Det kan jag hålla med om, men jag är inte förvånad. Intresset för det övernaturliga är nog inte lika stort bara, därav kvinnodominansen. Det är nog bra med jämvikt, men det är väl bra att vi ändå är några killar här. Du är flitig på att skriva Zedd och det tycker jag är bra likaväl som på distanskursen.

Jag skulle inte vilja tänka tanken att vara ensam kille/man få forumet haha. Träffas irl kan också kännas lite ensamt om man är ensam kille/man. Jag vet, jobbar i ett kvinnodominerat yrke.

Tommy kan det inte var så att inträset är nog ganska stort bland killar med men dom vill inte prata om det för inte värka duma  

Japp vad tog gämstläldigheten i vägen nu då

#2 Kan säkert vara så också för några. Har man bara ett kill/mansdominerat umgänge så är det kanske inte så lätt.

Jämställdhet till 100% är svårt. Ju mer ojämt i könsfördelningen desto sämre för dom i minoritet. Ja, så är det men nu kom vi kanske lite ifrån ämnet här?

japp hehe

Tror nog att det är så att killar har nog lite svårare att prata om sådant här, trots att dom tror lika starkt som en annan….det är ju synd….jag har turen att ha träffat en som törs prata och tror med, nu skall jag ta med honom till Ramsbergsgården den 5:e på Anders Åkessons storseans, det blir första gången som han får uppleva något slikt….

Jag ger alla killar en stor eloge, för att dom står på sig, och man hoppas verkligen att det blir en ändring i framtiden i detta…

Håller med eija! Jag tror nog att killarna kommer! Ser en ökning på mitt arbete där det börjar droppa in fler killar som törs heala sig eller få vägledning.Jättekul tyckerjag för det här är ju inte bara för kvinnor eller hur? alla är vi ju lika vi har en ande/själ i kroppen och kommer alla från andra sidan.Vi är ju bara mer eller mindre medialt utvecklade.

kram monica

 ja det kan stäma det ni säger för jag har märkt med mig själv att jag har blivit mer och mer känsligare med åren. Så mottot att män inte gråter stämer inte på mig. så jag är väll en liten fjola i den bemärkelsen

#7 Åh, det där är väl en fördom om någon att män inte gråter. Du är väl ingen fjolla för det o det ordet gillar jag då inte *S*.

hehe nä jag gillar inte det heller tommy.

Näg Zedd inte är du en fjolla inte,jag tycker det är manligt att gråta ,vi är ju bara människor eller hur?

kram

Att vara medial betyder att man är överkänslig, ordet medialitet betyder just överkänslighet. Hur många gånger har man inte fått höra: Men vad du är känslig och har lätt för att gråta!

Det är just det här som många killar har svårt med, en man ska ju vara den starka som inte visar sina inre känslor, en man är den som ska ta hand om familjen osv. Ja så har det vart i urminnes tider, mannen jagade och var den starka. Att visa sin sårbarhet var en svaghet och det här sitter kvar i våra cellminnen. Det finns många killar som mår så dåligt för det här, dom känner men vågar inte. Jag har under åren pratat med unga killar och äldre män som har beskrivit hur dom har känt sig, en kille som jag kände tog livet av sig för han orkade inte, i hans familj fick han höra att han vara larvig, feg och tramsig för att han inte ville supa, slåss eller meka med bilar, han ville heala och var en väldigt duktig healer men orkade inte med trycket från familj och vänner.

Att våga visa sin ödmjukhet, sårbarhet, sin egen känsla, det är kraften och styrkan! Så alla killar som vill i sitt hjärta, säger jag bara: Jag hoppas at du vågar, för då visar du din fina styrka!

#11 Tack Elisabeth, det där med att vara överkänslig var skönt att få höra mer om.

För mig har det känts som ett hinder länge, och det har jag haft med mig ända sen jag var liten.Då fick jag gå undan när jag grät.Så jag har fått jobba med denna känsla mycket i mitt liv.Nu är den accepterad av mig själv, och jag är glad för att jag kan känna mycket.

Så rätt det du skriver i de sista tre raderna:

"Det är kraften och styrkan"

Jag har varit överkänslig i hela mitt liv. men folk ahr misstolkatr mig då jag även är stark..*S* Iaf så bara bestämde jag mig för att sluta gråta när jag var 7 år, och började inte igen förrän när jag var lite över 20…helt sjukt egentligen, jag som är så lätt rörd osv….

Visst finns det karlar här på ÖN och på grannforumen, det är kanske bara så att de är lite mer tystlåtna och lyssnar mer än de pratar; man vill ju gärna ha något någorlunda vettigt att komma med.

P.S Jag gillar iaf män som gråter :-)

JA sedd du har rett mera killar in på ön.

Jag finns här lite då och då…Skriver dock inte så mycket.

Tror ÖN är ganska bra representativt hur utbredd det andliga och mediala intresset är bland män ute i samhället - tack och lov börjar det vända:-) och fler och fler män, bejakar sin känsliga sida så eloge till er män som visar vägen för andra män!

Och Elisabeth håller med om känsligheten och den blir ju inte mindre med åren snarare värre -(kanske är övergångsåldern) Men gråter gör man för ingen ting nu mera - hemskt att titta på sorgliga filmer, då rinner det över regält fast det är ju nära till skratt med

Kram Jane

Det är nog som så att vi män är känsliga för kritik av andra män. Det är ju svårt att rakryggit gå ut med att man har sådant intresse. Därför har jag lite hemlighets prägel på detta, är feg och har en stark känsla att detta skulle inte vara bra, helst inte på jobbet. Vissa vet naturligtvis även där, men uppåt vet jag inte om det skulle ha förståelse. Det skulle varit lättare om jag stått vid en maskin och jobbat, nu innebär mitt jobb mycket personliga kontakter. Så ska man syssla med detta blir det till att åka, en bit. Och hoppas att det inte kommer till allmän kännedom, åtminstående inte än på ett tag. När jag bara känner mig för. När man inte har klart för sig vad man vill med detta. Och helst när jag är så ojämn i det mediala den ena dagen är det si och nästa är det så, och när jag suger så lätt i mig negativ energi. Man är som ett stort frågetecken.

Jag tycker oxå att det är helt ok att gråta, jag var uppfostrad till att det var ynkligt att gråta, fick faktiskt en hörrvel (örfil), om jag gjorde det, så jag lärde mig att bita ihop i alla lägen. Brukade gömma mig så ingen såg när jag var ledsen. Och lika var jag med kramar, tyckte inte om det…Man mådde ju dåligt av allt detta. Skulle tro att det är lite så killar känner oxå, att dom helst går undan och gråter i tysthet….va hemskt…

Men idag tar jag till lipen för det minsta, är så himla känslig, men jag är lika snabb till skratt oxå…fast jag har nog alltid varit sådan, bara det att idag törs jag visa det….

Tror det finns mera killar här som gömmer sig bakom kulisserna som ej vågar ta steget ut och stå för den de är . Finns många kändisar här tror jag. Legendarer på sitt sätt. Alla har vi något vara stolta över. Vissa är legender inom idrotten vissa är legender på forum osv. Vissa bloggar på många ställen om sina upplevelser., MAN kan få bekräftelse meldemskap på många sätt. Vissa vill bli uppmärksammade på forum och så.

Hoppas  MÄN mera kryper ur skinnet nu och visar sin sida…

ETT upprop för alla ensamma själar låt OSS bedja samla kraft nu.