Meditera mycket i skogen! :)

ok Tack :)

När jag gick en kurs i medial utveckling skulle vi alla öppna upp oss och
sedan ta andekontakt.

Det lustiga är att allt jag kunde se var en liten tomte som kikade fram lite busigt typ som titt-ut.

Kände mig lite dum när jag berättade för mediet vad jag såg men hon svarade bara " jamen det stämmer jag har tomtar här i huset"

Alltså kan man se dem på samma sätt som vanliga andar.

Lycka till!

#7 Här är det frågan om tomtar som finns 😉

Tomtar kan man se utan att ha använt droger. Man kan istort sett se andar o vad som helst. Men ,men frågan är om man kan lära det.

Man födds till det, barnen kan se.

#10 Tomtar finns på riktigt, fatcat 😉 

Det är inte andar, utan naturväsen.

Varför de finns? Tja, varför finns typ allt?

De gånger jag sett tomtar och troll har jag varit helt nykter. Inte är jag psykiskt sjuk heller. Vart vill du komma egentligen? Att alla ska tycka och tro som du? Du får tro vad du vill för min del, men kom ihåg vad den här sajten är till för.

#13 Naturväsen är lika lite, eller mycket, hallucinationer som naturen är i sig själv.

Ävent träd kan prata.

#18 Är det säkert bara bevisade saker som finns?

Har det en väldigt stor betydelse om det finns tomtar/naturväsen eller inte?

Se det som en del av vårt kulturarv om du vill, eller lyssna på gamla människor som sett dem eller strunta i dem - men frågan om bevis leder inte längre än till rundgång.

#7 Jag känner jättemånga helt friska människor som ser både tomtar och troll . Att du inte ser dom kanske är för dom inte vill visa sej för dej  ;)

# Men vad kul :) Tack. Ja jag hoppas att jag får se de små liven jag med ;)

#6 Men vad kul :) Tack. Ja jag hoppas att jag får se de små liven jag med ;)

# 9 Jag började se andar i vuxen ålder och tror faktiskt att möjligheten finns att "öppna upp" sina sinnen så man kan se mer . :)

#16 vad spännande :)

Det är skillnad på att tro och "tro". Vissa människor tror på precis allt. Jag började tro på andar efter ha varit med om en ganska stark upplevelse.

#29 Jag har en vän som (trot eller ej) Ser Andar, tomtar ,troll, och andra väsen . Hennes man är medium och har hjälpt oss rensa här hemma. Jag har aldrig sett tomtar MEN jag har hört dom. Jag är säker på att de inte var nåt annat . :) Hur kommer det sej från första början att man började berätta om tomtar ,troll, och andra väsen. Jo jag tror att nån såg dom och där av kom berättelserna.

Fast hade en lärare i högstadiet som påstod att hon sett en tomte som barn. När hon vände blicken och tillbaka så var "tomten" borta. Lät mer som en skröna men hon höll fast vid berättelsen.

Tänk om man kunde bevisa allt.

Det finns mycket mycket som vi inte har en aning om.

När ljuset slocknar , vart tar den vägen ?

Det försvinner säger man. Ja well . Men vart tar den vägen ??           Det är lättare vara kritisk, slippa anstränga tanken. 

 Vad skulle det ge, spekulera vad som händer sedan.

Man säger det finns inga andar, inga naturväsen. För man orkar eller  kan inte tänka djubare.   Bara för att det inte syns.

Dem kanske finns , alldeles intill dig.

# 40 håller med dej :) Bra inlägg .

Jag vet att andar finns vid mig! Men tomtar och troll?? Nej.

Kan vi sätta andra ord istället för (Tomtar o Troll)

Naturväsen !

Känns det bättre ?

mvh Egge

Naturväsen kan vara väldigt mycket..

#44 Naturväsen, tomtar etc. Jag svarade nog i #12, 15 och 19.

Jag känner en som sett tomtar, speciellt en berättelse var dramatisk när tomten hjälpte honom i en utsatt situation.
Den här mannen har varken hallucinationer eller käkar svamp utan är synnerligen välrenommerad psykiskt och socialt. Det enda är att han tror på sitt småfolk som han sett och pratat med.

