från min garderob. Det knacka också i väggarna. Det kommer två knackningar vartionde minut. Stänger jag garderoben öppnas den helt ljudlöst inom 10-30 sec och kan säga att det är nästintill omöjligt att öppna den tyst. Det kommer ett klick när låset går upp varje gång... börjar bli lite mycket. Jag kan inte sova, somnar på lektionerna och irrar runt lite här och var -,-

Anmäl
2017-03-24 19:45 #9 av: Neolai

Hmm, testa att säga till snällt men bestämt när det händer, "jag ber er att sluta" eller liknande. Förhoppningsvis tar det på allvar Ler

Anmäl
2017-03-25 20:09 #10 av: EvyKiwy

Har försökt nu...... vi på ridskolan var ute och red och det lät som att någon sprang efter hästarna alltså bara sprang men det var ingen bakom mig(red sist) och det märktes bara på mig och hästarna. De andra trodde mig inte såklart. Sedan såg jag nån i stallet och när vi skulle stänga för kvällen Sa jag "ska inte hon ut okså?" Och stalltjejn sa bara " du borde kolla din syn, det är ingen där dummer" jag tittade dit jag sett tjejen för nån sekund sedan. Det var ingen där. Kan poängtera att det inte funkade. Men är det andlig aktivitet var jag än går?, följer de efter mig eller är jag bara dum i huvet oc hallucinerar mycket med väldigt många känslor?

Anmäl
2017-03-29 00:47 #11 av: Morgan Björkman Björling

Dum i huvudet är du absolut inte! Jag vet många som har eller har haft precis såna upplevelser som du beskriver. Sen är det nog så också att andevärlden finns omkring oss överallt. Det är inte aktiviteten som följer efter dig, den finns där hela tiden vart du/vi än går, vägg i vägg med vår värld. Du har bara väldigt stark förmåga att kunna se den. Om det är så att aktiviteten vägrar att släppa dig vad du än försöker med så finns det en sak jag skulle kunna rekommendera för att det inte ska kännas lika obehagligt. Och det är att försöka ta reda på lite mer om vad aktiviteten egentligen är för något och vad den betyder. Jag tror absolut inte att något av det du upplever på något sätt kan vara skadligt. Det är bara det att du inte riktigt vet vad det är som händer och då känns det mer obehagligt än vad det egentligen behöver vara. Det finns ett medium som heter Sylvia Browne och hon har skrivit många böcker som handlar om andevärlden. Då berättar hon om sina upplevelser och beskriver väldigt tydligt också om hur andevärlden är. Och vad de flesta såna här upplevelser har för betydelse. Jag har själv läst tre böcker av henne och de ger många bra och lugnande svar på såna här områden. Och får man bara veta mer om vad upplevelser betyder så kanske det inte kännas lika obehagligt längre.
Det kan faktiskt till och med vara så att om du får veta mer vad dina upplevelser innebär så kanske du rent av skulle börja trivas bra med att ha dem. Det skriver bland annat Sylvia Browne i sina böcker. Det var förresten hon som sökte tröst hos sin mormor när hon var liten som jag tog upp lite i ett av mina tidigare inlägg. Hon vart som sagt rädd vid sitt första andebesök och tyckte det var jätteobehagligt. Men nu när hon har lärt sig om andevärlden så trivs hon jättebra med all aktivitet som hon upplever.

Det skulle kanske vara värt att prova om du inte hittar någon annan lösning som funkar bra. Bara ett tips.
Lycka till med allt hur som helst och hoppas att allt löser sig!

Anmäl
2017-03-29 04:55 #12 av: Sagaliten

Finns massor av bra info både skriftligt och youtube-videos där man kan lära sig om just att stänga ner.
Finns otaliga olika metoder att göra det på, men personligen tror jag det ska vara på enkelt och okomplicerat som möjligt.

Ett exempel är att man visualiserar att man har en skyddsbubbla som håller allt ute (som pojken i bubblan)
Eller så kan man visualisera att man är i ett skydd av vitt ljus som är som en stor "gloria" fast runt hela kroppen.
Eller(/och) säga ifrån att nu stänger jag ner och vill bli lämnad ifred. Vänligen respektera detta.

Kan säkert ta lite träning innan man dels hittat snitsen och även sitt sätt att föra det på.

Lycka till

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.