Känner en familj också, på landet. De har tomtar i lagårn. De ser till djuren. 🙂

Konstigare än att tro på andar är det definitivt inte. :-) Tror inte ens man behöver vara medial, utan det är något annat.
Mysigt på något sätt. Eller som en hyllning till naturens själ.

Vilken världsbild utgår vi från när vi påstår att någonting är möjligt respektive inte möjligt?

Är det så att ett resonemang där två parter utgår  från olika förståelser för hur verkligheten fungerar aldrig kommer att mötas?

Existerar det ens ett mellan dessa parter intresse av att sätta sig in i den andra personens världsbild?

Som jag har förstått det hela använder en vetenskapligt orienterad person sig av följande världsbild när de för sitt resonemang. En vetenskapligt grundad förståelse av vad det är som äger rum.

När man observerar det som sker med hjälp av hjärnan i samarbete med synapser och intellekt kommer verkligheten man uppfattar bestå av den information hjärnan i samarbete med synapser och intellekt klarar av att greppa och därmed även presentera. Därmed är det som sker utanför dessa referensramar ogreppbart.

Såhär ser verkligheten ut när den presenteras från ett matematiskt och fysiskt fyrdimensionellt 4D perspektiv. Det är såhär långt dagens vetenskapen kommit i sin förståelse av hur verkligheten ser ut idag när förståelse av vad verkligheten är är någonting som i ett experiment kan upprepas gång på gång med samma resultat som följd. Vilket leder till att experimentet är såväl observer, repeter och därmed verifierbart.

Givetvis är detta bara sant så länge verifieringen sker inifrån ett 4D perspektiv. När man adderar till ytterligare dimensioner såsom exempelvis kvantdimensionen kollapsar denna bevisningsmetod omgående. Därmed upphör den vetenskapliga förklaringsmodellen att gälla. Även om den inom ett 4D perspektiv fortsätter att fungerar till 100%.

#47 Jag tror att jag delvis förstås det du säger, men

När man observerar det som sker med hjälp av hjärnan i samarbete med synapser och intellekt kommer verkligheten man uppfattar bestå av den information hjärnan i samarbete med synapser och intellekt klarar av att greppa och därmed även presentera. Därmed är det som sker utanför dessa referensramar ogreppbart.

Helt oavsett synsätt hit och dit lär ju hjärnan alltid vara involverad i vår observation. Synapser är kontaktpunkterna mellan nervcellerna där signalerna fortplantas och lagrar minnen och ger beteenden eller allt vad det är. Självklart är det som sker utanför det hjärnan förmår uppfatta ogreppbart. Jag förstår inte poängen. Uppfattar ingen något kan vi svårligen uttala oss om det, oavsett världsbild.

 Därmed upphör den vetenskapliga förklaringsmodellen att gälla

Min kristallkula mörknar och säger mig att du kommer att få mothugg.

Vad "mötet" beträffar…det beror på vilken nivå man vill se det ifrån och vilket perspektiv på verkligheten man har.😉

Men jag tror jag förstår vad du menar med det där med intresset att sätta sin in i andras resonemang. Det kan bli ganska ensidigt ibland, men det är olika från person till person, givetvis.

#48,

jag visar på ett perspektiv att observera verkligheten på. När man observera någonting linjärt, dvs i ett 4D perspektiv. Dvs att det tar tid för materia att förflytta sig från en punkt tlll en punkt annan i ett fysiskt rum. När verkligheten åskådliggörs på det här sättet skapas möjligheten att uppfatta att tid. Dvs dåtid, nutid samt framtid existerar.

Detta sättet att observera verkligheten på, dvs att det tar tid, är en process som givetvis överensstämmer med att information behöver färdas i synapserna för att signalen ska nå fram till sitt mål. Oavsett vad varje signal har för uppgift. I det utförandet är kroppen en linjär upptäckare av det 4D rummet. Men är det allt kroppen är kapabel till? Eller existerar det perspektiv bortom det 4D som även det är möjligt att omfamna?

Givetvis kan även andra sätt att observera vad det nu är som sker från ett annat perspektiv än ovan beskrivna linjära förståelse även det fungerar med hjälp av hjärnan. Men med det sagt är det inte nödvändigtvis en den information som mottas är av ursprunglig linjär form. Om detta är sant är det inte med en linjär förståelse och förklaringsmodell möjligt att nergränsa förståelsen bara för att man från ett linjärt perspektiv är tvingad att hålla sig inom en 4D tolkning informationen.

Hjärnforskaren Dr Jill Bolte Taylor beskriver dessa två tillstånd att uppfatta information på på ett utmärkt sätt i forumet TED.com. Detta är åtminstone så som jag har förstått att det fungerar.

#49 Det börjar bli rejält OT från ämnet (tomtar var det visst 😉) så jag ska fatta mig kort.

Jill Bolte Taylor har skrivit en underbar bok, "Min Stroke", som jag varmt rekommenderar. De två tillstånd du talar om har hon beskrivit utifrån de två hjärnhalvornas olikheter. (jag förmodar att hon menar det metaforiskt.)
Dock kan jag inte påminna mig att hjärnforskaren Taylor skriver något om att gå förbi synapserna eller att det inte är hjärnan och intellektet som beskriver och uppfattar det vi relaterar till som verklighet när hon talar om att uppfatta och befinna sig i helheten.

#50,

när du ser filmen på Ted kan du notera avsnittet där hon beskriver hur hon flyttar sig mellan den fysiska verkligheten som hennes fem sinnen registrerar. Samt när hon tonar ut ur det tillståndet och det hon tidigare definierade sin en arm och luften runt armen inte längre består av separation, dvs en arm respektive luft. Istället beskriver hon hur det förenas i ett och samma energifält.

Det är det jag refererar till.

fatcat! Du vet att jag tycker väldigt mycket om dig som människa (du vet det eftersom du har en mycket stark intuition), därför blir jag nästan bara road av dina "härliga" inlägg här…!!(Samma sak med Gesus som också har en stark intuition…😉)

Och för att göra bilden klarare för andra vad gäller mig så säger jag som eggebanroth #16 att även TRÄDEN PRATAR! Och blommor och hela faderullan 😃!!!!!!!!!!!

Man är aldrig ensam i alla fall. Om man inte vill. -Ha det bra!

Min mamma såg vättar i skogen i Finland på 40-talet!

Jag har kommit till den ålder då man inte längre tror att man kan allt som en 20-åring. Därför har jag insett att gamla talesätt ofta har en grund i verkligheten. Förr trodde man ju på tomtar och troll och andra naturväsen. Människan har gjort det i 1000-tals år och jag tror att de finns. När jag var barn såg jag en tomte, men vet inte om det var på riktigt. Är inte psykiskt störd heller.

Numera upplever jag mera väsen än förr och tror definitivt på andar. Jag har mött många andar och upplevt mycket Poltergeist. Vi människor tror oss att veta allt om livet och hur det funkar, men det gör vi definitivt inte!

#57 Mycket bra inlägg :)

tala med träd låter bra innan man beger sig på att visualisera tomten

man ser det man förtjänar. vissa tränar sif på att se, vissa bara ser som naturlig följd, förvänta dig inget från meditationen  även om det hjälper relationen mellan väsen och din själ

För att svara på din fråga:

Ja, jag tror att de flesta kan se dem.

Hur? 

1. Meditera mycket, hemma och i naturen till de platser du är dragen. Prata med dem inne i dig, säg att du vill få kontakt med dem, var i kontakt med din längtan, tacka dem och bemöt dem och tala till dem med respekt och kärlek. 

2. Våra ögon uppfattar ljus genom stavarna på näthinnan, det är dessa som vi oftast uppfattar andeväsen och naturväsen med. Dessa aktiveras genom att, så att säga, vända blicken inåt fast du fortfarande har ögonen öppna. Slappna av det intensiva seendet, och utveckla istället 'vidvinkelseendet'. Oftast tittar vi på något och fokuserar blicken där, ett 'spetsigt sorts seende' - vilket små knytt kan uppleva som obehagligt. Om du övar på vidvinkelseende, så kan jag garantera att du så småningom kommer se dem om du har en längtan att få göra det. En övning du kan göra för att hjälpa dig finna rätt 'vidvinkel-seende' är att se dina ögonglober som utåtvända skålar (vilket de ju är), visualisera och 'känn' att dina ögonskålar vänder sig runt i ögonhålan så att alla visuella intryck flödar in i 'ögonskålen', istället för att visuellt fokusera på ting. Ju mer du övar, desto bättre blir du på att se.

3. Alla ser på olika sätt. Var öppen och uteslut inga upplevelser. Lycka till!